Viktigare att tro på sin medicin än att den är dyr

2 februari läste jag den inte helt osannolika rubriken ovan om medicin och våra förväntningar på den. Jag citerar: "En placebostudie på Parkinsonpatienter bekräftar tankens makt över kroppen [något jag skrivit en hel del om eftersom jag själv är ett stort bevis på just det]. Om vi tror att vi får en dyrare medicin får medicinen bättre effekt, även när vi bara får placebo.  

Kanske inte de mest verksamma medicinerna men vackra burkar

Det bekräftas av en amerikansk studie på en grupp patienter med Parkinsons sjukdom, i senaste numret av den medicinska tidskriften Neurology.
Det är väl känt att våra förväntningar spelar stor roll för hur effektiva olika behandlingar blir. Att vi kan bli friskare även av helt verkningslösa substanser, för att vi förväntar oss att må bättre när vi fått i oss 'medicinen' kallas placeboeffekten och denna 'tankens makt över kroppen' kan ha stor betydelse för att lyckas väl med behandlingen av sjuka.
Prisets betydelse 
I den aktuella studien ville forskarna [Alberto J. Espay, MedDr, Fil.Mag, Matthew M. Norris, doktorand, James C. Eliassen, FilDr, Alok Dwivedi, FilDr, Matthew S. Smith, FilKand, Christi Banks, klinisk forskningskoordinator, Jane B. Allendorfer, FilDr, Anthony E. Lang, MedDr, FRCPC, David E. Fleck, FilDr, Michael J. Linke, FilDr och Jerzy P. Szaflarski, MedDr, FilDr] undersöka om vår uppfattning om priset på medicinen spelar roll för placebo-effekten. Tolv Parkinson-patienter fick veta att de skulle få två olika läkemedel, varav det ena sades vara 15 gånger dyrare än den andra. Forskarna sade till försökspersonerna att båda läkemedlen ansågs lika verkningsfulla och att försöket gick ut på att bevisa att de är det, trots prisskillnaden.
När patienterna fick den 'dyra medicinen' först (egentligen var det bara vanlig koksaltlösning som injicerades) ökade deras rörlighet väsentligt jämfört med den 'billiga medicinen'. Placeboeffekten visade sig alltså vara större för 'dyrare medicin' [givetvis, skulle jag vilja tillägga].

– Det intressanta i den här studien är att effekten mäts både genom rörelsetester och i hjärnaktivitet, säger Predrag Petrovic, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Placeboeffekten har att göra med hjärnans förväntningar, och studien visar att hjärnan bearbetar det dyra och det billiga 'läkemedlet' olika.
– Det faktum att nya, avancerade mediciner, som ofta är betydligt dyrare än de gamla, ger bättre resultat kan delvis bero på en sådan här placebo-effekt, säger Predrag Petrovic.
Effekten bygger på vår grundmurade tro att 'dyrare är bättre'.
– Samma placeboeffekt har man också visat för viner. När försökspersoner fått tro att det är ett dyrt vin de dricker tycker de att det är mycket godare än det andra, billiga, man får smaka – trots att det är samma vin. Och man har också sett att det 'dyrare' vinet aktiverar hjärnans belöningssystem mer.
– Sådan här forskning visar att vår kunskap om världen är lika viktig som de signaler som faktiskt når oss, säger Predrag Petrovic."
M a o "tron kan förflytta berg", som det stod i Bibeln. För att en förändring ska bli möjlig måste du tro på den"!

Massa förväntningar på Konstföreningarnas kväll

Igår var det en guidad visning av K75 för konstföreningarna i länet. Det var en riktigt trevlig kväll med stor publik när även vi konstnärer fick möjlighet att höra de andra konstnärerna berätta om sina tankar gällande verken.

Det var utöver visningen också fika och trevlig underhållning med Kafémusik av bl a Satie på fiol och piano. Jag är så pinsamt dålig på att komma ihåg namn, men vet att violinisten också är med som konstnär i utställningen

Jag gladdes åt att så många förväntningar fästs på tavlan i min Förväntan på bara fyra dagar! 

Häftigt att så många velat vara medskapande och vad spännande det ska bli att läsa alla förväntningar!

Här berättar Anders Sunesson om sina skulpturer Nickduell, Målvakt och Blockering

Gunhild Åkerbloms presentation av fina Fortuna missade jag dessvärre eftersom jag då berättade om mitt eget.

Här en detalj på några av förväntningarna, som förhoppningsvis kommer att bli fler i många lager!

Johanna Bahlenberg berättade om sina serigrafier Längtan Saknad III, Längtan till Nåt, Längtan II, Längtan Prickar och Längtan. Tyvärr missade jag även det.

 

Här berättar Ewa Carlsson om Katarina Francks Flickkraft, som du ser tydligast nedan:

Flickkraft är "solbelyst" och därigenom tillverkad med solkraft

 Här berättar Linda Svedberg den fantastiska historien om hur hennes "Dysfunktionella familj" i Hemtrevnad

 Här berättar Svedberg engagerat om ateljékamraten Stefan Alms fantastiska egenskaper och verken

Ovan syns Alms Upp till Kamp i förgrunden

Även Staffan Schönbergs presentation av sina verk missade jag dessvärre, men har sett dem tidigare och hört honom berätta om Aggi, Hurry in Sundown, Fridolf vid Sjön och Stranden i Sanne

"Oinfriade" förväntningar

  Jag kanske borde jag ha läst den på orginalspråket istället? Tvivlar
dock ändå på att jag ärligt skulle kunnat kalla den Mästerverk då...

Inser att jag visst hade  för höga förväntningar på Patti Smiths bok Just Kids. Visst är den bra, men att kalla den ett mästerverk kan man bara göra om man inte läst de riktiga mästerverken. Visst är den ovanligt bra för att vara en beskrivning av ett rock- och konstnärsliv i New York, med många fina detaljbeskrivningar och ögonblicksbilder. Sätter man den mot exempelvis  Lev Tolstoj eller Oscar Wilde blir dock jämförelsen bara pinsam för kära frau Smith, tycker jag.

Därmed inte sagt att jag inte tyckte boken var bra och jag är dessutom enormt imponerat av Smith både musikaliskt och som den fantastiska person hon verkar vara!  Som författare imponerar hon också, men ett Mästerverk är hennes bok inte.


All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

Full Förväntan i halvtid

Förväntan och K75 har nu gått in i halvtid, eftersom den fortsätter t o m 2 december. I och med det har hälften av PostIt-lapparna gått åt.

Det är så många som satt upp sina förväntningar på lappar, faktiskt hela 200 st, att tavlan är överfull.

Jag tänkte att man skulle sätta lapparna i flera lager, men nu är det så många att folk börjat sätta dem runt om tavlan. Det är egentligen ännu bättre för då kan man se vad det står på de flesta

 

Däremot är det inte så bra med lappar som ramlat på golvet, så dem har jag satt upp igen.

Det är kul att läsa vilka förväntningar människor har och vad Östersundarna längtar efter. Särskilt värmer det i hjärtat att se att någon längtar efter "dig", vilket gör att vem som än läser det kan ta åt sig. Önskar jag visste vem det är bara. Jag längtar efter några, men det är knappast skrivet av någon av dem, för de är alla väldigt långt härifrån, tyvärr. ;-)

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

Ångest ur ÖP

Artikeln ur ÖP: Lördag 2011-03-19:

Samtidskonstnären MalinMatilda Allberg med sin katt Greta. Sedan mitten av oktober skriver MalinMatilda bloggen ”Lyckans smed”. I den berättar hon om allt från vetenskap kring lycka och vardagliga ting som skapar lycka. Även om hur man undviker att bli olycklig.  

– Allt filtrerat genom mig och mina intressen. Många blir säkert lyckliga av att titta på Vasaloppet. Det blir inte jag, så det skriver jag inte om. 

Reportage: Fredrik Alverland

– Det enda sättet att kunna vara lycklig är att leva i presens

Inne hos MalinMatilda är inredningen generös och smakfull. På väggarna hänger gott om tavlor och fotografier. Färggrant och uttrycksfullt. Det känns ombonat, varmt och välkomnande.
Detta i stark kontrast till ämnet i vårt kommande samtal. Ångest.

– När jag var ung var ångest mest ånger över saker jag gjort.
Samtidigt minns hon hur väggen utanför flickrummet pryddes av Munchs målningar ”Skriet” och ”Pubertet” – som redan då framkallade ångest ur den unga MalinMatilda.
Numer är det mer frågan om prestationsångest för MalinMatildas del. På senare tid har hon känt en viss rädsla att komma igång med målningen eftersom hon känner vissa förväntningar på henne. Delvis för att hennes arbete ska bemötas annorlunda i och med hennes studier på konsthögskola.

