Eget montage
Idag har jag för första gången som ny medlem i ÖSKG varit till Tjörnedala konsthall i Baskemölla för att dels lämna in ett verk till utställningen för årets nyantagna medlemmar och dels för att delta i mitt första medlemsmöte. Jag kollade noga upp buss, hur jag skulle hitta dit från busshållplatsen, att resan bara skulle ta tio minuter och jag tog den buss som skulle ge mig en hel timme till godo. När jag hoppat av bussen gick jag i färdriktningen, eftersom det var vad jag hade för mig att jag skulle göra enligt kartan. När jag kom fram till Vik insåg jag att det blivit fel och kollade Hitta-appen i mobilen, som konstaterade att det var en kvarts promenad åt det andra hållet jag skulle ha gått. Efter en dryg halvtimmes promenad (i tilltagande regn) åt andra hållet var jag glad att komma fram, men kände mig ännu stressad pga missen när jag kom fram. Hälsade på en massa trevliga människor och lämnade in mina verk, en lotterivinst och berättade om min titan-hjärna och att blommorna är väldigt ömtåliga. Jag försökte skriva ut presentation av min idé med verket hemma, men den blev randig i färg (så måste väl bytta skrivarhuvuden) så måste därför be att få maila över den så de kunde skriva ut den åt mig.
Den senaste veckan har jag varit trött, haft hjärnvärk och på det hela taget varit irriterad. Jag tror att det beror på min nedtrappning och att det dels gått lite fort och dels att den ligger väldigt fel i tiden. Jag har därför återgått till de 35 mg jag tog bort för en dryg vecka sedan. Jag kommer att fortsätta trappa ned senare istället. Det var ett trevligt och händelserikt möte och efteråt undrade jag om någon annan också skulle till Simpan, som jag just lärt mig att Simrishamn kallas, men alla skulle åt andra håll. När jag kom ut åkte bilarna åt motsatt håll än jag först tänkt gå, så gick ditåt, eftersom jag tänkte att de måste vara på väg till stora vägen där bussen går. När jag gått ca tio min insåg jag att jag måste ha valt fel håll ändå (suck!) men eftersom jag tvivlade på att jag skulle hitta tillbaka och såg en skylt "Simrishamn 5 km" blev jag så förbannad på hjärn-djäveln men samtidigt tacksam över att jag har bra kondition så att det inte skulle vara några problem att gå. Satte igång mobil-appen men det var ju bara att följa vägen. Blöt och arg kom jag fram och gick även och handlade innan jag gick hem. Jag sökte färdtjänst här just pga mina problem med min orienteringsförmåga, men nekades eftersom jag inte har fysiska problem. Dagens två felvalda vägar visar precis vari mitt problem ligger, men det räknas tydligen inte så det är bara att bita ihop och kämpa på. Inte undra på att en blir förbannad, va? Fast det är ju bra. Då orkar jag mer. I början blev jag så ledsen att jag tappade all kraft när det hände.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar