måndag 16 januari 2017

Oxytocin bakom främlingsfientlighet?

Jag har skrivit mycket och positivt om signalsubstansen oxytocin genom åren men igår skrev Karin Bojs om en aspekt på det som en grupp holländska psykologer funnit och som presenterades i Science redan för sju år sedan, Nämligen att deltagare som fått en extra dos oxytocin givetvis blev mer samarbetsbenägna och självuppoffrande gentemot sina lagkamrater. Men samtidigt blev de också mer misstänksamma mot sina motståndare och måna om att försvara sig mot både verkliga och inbillade hot. I julas bekräftades det av en studie av Liran Samuni med medarbetare vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig. De har studerat schimpanser (som vid sidan av den mer fredliga dvärgschimpansen Bononon  är vår närmaste evolutionära släkting) där de lever i nationalparken Taï i Elfenbenskusten.
Schimpans på bild lånad från bilderochfakta.se
Studien "publicerades i amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS.
De [forskarna] har systematiskt samlat urin från schimpanserna och mätt halten av oxytocin i samband med olika beteenden.. Något som verkligen höjde halten av oxytocin var våld och konflikter gentemot andra grupper av schimpanser. Den gemensamma kampen mot motståndare verkar svetsa samman gruppen [mina kursiveringar]mer effektivt än något annat." Otroligt nog men egentligen också helt logiskt. "En annan och fredligare metod för schimpanser att höja halterna av oxytocin och svetsa samman gruppen är att dela mat med varandra. Kanske den mänskliga motsvarigheten skulle vara middagsbjudningar" tillägger Bojs med en tydlig hänvisning till att bryta bröd med varann.

Inga kommentarer: