Svält ger längre friskare liv

Vi människor skapades för att kunna leva ett friskt och bra liv även när tillgången på mat var sämre. Vi är m a o skapade för att svälta ibland. Eftersom det för närvarande forskas väldigt mycket på hur människor ska kunna leva friskt långt upp i åldrarna liksom eftersom så många är överviktiga har även detta börjat undersökas närmare.

Hur jag antas se ut som gammal

(enligt appen AgingBooth)

Förra veckan rapporterade Vetandets Värld under rubriken Glad, frisk och gammal från ett internationellt symposium kring det hälsosamma åldrandet vid Chalmers i Göteborg. Konferensen Healthy Ageing hölls "30-31 augusti, täcker forskning på åldrandets olika aspekter – med jäst, fruktflugor, maskar och människor till hjälp".
Dina Petranovic, docent vid Biologi och bioteknik, VD för Molecular Frontiers är huvudansvarig för Healthy Ageing berättar om idéerna bakom konferensen:
 – Jag och mina kollegor på Chalmers arbetar med åldrande relaterat till sjukdom. Men det gör ju många andra också – till exempel på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det här är ett område av stort intresse. Vi blir allt äldre och åldrande är en naturlig riskfaktor för sjukdom. Frågor som rör just åldrande blir därför allt viktigare globalt, den åldrande befolkningen är en av våra största utmaningar. Samtidigt är vårt forskningsfält relativt nytt. Vi vill gärna sätta fokus på dessa viktiga frågor och tror att det kan intressera många."

Vetandets Värld tog bl a upp Spermidin, som är väldigt intressant men på ett helt annat sätt än en först skulle tro. Det handlar om autofagi, dvs  hur kroppen skyddar sina egna celler automastiskt från svält, medan t ex cancerceller förgörs av den påfrestningen.
"I lovande djurförsök med det kroppsegna ämnet spermidin har forskare sett bättre hälsa, förbättrade kognitiva förmågor och i vissa fall längre liv. Nu är den första kliniska studien med människor igång, där äldre mellan 60 och 80 år får tillskott av spermidin."  Genomgående mina kursiveringar.

Finaste kolonigrannen Gunnel Pihlman
är 81 år ung men har knappt träffat
henne alls i sommar

Vetenskapsradion berättade också 25 augusti att "Forskning på möss visar att mindre födointag förbättrar förmågan att reparera dna och skapa långa proteiner.     

Att minska på födointaget med omkring 30 procent har visat sig ge längre livslängd åt en mängd olika djur, alltifrån bananflugor till apor. Fenomenet kallas för dietrestriktion eller kalorirestriktion.   

För att gå till botten med varför så kallad kalorirestriktion förlänger livet, studerade holländska forskare möss med en sjukdom som gör att de åldras extra snabbt, så kallad progeri som i viss form också drabbar oss människor. ---  Sjuka möss som fick 30 procent mindre föda än vanligt vid varje mattillfälle, levde tre gånger längre än sjuka möss som fått äta så mycket de ville. Forskarna upptäckte att mindre energi till cellerna bland annat fick reparationssystemet för dna att göra färre fel - och därmed bromsades åldrades.  

Dessutom fick mössens nervceller dubbelt så lång livslängd med mindre mat. Den här kunskapen kan nu användas till att ta fram läkemedel mot progeri, men kanske också mot mer vanliga åldersrelaterade sjukdomar som exempelvis alzheimer och demens, enligt forskarna. 

En av mina absoluta favoritbilder av Greta Garbo
Den togs 1965 av Cecil Beaton då hon var 60 år

– Det kan finnas åtgärder som man kan göra för de individer som har drabbats av åldersrelaterade sjukdomar eller för tidigt åldrande. Då kan man ju kanske sätta in träningsprogram eller speciell föda, eller till och med läkemedel för att hindra detta, säger Helgi Schiöth, professor i farmakologi vid Uppsala universitet som granskat studien. Men enligt Helgi Schiöth tar det minst fem år innan sådana läkemedel kan bli verklighet. Ett minskat kaloriintag kan däremot hjälpa snabbare.   

– Jag tror att ändra kosten och beteendet är lättare i nuläget. Läkemedel är en bit från att vara tillgängliga. Enligt Helgi Schiöth blir vi alla friskare om vi inte äter oss proppmätta. Vi är nämligen inte gjorda för att bli mätta flera gånger om dagen, eller ens flera gånger i veckan, eller ens flera gånger i veckan. [Som jag inledde med.]  

– Vi är utvecklade för att klara svält, vi är inte utvecklade för att klara det här höga energiintaget, säger Helgi Schiöth professor i farmakologi vid Uppsala universitet.   

Forskare vid Göteborgs universitet håller också på att studera grundläggande mekanismer bakom varför minskat kaloriintag bromsar åldrandet. Deras forskning inriktar sig på enzymer som försvarar cellerna från åldersrelaterade skador, så kallade peroxiredoxiner".   

26 augusti fortsatte så Vetenskapsradion under rubriken Proppmätta lever kortare:   

– Vi är utvecklade för att klara svält, vi är inte utvecklade för att klara det här höga energiintaget, säger Helgi Schiöthl.   

Lyssna här på vad han har att säga om den nya forskningen gällande detta!