Hon berättar om att exempelvis musikern Annika Norlin sagt att hon känner att hon egentligen inte är så bra som folk fått för sig att hon är.
– Så kan jag känna i bland. Jag menar, jag kan inte allt det där som folk tror att jag ska kunna efter sju års utbildning. Det verkar som att det inom kreativa yrken nog är många som känner att man lurat till sig sin position – och att man kommer bli påkommen. Då kommer sig ångesten av att inte kunna leva upp till det som man tror att folk förväntar sig av en.
Men MalinMatilda säger samtidigt att hon vet att förväntningarna är en illusion, som man generellt lurar sig själv med.
– Ångesten gör att man begränsar sig själv, för att man gör ner sig själv mentalt med att man är dum och klantig och att alla tycker så. Allt i livet blir överskuggat över att man har sådana tankar om sig själv.

Är det ett stort problem för dig?
– Nej, inte särskilt stort. Prestationsångesten tvingar jag mig själv att komma igenom. För man blir inte bättre på något genom att inte ge sig i kast med det. Jag har fasta tider då jag bestämt att jag ska arbeta med mitt konstnärskap.
Vem skapar du för?
– Mig själv. Det är min medicin. Jag fick konst på recept av två doktorer. Men bekräftelsen och folks reaktioner är också viktigt.
Hon var för 17 år sedan med om en svår trafikolycka vilken bland annat medförde hjärnblödningar. Då medicin inte hjälpte såg läkarna konsten som ett sätt att träna hjärnan.

MalinMatilda förkovrar sig gärna – även i ämnet ångest.
– Ja, jag har läst mycket, och det verkar som att mycket ångest är stressrelaterat – och det kan jag känna igen.
Hon berättar att hon i förberedelser inför utställningar kan få för sig att hon ligger tidsmässigt efter och blir stressad. Vid det läget blir hennes föreställningar om andras förväntningar extra tydliga.
– Det är jättesvårt att ta sig ur och därför är det viktigt att sätta stopp för de känslorna innan de tar över. Man måste lära sig att läsa signalerna.
Tror du att kreativa människor har mer ångest än andra?
– Jag tror att vi har närmare till våra känslor än andra. Vi har vägarna öppna och är mer mottagliga för alla
känslor – även ångest. Det är som att skala av sig huden med osthyvel och ha nerverna utanpå kroppen. Jag är inne och rotar i mina känslor för att kunna göra konstverk.

MalinMatilda har sin ateljé hemma och är under kortare perioder på andra platser då hon får träffa och arbeta med andra konstnärer.
– Men då har man inte tid att grotta ner sig i filosofiska diskussioner om ångest.
Hon menar att om man lever här och nu finns ingen plats för ångest.
– Det enda sättet att kunna vara lycklig är att leva i presens. Man kan tvinga sig att inte tänka på det som hänt eller kommer att hända. Som nu, när jag sitter på den här dynan som är skön att sitta på, och lyssna på den här franska musiken och se på de där rutiga gardinerna – det känns som vår. Då finns det inte plats för ångestdemonerna.

Det finns en allmän uppfattning om att ångesten också bär på en drivkraft, men MalinMatilda ser det inte riktigt så:
– Drivkraften ligger i att undvika ångesten. Ångesten i sig leder egentligen till att man inte gör någonting. Så det är nog rädslan för ångesten som är drivkraften, inte ångesten som sådan. Man blir inte likgiltig av ångesten, men man blir ändå oförmögen att göra annat än att ha ångest. Det blir en ond cirkel.

Allt som allt beskriver sig MalinMatilda som en lycklig person.
– Men inte som det rusiga tillstånd som en miljonvinnare känner, utan mer nöjd med hur tillvaron ser ut.
Förnöjsam skulle man kanske kunna säga, ett gammalt fint ord.

Ge upp!

Jag är vansinnigt dålig på att ge upp och fortsätter hellre att slå huvudet i väggen om och om igen. Hittade dock en grej om att ge upp, som jag bara måste dela med mig av.

Fr o m idag måste du försöka ge upp när det gäller 

1. Försöken att vara perfekt – Det finns inget att vinna på att vara en perfektionist, det lönar sig däremot att få saker och ting gjorda.

2. jämförelserna med andra – Den enda du kan jämförs dig med är dig själv.

3. tankarna på det förflutna och oro för framtiden. – Du är bara garanterad detta ögonblick. Det är nu som är livet, så missa det inte.

4. allt klagande – Gör något för att förändra det till det bättre.

5. missunnsamhet – Det är bara slöseri av lycka.

6. väntan – Det vi inte påbörjar idag kan inte vara avslutat imorgon. Både kunskap och intelligens är bortslösat på att inte sätta igång.

7. lögnerna – I slutändan avslöjar sanningen alltid sig själv. Antingen är det du som har makt over dina handlingar eller handlingarna som tar makten över dig.

8. försöken att undvika misstag – Det enda misstag som verkligen kan skada dig är valet att inte göra något som kan skada dig.

9. att säga “Jag kan inte" –Ford uttryckte det som, “Vare sig du tror att du kan eller att du inte kan så kommer du att få rätt.”

10. försöken att vara allt för alla Att få en enda person att le kan förändra världen. Kankse inte för hela världen, men för denna värld. Tänk litet och börja nu.
11. tankarna på att du inte är redo – Ingen känner sig någonsin 100%  redo när det är dags att ta tillfället i akt. De flesta tillfällen i livet tvingar oss att växa bortom vår bekvämlighetszon, vilket betyder att ingen känner sig helt bekväm från början. 

12. sätta upp små mål för dig själv – Många sätter små mål eftersom de är rädda för att misslyckas. Ironiskt nog så är det de små målen som ofta får dem att misslyckas.

13. att försöka göra allt själv – Du är summan av de människor du spenderat mest tid med. Om du samarbetar blir du mycket kraftfullare och bättre än om du varit själv.  

14. att köpa av sådant du inte behöver – hantera din ekonomi så att inte den hanterar dig. Handla inte för att imponera på andra. Inbilla inte dig själv att tänka att rikedom bara handlar om materiella ting.

15. att beskylla andra för dina problem –bara i den mån du kan ta ansvar för ditt eget liv kan du leva dina drömmars liv. När du skyller det du går igenom på andra förnekar du det ansvaret och ger andra makten över den delen av ditt liv.

hoppet ska du dock aldrig ge upp, fast det ser mörkt ut!

16. att göra berg av mullvadshögar – Ett sätt att kolla om nåt är värt att gräva med sig över är att fråga sig själv: “Kommer detta att ha haft nån betydelse om ett år? Om tre år? Fem år? Om inte är det inte värt att oroa sig över alls.

17. att föröka leva upp till andras förväntningar – Jobba för det på allvar och överträffa dina egna förväntningar. Då kommer allt annat att falla på plats.

18. att hoppas på genvägar – Det läggs för stor tonvikt på det lätta i dagens samhälle. Sånt som bantningspiller istället för att träna och äta bra. Ingen god fé kan ersätta  flitigt, fokuserat hårt arbet.

19. att lova det du inte kan hålla – Lova inte för mycket. Leverera istället allt du kan förmå.

20. att hålla dina känslor inom dig – Ingen kan läsa tankar. Det enda sättet för folk att få reda på hur du känner är att du berättar det för dem.

21. att gå som ”katten runt het gröt” – Säg vad du menar och mena det du säger. Var effektiv när du kommunicerar.

22. att undvika förändringar – Hur bra en dålig situation än är så ska den ändras nu. Det är det enda du kan räkna med. Så omfamna förändringar och inse att förändringar har en anledning. Det kommer inte alltid att vara enkelt eller uppenbart först, men till slut kommer det att visa sig att det varit värt det.

23. känslan att det skulle vara din tur – Ingen har rätt till något här i världen. Vi är alla jämlika. Vi andas samma luft, vi får det vi ger och vad vi förtjänar.

24. vänta till sista sekunden – De som vägrar planera planerar att förvägras.

25. vara dramatisk – Håll dig borta från andras draman och försök inte att skapa egna.

26. inte träna – Rör på kroppen! Ta t ex bara en lång avslappnande promenad.

27. skräpmat – Du blir vad du äter.

28. ätande som underhållning – Ät inte för att du är uttråkad utan för att du är hungrig och behöver näring..

29. dumma vanor som du vet är dumma – SMS:a inte när du kör. Kör inte när du druckit. Rök  inte osv.

30. förbindelser som drar dig nere – Att säga “nej” till rätt människor ger dig tid och resurser nog för att kunna saga “ja” vid rätt tillfällen. Umgås med trevliga människor som är smarta, drivna och likasinnade.

31. blyghet – Umgås med människor. Träffa folk. Ställ frågor. Presentera dig själv.

32. oro för vad andra tycker om dig – Om du inte försöker göra ett bra första intryck  (anställnings-intervju, första dejten e dyl) låt inte andras åsikter om dig stå i din väg. Vad de tänker och tycker om dig är inte viktigt. Det viktigaste är hur du känner om dig själv.

33. att försöka kontrollera allt – Livet är ett oförutsägbart fenomen. Hur bra eller dåliga saker och ting verkar just nu kan vi aldrig vara 100%  säkra på vad som väntar. Så gör ditt bästa med vad som ligger framför dig och överlämna resten till de som har makten över ditt liv.

34. att upprepa vad du redan provat – För att växa måste vi vidga horisonten och lämna vår bekvämlighetszon. Om du fortsätter som du alltid gjort kommer du att fortsätta få samma reultat som du brukar få.

35. minsta motståndets lag – Livet är inte enkelt, särskilt inte när du försöker uppnå något av värde. Försök inte göra det lätt för dig själv. Gör något enastående.

36. att alltid göra massor samtidigt – Gör en sak i taget och göt det rätt.

37. tron att andra har mer tur än du – Ju hårdare du arbetar ju mer tur får du.

38. att fylla varje vaket ögonblick med aktiviteter – Det är OK att vara ensam. Det är bra att inte göra något emellanåt- Tänk. Slappna av. Andas.

39. känslomässiga beslut – låt inte känslorna övervinna intelligensen. Sakta ned och tänk noga igenom allt innan du tar livsavgörande beslut.

Häggen har i a f knoppar och börjar få blad
nu, så våren ger jag verkligen inte upp...

40. att göra fel saker bara för att du inte blir upptäckt – Bara för att du kan komma undan med nåt betyder det inte att du bör göra det. Tänk större och håll målet i sikte. Gör det ditt hjärta säger är rätt.

41. att fokusera på det du inte vill ska ske – Fokusera på det du vill. Positivt tänkande gör att din hjärna jobbar mot det målet. Tänkande ligger bakom varje succé-historia. Om du vaknar varje morgon och tanker att nåt fantastiskt ska ske i ditt liv, så kommer du att uppmärksamma också de små stegen åt rätt håll.

42. att ta dig själv på för stort allvar – Få andra gör det ändå. Så passa på att och ha så kul du bara kan.

43. en karriär du inte brinner för – Livet är för kort för nonsens. Rätt karriär-val är baserat på en nyckelpunkt; hårt jobb som du älskar att göra. Om du upptäcker att du jobbar hårt och älskar varje minut av det sluta in med det. Då är du nära; hårt jobb är lättare när det är en passion.

44. tanken på vad du inte har – Uppskatta det du har. Många har inte samma tur som du.

45. tvivel på andra – Beslutsamma människor gör fantastiska saker. Kom ihåg att den som påstår att det inte går, sällan avbryter den som lyckats, utan istället blir imponerad.

46. att testa marknadens alla skönhetsmedel – Skönhet attraherar ögat. Personlighet attraherar hjärtat. Var stolt över att vara den du är. Då blir du vacker.  

47. att försöka passa in – Försök inte bli nåt du inte är. Var dig själv.

48. försöken att vara annorlunda för att vara speciell – att vara avvikande för att bli speciell är att vara som andra. De som anstränger sig för att vara speciella blir oftast som alla andra som också vill vara speciella. Var dig själv.

49. att undvika risker – inget är riskfritt. Allt du gör eller låter bli innebär en risk.

50. att blunda för dina egna behov – Ja, hjälp andra, men hjälp dig själv i första hand. Ögonblicket för att följa dina önskningar är nu.

Våra förväntningar påverkar hjärnan och beteendet

Sara Bengtsson som är forskarassistent på Institutionen för Neurovetenskap vid Karolinska Institutet har i sina forskningsresultat funnit att våra förväntningar påverkar hjärnan och beteendet.
Hennes försökspersoner fick två olika texter att läsa innan de genomförde ett experiment. Den ena fick dem att tänka på sig själva som dumma, medan den andra fick försökspersonerna att  känna sig smarta. Så gjorde de själva testet.

Sara Bengtsson, bild lånad från KI

Resultatet var slående:
-När vi tänker på oss själva som intelligenta och gör fel på en uppgift ökar hjärnaktiviteten i de mediala delarna av prefrontalloben och vi blir något mer försiktiga innan vi svarar. Har man tankar om sig själv som dum går hjärnaktivitetn ned i detta område, vilket gör folk mer ovarsamma i sina svar, säger  Bengtsson och tillägger.
-Det illustrerar hur en optimistisk syn på oss själva får oss att fokusera på ett bättre sätt och hantera misstag mer konstruktivt.

Så tänk på dig själv som smart så blir du smartare, eller i alla fall mer eftertänksam!

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

”Vetenskaplig lycka” enl Seth Selleck

Jag var på föredraget The Science of Happiness med Seth Selleck på biblioteket. Han är hitflyttad amerikan som jobbar som ungdomssamordnare i Simrishamns kommun för projektet Ungdomens hus Bénka-dí  på biblioteket. Alla bilder i inlägget är hans och kommer från föredraget, som hölls på engelska.

”Tillåtelse att vara mänsklig”

I föredraget frågade sig Selleck  ”Varför ökar psykisk ohälsa i världen? Vilka faktorer påverkar livsglädjen? Hur kan vi bäst möta alla utmaningar i vår snabbföränderliga värld?” 

"Klinisk depression är epidemisk globalt
[beroende på bl a] Stress, ohälsosam kost, ensamhet,
brist på motion, solsken och sömn" dvs ämnen
jag återkommit till här ofta

Denna föreläsning har hållits just för  Bénka-dí-ungdomarna och tar upp den ökande psykiska ohälsa som drabbar såväl unga som gamla, och Seth Sellecks tankar om hur man kan råda bot på den. Det är dessa som presenteras bl a på bilderna här och det handlar om ämnen jag tagit upp ofta här.

”Vi söker alla Lycka [som beror på]  

• Nedärvda nivåer  
• Tankar och känslor kommer och går 
• Observerande av jaget och livet 
• Accepterandet av jaget och livet [jämför med ACT-terapi]  
• Att välja fokus
• Valet av agerande, vanor (istället för att bara reagera) 
• Skapa och utveckla attityder [men han menar, tvärtemot forskningsresultat,  att vi inte bör förvänta oss något särskilt för att risken då är att vi blir besvikna 

"Förväntansluckan

• Vår VERKLIGHET jämförd med våra FÖRVÄNTNINGAR
• Rika samhällen är mindre lyckliga
• Annonser och sociala media
• Oftast är vi inte rika, vackra, bra eller framgångsrika nog

M a o när vi jämför oss med andra istället för att uppskatta och njuta av det vi har här och nu och är närvarande även i de allra minsta detaljerna av vardagen så kan vi omöjligt finna lyckan. Jag brukar säga att mitt lyckligaste ögonblick var att sitta och lyssna på mina nyfunna vänner på en indisk tågstation, där de satt och pratade och skrattade åt småsaker på ett sätt som gjorde att jag kände mig bekväm och delaktig, fast jag inte förstod mycket av vad som sades på Marathi.

Att skapa lycka är som att träna våra muskler:

• Observera. Bli medveten om långtidslyckan [som jag vill kalla förnöjsamhet]
• Justera dina förväntningar [eller som jag vill påstå; jämför dig inte med andra, utan förvänta dig det som är möjligt för just dig!] 
• Sakta ned och skapa en hälsosammare livsstil
• Spendera tid med dem du älskar utan distraktioner, ansikte mot ansikte
• Skriv ned en positiv upplevelse var dag
• Skriv ned eller berätta för någon om fem saker du är tacksam för var dag
• Var snäll och gör små vänligheter som gör [en positiv] skillnad för någon [Jag återkommer till hur smittsam vänlighet, är här; i november bekräftades av Psychologytoday.com; att vara snäll gör dig lycklig!]
• Gör positiva handlingar tillsammans med andra

bild lånad från hjarnfysik

Det handlar m a o om hjärnans neuroplasticitet; att skapa nya synapser [kommuniskationsvägar mellan våra nervceller] genom att öva, på samma sätt som vi kan träna upp våra muskler. Träna på och finn därigenom just det som gör dig lycklig!!!

MS-hopp och stamcellsoptimism

I april läste jag om nytt hopp för ms-sjuka i form av behandling med så kallad blodstamcellstransplantation, vilket gett mycket goda resultat. Det handlar om en transplantation som bör reserveras för aggressiv och skovvis*) [genomgående mina kursiveringar] förlöpande Multipel Skleros (MS). (MS uppträder i två skilda faser; en fas med skov och återhämtningsperioder och en annan fas med där funktionsstörningen är successivt tilltagande.
I vissa fall uppträder det sistnämnda från början [primärprogressiv MS])
En Autolog blodstamcellstransplantation sker med transplantation av patientens egna stamceller och kan medföra remission, dvs att kroniska symtom avtar och det används som rutinbehandling vid vissa maligna blodsjukdomar. Med immunhämmande läkemedel slås då det felprogrammerade immunsystemet som ger upphov till sjukdomen ut och därefter återtransplanteras patientens egna blodstamceller för att få immunsystemet att fungera. I Sverige används detta dock inte för patienter med MS,
Vid Allogen blodstamcellstransplantation transplanteras stamceller istället från en givare, vilket ansetts vara att föredra för att helt kunna utesluta att patientens egna återtransplanterade stamceller skulle vara fortsatt programmerade så att sjukdomen består. Det anses dock så riskabelt  att inte heller det använts för MS i Sverige, eftersom det i regel inte är en livshotande sjukdom.

bild lånad från www.svt.se/nyheter/vetenskap/

Multipel Skleros (MS) betraktats istället som en livslång obotlig sjukdom som dock leder till ökande funktionshinder och en för tidig död. På senare tid har dock drygt hundra MS-sjuka behandlats med just blodstamcellstransplantation med mycket goda resultat! Två tredjedelar av de behandlade lever idag helt normalt och utan MS-mediciner. Trots de goda resultaten är det dock fortfarande relativt få som får behandlingen, och de regionala skillnaderna är stora.

Hjärnan skadas [av att] MS är en så kallad autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunförsvar har missuppfattat sin uppgift och börjat bekämpa den egna hjärnan. "I första stadiet skadas det så kallade myelinet, som kan liknas vid nervbanornas isolering. [Myelin fungerar som ett skyddande lager längs nervcellernas långa axoner. Med hjälp av myelin fungerar nervsignalerna bättre och går snabbare.] När myelinet inte fungerar som det ska blir nervsignalerna svagare eftersom de läcker ut från nerverna. I ett allvarligare skede skadas nervbanorna så att inga impulser går fram. Gäller det till exempel nerver som kontrollerar benen förloras förmågan att gå.

*) Skov MS utvecklas i så kallade skov, funktionshinder som plötsligt inträder och som efter en tid går tillbaka. Vid aggressiv skovvis fortlöpande MS kommer skoven tätt och den sjuke upplever sig drabbas av allt allvarligare funktionsnedsättningar som också i allt större omfattning blir bestående. Det är denna typ av MS som framgångsrikt kan behandlas med blodstamcellstransplantation om behandlingen sätts in i ett tidigt skede.
Blodstamcellstransplantation går till så att benmärgen stimuleras att avge stamceller till blodet. Sedan silas blodet i en speciell maskin och stamcellerna avskiljs för att senare frysas.
Därefter får patienten en mycket kraftig cellgiftsbehandling så att hela immunförsvaret slås ut. Det här är en jobbig och farlig behandlingsfas eftersom patienten är extremt infektionskänslig under cirka en veckas tid. Hittills har ingen avlidit i Sverige, men risken måste vägas mot nyttan.

överläkare Joachim Burman, Uppsala universitet
bild lånad från katalog.uu.se

Joachim Burman, överläkare vid neurologen, Akademiska sjukhuset i Uppsala, utvecklar sedan flera år metoden att använda blodstamcellstransplantation mot MS. Han menar att, precis som vid all annan medicinsk behandling, måste riskerna vägas mot nyttan.
– Nyckeln är att välja rätt patient. Väljer man en patient som har lindrig sjukdom då väger riskerna över och det är bättre att använda bromsmedicinering. Men väljer man en patient som har svår sjukdom och som har mycket att förlora, då har man mycket att vinna med behandlingen, säger Joachim Burman och fortsätter:
– I det läget väger riskerna mindre tungt än den vinst man kan göra. Äldre patienter, som haft MS länge och redan har etablerade funktionshinder, har förmodligen mindre nytta av behandlingen samtidigt som riskerna är större.

Eftersom det är det egna immunförsvaret som löper amok i kroppen, syftar behandlingen till att återställa immunförsvaret så att det upphör att skada hjärnan. Det görs i tre steg:
Först stimuleras benmärgen till att släppa ut stamceller i blodomloppet. Därefter passerar allt blod genom en maskin som kan avskilja stamcellerna som senare fryses in.
Sedan slås immunförsvaret  ut fullkomligt med hjälp av starka cellgifter. Patienten är under cirka en veckas tid helt utan immunförsvar. Det är en mycket farlig fas och patienten hålls strikt isolerad. Minsta infektion kan få allvarliga konsekvenser.
Slutligen får patienten tillbaka sina upptinade stamceller i en blodtransfusion. Stamcellerna söker sig tillbaka till immunförsvaret och börjar producera vita blodkroppar, alltså ett nytt immunförsvar.
Det nya immunförsvaret har glömt att det brukar attackera hjärnan. För två tredjedelar av patienterna upphör all MS-aktivitet. Sett till alla behandlade minskade skov-aktiviteten med 99 procent, detta enligt en artikel som publicerades i en vetenskaplig tidskrift 2014.

Stamceller som förstorats upp från ett mikroskop.
Foto: Tommy Svensson lånat från DN

Behandlingens effektivitet är väl dokumenterad och resultaten är betydligt bättre än de som uppnås med bromsmedicinering, ändå är stamcellstransplantation en kontroversiell behandlingsmetod när det gäller MS. Det beror på att det ännu inte har kunnat genomföras en vetenskaplig studie där patienter behandlade med blodstamcellstransplantation kan jämföras med en kontrollgrupp som fått traditionell behandling med bromsmediciner.  

– En sådan studie pågår och när vi har den i ryggen är det otvivelaktigt att metoden vilar på vetenskaplig grund, säger Joachim Burman.
---En av de vanligaste behandlingarna med bromsmedicin kostar drygt 200 000 kr per år. Om man insjuknar vid 30 så kan det handla om en 50-årig medicinering, alltså 10 miljoner per patient. Transplantationen kostar samhället en halv miljon eller strax däröver. Det är en engångssumma som oerhört snabbt tjänas in.
Men långt ifrån alla med lämplig sjukdomsbild erbjuds transplantation. Behandlingarna kan genomföras vid alla universitetssjukhus och de flesta har hittills genomförts vid Akademiska i Uppsala, Karolinska i Solna och Skånes universitetssjukhus. Bara ett fåtal patienter har behandlats vid de övriga sjukhusen, så det gäller att bo rätt landsända.
Varje år insjuknar cirka ett tusen svenskar i MS, men endast trettio får behandlingen.
– Om vi når upp till hundra behandlingar årligen skulle jag vara nöjd. Men ser man till antalet som skulle ha nytta av behandlingen så är det ännu fler, säger Joachim Burman." Det är fantastiskt hur mycket positivt som forskas fram!
Här kan du läsa om Kajsa Sigvardsson som insjuknade 2010 i MS och såg mörkt på sin framtid. Hon är en av de 120 MS-sjuka som hittills behandlats med blodstamcellstransplantation. Nu, två år efter behandlingen, lever hon ett helt normalt liv. Kajsa säger att hon är frisk, men att hon formellt har sin MS-diagnos kvar.
ANTAL MS-PATIENTER SOM GENOMGÅTT BLODSTAMCELLSTRANSPLANTATION TILL OCH MED 2015.
Akademiska i Uppsala 56 Karolinska universitetssjukhuset 21 Skånes universitetssjukhus 17 Sahlgrenska universitetssjukhuset 8 Universitetssjukhuset Örebro 6 Universitetssjukhuset i Linköping 5 Norrlands universitetssjukhus 4 Källa Joachim Burman m. fl. läkare"

Alla stamcellsbehandlingar är dock inte lika fantastiska, utan kan stå patienterna dyrt. Främst när det handlar om vad som liknar rena skönhetsbehandlingar.
"Stamceller har blivit vår tids mirakelkur. På nätet är det lätt att hitta allt från skönhetsprodukter som ska föryngra huden till kliniker som injicerar stamceller i hjärnan eller ryggmärgen för att behandla sjukdomar som ALS, MS och Parkinson.
– De försöker tjäna pengar på människors förväntningar på ett hett forskningsfält, oavsett om det handlar om ansiktskrämer eller botemedel mot autism, säger Timothy Caulfield, som leder en policygrupp för hälso- och forskningslagstiftning vid Albertauniversitetet i Edmonton i Kanada.
Att ta fram nya behandlingar är en långsam process. Timothy Caulfield menar att klinikernas verksamhet skadar hela forskningsfältet och gör arbetet svårare för seriösa forskare.
– Jag är övertygad om att stamceller kan ge effektiva behandlingar, men vi måste ha tålamod. Det är svårt att säga det när svårt sjuka vill bli botade nu, säger han." som DN skrev i juli 2015. Visst är det ett hett forskningsfält; redan 2011 skrev DN om alla förväntningar, som nu börjat infrias!