torsdag 21 april 2016

Osjälviskhet ut hjärnans perspektiv

Jag upphör aldrig att fascineras av hjärnan! Är därför så glad över att t ex ha funnit en podd med idolen Katarina Gospic I huvudet på en banbrytare som jag även nämnde härom dagen.
4 mars hörde jag också på Vetenskapsradion om osjälviskhet och våra motiv bakom just det. Oerhört intressant i mitt tycke. Just det här med medkänsla och altruism är något jag funderat en hel del på och skrivit om.
hjärnan jag skannade under 3D-kursen 2013

Forskare vid Zürichs universitet under ledning av Grit Hein har nu kunnat se vad som verkligen händer i hjärnan när vi handlar osjälviskt. Forskarna kunde utifrån vad de såg i hjärnan också avgöra om den osjälviska handlingen berodde på medkänsla eller för att den person du är vänlig mot tidigare varit snäll mot dig. Häftigt, eller hur? De fann att det handlar om den del av hjärnan som även har hand om empati (något jag kommer att återkomma till).
Frågan blir då vad som egentligen ligger bakom denna osjälviska, eller altruistiska, handling? Forskargruppen ville försöka ta reda på det genom att "bara" ta en titt i deras hjärnor. I experimentet ingick 36 personer som manipulerades till att antingen känna empati (medlidande) eller att känna tacksamhetsskuld. Försökspersonerna kände empati när de såg någon få många och tydligt smärtsamma elstötar. Å andra sidan kände de tacksamhetsskuld när personen  bredvid vid ett tillfälle grep in så att försökspersonen slapp få fler elstötar. I slutet fick deltagarna dela en summa pengar som de själva ville. Inte särskilt oväntat gav de mest pengar till dem som de antingen tyckt synd om eller dem som de kände sig tacksamma mot! De gav hela tiden bort pengar men orsaken till att göra det skiljde sig åt. Försökspersonernas motiv att ge belöningen syntes tydligt på bilderna av hjärnorna så att forskarna kunde se det. Om försökspersonerna gav pengarna av empati skapades det ett visst mönster i hjärnan, medan om de gav pengarna av tacksamhetsskuld så blev det ett annat mönster. Det visade sig vara kommunikationsmönstren som skilde sig åt mellan tre olika viktiga hjärndelar. som alla styr sådant våra känslor, värderingar och beslut.
hjärnmodell i fyra delar från Orup
Mats Fredrikson, professor och hjärnforskare vid Uppsala universitet tycker att resultatet är intressant, Eftersom det "annars en ruggigt svår nöt att knäcka vad folks verkliga motiv är", säger han.
– Motiv är ju svåra för ibland vet man ju inte själv varför man gör en grej. Och sedan när man ska berätta för någon annan varför man har gjort det så kan man ju försköna verkligheten och hitta på att man hade ett annat motiv än man verkligen hade, säger Fredrikson och fortsätter:
–om man skulle kunna mäta det i hjärnan, då skulle man kunna veta om folk gjorde saker av elakhet eller vänlighet. Det tycker jag de kanske har kommit en liten, liten bit på vägen till här då kanske?
Grit Hein, psykologen och hjärnforskaren i Schweiz är huvudförfattare till studien och hon betonar också svårigheten med att identifiera människors verkliga motiv.
– Om jag gör något vänligt mot någon annan vill jag ju förstås att människor ska tro att jag gjorde det för att jag bryr mig om den personen, för att jag är en bra människa. Men detta kanske inte är mitt sanna motiv. Jag kanske bara är vänlig för att jag tror att det förväntas av mig att jag ska återgälda en tjänst, säger Grit Hein.
Nu vet vi alltså hur vänlighet ser ut i hjärnan och dessutom hur nödvändigt det är skrev jag om här. Så, vad väntar du på? Sätt igång!!! Som vaktmästaren på Kiviks Musteri säger allt blir så mycket enklare om en försöker att hjälpa till med det en kan!

Inga kommentarer: