tisdag 15 september 2015

Från sydafrikansk Mielie pap till indianernas Tre Systrar

Majs är något jag främst sammanknippat med Mexiko och den amerikanska södern., eftersom jag åt en hel del när jag bodde i Savannah1987. När jag pluggade i Johannesburg 13 år senare fick jag lära mig att Mielie-pap [uttalas som millipapp och recept på engelska finns i länken] är en majsgröt som är väldigt vanlig också där.
majsfältÖsterlen
Jag hade dock inte räknat med att någonsin själv kunna odla majs, men här på Österlen är det inte bara möjligt utan t o m vanligt! Fast, som jag skrev 2011, odlas den främst som djurfoder. Fast i år säljer de faktiskt också på ICA nu!
ur ICAs reklamblad som kom igår
Nästa år kommer jag därför att odla sockermajs tillsammans med bönor och zucchini/pumpor (som de gör i Syd- och Mellanamerika. Det är en gammal tradition som indianernaIroquois-folket, som levde upstate New York, mellan Adirondack-bergen och Niagara-fallen) hade odlat, som De Tre Systrarna, i över tre århundraden när européerna kom till Amerika. Denna vegetariska trio var grunden för  Iroquois-folket både fysiskt och andligt. Enligt legenden var växterna en gåva till människorna från gudarna. De odlas därför alltid tillsammans, äts ihop och firas också i sällskap av varann sedan flera århundraden. På så sätt kan både bönor och zucchini/pumpor klättra på majs-stänglarna, när de odlas ihop. 
Jag fick nämligen en sockermajs-kolv härom dagen av snälla Mayvi. den hade hon odlat på sin kolonilott och bara kokt med lite smör på var den så himmelskt god att jag aldrig tidigare ätit så underbar majs. Mayvi är ju också den jag har att tacka för att jag fick reda på att min underbara Gretero-lott var till salu och kunde köpa den. Hon hade dessutom tips om att det är bra att sätta en plastflaska utan botten över majs-fröna när man satt dem. På så sätt blir de ju skyddade, som i ett litet växthus, mot både väder och fröätande djur.
Beskuren bild lånad från http://goodlifepermaculture.com.

En sida som skriver om traditionell indianodling skriver så här:
"Förbered jorden med fiskrens eller träaska för att öka fruktbarheten. Gör en jordvall som är drygt 3 dm hög och 1,2 m bred. När det inte längre är risk för frost planterar du ut majsfröna i vallen. Sätt sex frön ca 2,5 cm djupt, ca 25 cm emellan varann i en cirkel med ca 65 cm i diameter. När majsen är ca 12-13 cm hög plantera fyra bönor med jämna mellanrum, runt varje stjälk. Ungefär en vecka senare planterar du sex zucchini-frön, med jämna mellanrum, runt vallens omkrets. Alla systrar bidrar till odlingen. Tillsammans ger systrarna en balanserad föda till de andra plantorna.
Som storasystrar ofta gör skänker majsen stöd till sina småsystrar. Bönorna ger sina systrar hjälp genom att dra kväve ur luften och ge den till jorden så att alla trivs. När bönorna växer genom zucchinirankorna och snor sig upp för majsstjälken mot solljuset håller den alla systrar närmare varann. De stora zucchinibladen skyddar dem alla tre genom att skapa ett levande parasoll som skuggar jorden, håller det svalt och fuktigt, liksom håller ogräs borta. "
Maja hade med två förodlade majsplantor från Alnarp när lovet började, men de satte jag tyvärr alldeles för mörkt. De har därför varken blivit särskilt långa eller knappt bildat mer än själva luddet runt majskolvarna än. Tyvärr! Jag får se det här första året som kolonist som ett övningsår, då jag lärt mig massor, Nästa år vet jag vad jag ska göra. Eller i a f vad jag inte ska göra...
Jag fick tyvärr inte plats att sätta pumpor som jag tänkt i växthuset pga alla tomater i år. Pumpan ovan är mammas, som vuxit sig riktigt stor,  Tomater har jag fått enormt mycket av eftersom jag satte så mycket frön, men det blir färre nästa år. Bl a vill jag alltså ha pumpor istället och purjolök ska jag se till att förodla (vilket jag helt glömde i år) för att sedan sätta under äppel-och päronträden. På det hela taget är jag enormt nöjd med årets skördar av allt fantastiskt!

Inga kommentarer: