Skuggad World Art Day o hjärnförklaring?

Idag är det Konstens Dag / World Art Day och det kommer att uppmärksammas stort av KRO/KIF i Stockholm med ett gediget program, som du hittar här. 

Bild lånad från KRO

Inför World Art Day 2016 publicerade Kulturanalys igår en utredning om hot o hat mot konstnärer och författare, vilket jag tagit upp tidigare. Du kan själv lästa utredningen här och artiklar om den här
och här och höra om den här och här samt se här, från igår. Författarförbundet, som också ligger bakom den tar (givetvis) också upp den medan KRO/KIF länkar hit. Idag hittade jag ytterligare en (1) artikel till, här. Jag är djupt chockerad över att detta uppenbara demokrati-problem inte får mer publicitet. Personligen har jag skickat utredningen till varenda lokalreporter och redaktör i landet jag tidigare varit i kontakt med. Den ende som verkar bry sig är Henrik Arnstad (historiker, författare, driven debattör mm), som både skrivit i Aftonbladet, uttalar sig i Kulturnytt, var med på fjolårets manifestation om det (och som jag i princip tjatat hål i huvudet på i år). Kanske för att han själv är värre utsatt än andra, vilket du kan läsa om här.

Bild lånad från Kulturnyheterna

När jag blir så här chockerad söker jag förklaringen och närmast till hands blir då (för mig i a f) att titta på hjärnan. Som jag tagit upp tidigare så är frontalloben den del av hjärnan som utvecklades senast och här finns mänskliga förmågor som medkänsla och slutledningsförmåga. Jag brukar därför framhålla att just frontalloben nog inte är så välutvecklad hos sådana som hotar och misshandlar.

Det limbiska systemet med de delar som också brukar kallas
känslohjärnan och är den mest primitiva delen, reptilhjärnan,
då det styr våra känslor av hunger och sexualitet.
Bild lånad från skolsida.sisselblom.se

Å andra sidan har vi djupt inne i hjärnan, mjukt inbäddat och skyddat det limbiska systemet med bl a Hypothalamus, där även rädsla och ångest finns. Livsviktiga och primitiva mekanismer som hunger, törst, kroppstemperatur, sexualdrift och tillväxt styrs därifrån genom frisättande av hormoner genom hypofysen. "De djuriska drifterna" i Amygdala (reptilhjärnan) styr våra känslor  för välbehag, obehag och sexualitet. Sådant här berättar fantastiska Katarina Gospic för Viggo Cavling i podden I Huvudet på en Banbrytare här 

Det förklarar bara själva hoten och inte ointresset dock. Misstänker att det handlar om att människor i allmänhet har svårt att förhålla sig till hur det är att dels leva som konstnär eller författare och dels har svårt att föreställa sig både att leva under hot och att de kan ske helt utan egen förskyllan. Förhoppningsvis kommer KRO/KIFs program idag att dra mer uppmärksamhet till de här viktiga frågorna!