Bärnsten mot fästingar

Jag blev alldeles till mig när jag läste att en kompis, som är hunduppfödare, rekommenderade  bärnstenshalsband till hundarna mot fästingar.  Jag trodde knappt att det var sant, både snyggt, matchande matte och t o m som skydd mot fästingar!

Jag har iofs hittills inte hört om någon i min lilla stad som drabbats av fästingar här, men de finns ett par mil utanför stan och när jag åker ned på Österlen vill jag gärna skydda Greta-kissen mot det. Bärnstenshalsband har jag ju flera stycken sedan jag var AiR i Riga, så det vore toppen att bara sätta på henne ett av dem

Det låter helt otroligt att det ska fungera mot fästingar, men att bärnsten blir elektriskt laddad då den gnids mot material, som exempelvis djurpäls är känt ända sedan antiken. Bärnsten heter (därför?) just electron på grekiska och i Tyskland har man sedan länge sålt bärnstenshalsband mot fästingar.

bilden överst är ett montage för enda sättet att fota henne
med halsbandet var som ovan; det syns knappt...

Halsbanden jag har verkar dock vara för tunga, så får köpa ett nytt till Greta. Tänk vad snyggt med katten och matten i matchande bärnstenshalsband! Matte är ju väldigt förtjust i just bärnsten och har massor av både smycken och annat av det!

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

Skräckupplevelser

Som barn var jag så blödig att jag bara inte stod ut att höra vissa melodier. Detta trots att jag gärna och högljutt sjöng skillingtryck som Elvira Madigan, Alpens Ros och Amanda satt med en krans i håret.

bild från http://film-almedalsbiblioteket.blogspot.se

De tre värsta låtar jag visste var, konstigt nog med tanke på min förtjusning i skillingtryck, följande:

På tredje plats kommer Mikael Wiehe med Flickan och Kråkan för att jag tyckte att den var så hemsk. En berättelse i "bästa skillingtryck-stil", alltså som berättar om en en tragisk aktuell händelse...

På plats nr 2 kommer ytterligare en Mikael Wiehe-låt nämligen, den just nu väldigt aktuella

Titanic. Som vuxen kan jag se storheten i hans beskrivning av de olika klasserna på olika däck, men som barn var jag så blödig att jag bara inte stod ut att höra den.

På absolut första plats kommer så, utan konkurrens:

Maritza Horn med Lasarettsvisan, hu, det absolut värsta jag kunde höra som barn. Jag höll för öronen och sprang iväg när den spelades. Den är så hemsk att jag fortfarande bara kan höra första meningen innan jag närmast bryter ihop...
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

Färgskimrande i Turning Point

T o m den 4 maj kan man se åtta oljemålningar av Charlotta Söderbom i Turning Point, som är beläget under Bolin Gallery. Där möter man en färgskimrande dysterhet, som minner om Söderboms tankar om varför vi har så svårt för att njuta här och nu. De tankarna om att fånga ögonblicket brukar kallas Mindfulness och det är något jag tagit upp här många gånger.

Ostberlin och Teatro Odeon båda olja på duk

Målningarna är sprungna ur fotografier av Söderboms vänner, där de poserar i olika situationer, vilka hon sedan målar av i sin ateljé. Det finns en längtan någon annanstans i bilderna, men Edward Hoppers smäktande övergivenhet är en bra bit bort och den vackra färgskalan, de bortvända blickarna och trädens kala grenar känns mer romantiska än realistiska.

Utställningens titel är Väntan, vilket jag tycker passar bra.
– Temat kom efter första tavlan jag målade. Jag är fascinerad över att vi ofta väntar på något som inte är nu, vi längtar och dagdrömmer och har svårt att vara i nuet, berättar Söderbom, som till vardags är bildlärare på Vittragymnasiet i Östersund till ÖP.--- Sedan experimenterar jag och hittar på olika saker som inte finns. Det är en liten naiv stil med lite surrealistiska rosa himlar och så.

Bolins initiativ med Turning Point för att visa oetablerade konstnärer är fantastiskt lovvärt. Jag måste dock erkänna att jag nära nog höll på att svälja tungan när en av dem berättade för mig att de betalar Bolin 4 ooo,- för att få ställa ut där. De vaktar själva, betalar annonser, vernissagekort och hyr alltså bara Bolins källarlokal för en tusenlapp i veckan. Det känns inte alls bra, utan får mig snarare att associera till utnyttjande än hjälp, särskilt under den period hans utställning ställdes in så att där stod tomt, utom i källarlokalen.

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

Godaste kantarellkrämen med Mozarella

Den godaste kantarellkräm jag ätit gjorde jag på omelett i igår. Enligt receptet skulle det vara Parmesan-ost i, men jag hade inte sådan utan använde Mozarella-ost istället. Det blev verkligen en hit!

Som jag berättat tidigare så fyndade jag en stor burk full med kantareller härom veckan, så jag kan unna mig fantastisk kantarell allt som oftast. Torkade kantareller måste man först blötlägga  i ca 1 h och sedan vrida ur vattnet ordentligt, för det är inte gott att äta.

 Den underbara kantarellkrämen gör man så här:

Kantarellkräm med Mozarella-/parmesanost 2 port.

5 dl kantarellerFräs svampen så att den börjar knäppa, vilket betyder att all vätska försvunnit.  Tillsätt så

en klick smör som får smälta och så
½ finhackad schalottenlök

salt och peppar

Blanda i

1 dl crème fraiche
½ msk balsamvinäger

och koka ihop. Vänd i
2 msk hackad persilja
25 g riven parmesan

Salta och peppra och servera till exempelvis en omelett, som du hittar recept till här.

så gott att jag såg suddigt, som synes...

Till den ovan stekte jag också

50 g bacon knaprigt i stekpanna.
och strödde även över persilja. Strö över bacon och lite persilja.

den är för övrigt oerhört god även med champinjoner istället!

Så njutbart, särskilt med utslagna tulpaner på bordet och solen utanför fönstret! Ja, min måltidslitteratur ligger lätt till hands på bordet.

Då känns det faktiskt ínte så tungt att det tyvärr det inte är vitsippor som gör narcisser och penséer sällskap på min balkong:..

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten! 

Egna miljövänliga så-krukor

Om jag haft bättre med tid skulle  jag ha knåpat ihop egna såkrukor av gamla tidningar tidigare, för varför köpa plastkrukor när man kan fixa egna av gamla tidningar? Nu hade jag krukorna i förrådet och min tid har liksom varit upptagen av annat senaste tiden.
Dessutom tycker jag att de blir både snyggare och man kan plantera dem direkt i jorden utan att ta upp plantorna först. Tidningspapperet förmultnar ju och blir till näring sedan.

Utöver tid (men det går faktiskt fort att göra, det som tar tid är för vattnet att torka) behöver du till varje kruka
ett tidningsuppslag.
Jag använder en DN här, men varför inte använda färgglada reklamblad från blomsteraffären, parfymeriet eller leksaksbutiken istället?
en flaska/burk/tom toarulle e dyl i den strl du vill att krukan ska vara. Gärna med en inbuktad botten, vilket gör det lättare att få "krukbottnen" att fästa
en skål med vatten

Börja med att vika tidningen i tre lika stora delar och klipp eller riv den så i de delarna.

Innan du börjar att rulla in flaskan ska du lämna en marginal som är nästan lika bred som bottnen på varje sida. Det gör att papperet lättare fäster i varann när du blöter det. Vänd så flaskan och tryck in kanterna över bottnen och tryck till.

Gnid över bottenflikarna med fingrarna så att det ligger ordentligt emot varann. Dra försiktigt av krukan från flaskan och vik ca 1½ cm av kanten över som en "fåll" på framsidan. Så fäster du tuben helt utan tejp. Doppa så krukan i vatten och håll i kantfållen. Gnid över bottnen igen med fingrarna.

Ställ så din nygjorda miljövänliga så-kruka att torka i några timmar, innan du fyller den med jord. Det finns bl a en film som visar hur man kan göra, som du kan se här. Jag tycker dock att hennes krukor ser ut att bli väldigt ostadiga och tidningspapper kan man ju hämta i pappersinsamlingen om man inte har nog, så det behöver man inte snåla med. 

Jag la även med en film om hur man kan göra här, men han använder tejp, vilket gör att krukan inte blir helt nedbrytbar. Dessutom är hans krukor kantiga  och så är den filmen på engelska. Jag använder mig därför av en teknik som påminner om hur man viker present-askar, vilket jag tänkt visa här länge, men inte kommit mig för än.

Nu har jag så-krukor både till lavendelskott och violetta brytbönor och du kan också göra egna; lycka till!

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

"Gråskaligt" på Urbn Arts

På Urbn Arts visas nu svart/vita foton, som omväxling till färgglad konst med graffiti-attityd. Det är fyra fotografer som visar sina verk. Björn Gidlund och Kjell-Gunnar Jonsson från Jämtland och David Neman från Malmö, samt ytterligare en hemlig person.

David Nemans bilder är känsliga samtidigt som de har en grovhet, som jag hoppas att han kommer att utveckla vidare under sin utbildning till bildjournalist på Mittuniversitetet i Sundsvall! 

beskuren bild av Lina Lindbäck ur ÖP

Jonssons bilder är från Östersund och det syns att han fotograferar mycket. I ÖP berättar han att hans elever på särskolan tecknar honom som "han som fotar". Hans bild av Stortorget känns precis så ödsligt som torget tyvärr oftast känns. Att han fångar bilder som dyker upp framför honom ät värt uppmuntran, då alltför många fotografer regisserar sina bilder in i minsta detalj.

– Jag tycker inte om att ställa upp och rigga för en bild, jag vill fånga ett ögonblick, säger han till ÖP.

Den hemlige fotografens bilder är som ett foto-reportage och har en lite mystisk "tjuvtitts-"känsla. Som att de avslöjar något det egentligen inte är meningen att folk ska se.

Min bild av Gidlunds bilder är pinsamt dålig p g a motljus och att jag fotar med mobilen, men en liten känsla av dem ger den i a f. Björn Gidlund är mest känd som musiker, men han har blicken med sig, likväl som hörselgångarna, skvallrar hans bilder om. 

Alla bilder i utställningen passar verkligen bra ihop och lyfter också varann. Dessutom vill jag verkligen rekommendera en fika på Urbn Arts!

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

Frö-uppror

När jag fick syn på dessa underbara fröpåsar glömde genast min surhet mot grannarna för att de inte vill ha några odlingslotter på gården.

Violetta brytbönor och basilika måste jag ju testa! Dessutom är det bra att sätta basilika mellan tomaterna för att jaga bort skadedjur och för att båda ska växa och smaka så bra som möjligt. Brytbönorna får jag så på nåt bra ställe, tror jag hittat ett som bara måste jordförbättras utan att nån ser det; gerilla-planteringens stora dilemma.

Jag har en vän som är trädgårdsarkitekt i Stockholm. Hon säger att varje bostadsrättsförening med självaktning där åtminstone har en pall-krage att odla i på den asfalterade gården. Östersund är ju inte direkt känt för att vara framåt, men när de säger att odlingslotter är fula när de inte blommar gränsar det till ren dumhet.

nog skulle det se mycket trevligare ut med solrosorna
och violetta brytbönor mot trappnedgångarna?

Jag känner verkligen för både fröuppror och gerilla-plantering! Endera dagen så gror det både här och där...