den här läskiga bilden kommer från Matfusket med det hemska tillägget "Den svenska jordgubben är rejält besprutad. I skrivande stund är det tillåtet att bespruta våra svenska jordgubbar med 53 (tidigare 44) olika sorters preparat." |
Efter midsommar lugnades jag av en välskriven artikel i DN, som även tog upp superbroccolin, som jag också läst en del om tidigare. Det som främst fick mig att vakna till var följande stycke om en artikel jag även delat: "Utsädesjätten Monsanto ska ha 'rundat GMO-lagstiftningen'. Hur då? Genom att inte genmanipulera, rätt och slätt, visar det sig. I stället har moderna analystekniker använts som hjälp vid vanlig korsbefruktning [min kursivering]. Den metoden borde vi snarast välkomna som alternativ till gamla smutsknep i växtförädlingen." Tidigare i samma artikel kan man nämligen läsa: "Förra veckan cirkulerade flera exempel i tidningar och på sociala medier. Om svenska jordgubbar berättades det att bekämpningsmedel användes i dödliga doser. Men när jag ringer Livsmedelsverkets expert Anneli Widenfalk berättar hon att myndigheten i fjol gjorde noggranna tester och uträkningar. Minst 12 kilo bär om dagen kan en vuxen kvinna sätta i sig utan att behöva vara det minsta orolig för just besprutningen." Det låter onekligen betryggande, men å andra sidan rekommenderar Livsmedelsverket margarin med...
Jag kommer alltså att fortsätta njuta av jordgubbar länge och vill gärna dela med mig av vad jag läst i National Geographic om dessa godsaker!:"Jordgubben är olösligt förknippad med med den svenska sommaren, men varifrån kommer den egentligen? Jordgubben (Fragaria x ananassa) tycks vara olösligt förknippad med den svenska sommaren. Faktum är dock att jordgubben härrör från Amerika och från framför allt två specifika arter.
Under 1600- och 1700-talet fördes den nordamerikanska arten Fragaria virginiana och den chilenska Fragaria chilensis till Europa, och de korsades sedan av en tillfällighet i en trädgård i Frankrike. Korsningen mellan det stora och fasta chilenska bäret och det smakrika, frodiga och sjukdomsresistenta nordamerikanska bäret blev en succé bland konsumenterna, och sedermera har flera sorter avlats fram. Här hemma mognar jordgubbar från mitten av juni till början av augusti beroende på sort, men man kan odla jordgubbar i växthus hela året. I Sverige produceras varje år mellan 20 och 30 miljoner liter av den populära, röda läckerbiten."
När man odlar jordgubbar bör man helst ställa dem där det är "lugnt, varmt och soligt. Rötterna ligger ytligt och väl förgrenat. Helst ska jorden vara mullrik och sandblandad för att underlätta ogräsrensning och för att rötterna ska kunna breda ut sig ordentligt. PH-värdet ska helst vara 5,5-6,5 och därför kan det vara lämpligt att blanda i en del torv som gör jorden porösare och sänker PH-värdet. Man kan plantera jordgubbar både på våren och hösten. Planterar man på våren hinner plantorna rota sig bättre innan vintern, men på hösten har revplantorna rotat sig och de kan man plantera ut. För att underlätta skötseln måste allt rotogräs noga rensas bort innan man planterar. Ett tag innan planteringen tillför man stallgödsel. Den ökar mullhalten samtidigt som näring tillförs. Plantorna sätts med ett inbördes avstånd på 30-40 cm och ett radavstånd på minst det dubbla. Det är viktigt att plantorna inte sätts djupare än vad de växt tidigare. Glöm inte att vattna ordentligt.
Under sommaren får man rensa bort nytt ogräs, men bara ytligt annars skadar man de ytliga rötterna. Det är bra om man täcker marken med något som håller kvar fukten, men också hindrar ogräs från att växa. [Mari Mandelmann lägger t ex ull av just de anledningarna i sina planteringar.] De revor som växer ut i raderna kan man lägga lite jord på så att de rotar sig. De som växer ut i gångarna kan man stoppa i krukor med jord och låta dem rota sig där.
Till hösten planteras de ut där man vill ha dem. Jordgubbar brukar ge störst skörd som två- och treåriga. Första året kan man alltså inte räkna med någon större skörd. Efter fyra fem år är det tid att byta ut plantorna mot nya.
Tyvärr drabbas jordgubbar ganska lätt av sjukdomar. Gråmögel angriper bären när de mognar och täcker dem med ett grått ludd. För att undvika sjukdomen bör man inte odla plantorna för tätt, samt undvika överdosering av kvävegödsling. Mjöldagg är en sjukdom som angriper plantorna och en gråbrun hinna bildas på undersidan av bladen. Det bästa sättet att undvika sjukdomar är att välja motståndskraftiga sorter och inte vattna på kvällarna. Efter skörden klipps gamla blad bort några centimeter ovanför kronorna. [Jag har tidigare tipsat om "någon driftig trädgårdsskötare som kommit på att man kan bespruta plantan med vanligt bikarbonat, dock måste detta upprepas regelbundet för att ha god effekt".]
Spinn- och jordgubbskvalster kan angripa plantorna, som då missfärgas och blir förtorkade. [Mot dem kan man bekämpa med Rovkvalster som är små spindeldjur, som lever på olika skadedjur som spinnkvalster, jordgubbskvalster och trips. Att sprida ut rovkvalster som äter upp skadedjuren är ett sätt att bekämpa dessa på. Rovkvalstren sprids ut med ett icke-giftigt pulver, som ibland kan ligga kvar på bladen.]
Jordgubbsnematoder kan man också drabbas av. Angripna plantor deformeras, bladen förkrymps och får en konstig grön färg. Vid angrepp uteblir skörden. Dessa skadedjur undviks genom att bara välja plantor som garanterat inte är angripna. [Tidigare har jag tipsat om att samodling med ringblommor förhindrar nematoder.]"
Mari Mandelmann lägger t ex ut ull i odlingarna, som marktäckare mot ogräs och för att hålla fukten på Djupadal |
Till hösten planteras de ut där man vill ha dem. Jordgubbar brukar ge störst skörd som två- och treåriga. Första året kan man alltså inte räkna med någon större skörd. Efter fyra fem år är det tid att byta ut plantorna mot nya.
Tyvärr drabbas jordgubbar ganska lätt av sjukdomar. Gråmögel angriper bären när de mognar och täcker dem med ett grått ludd. För att undvika sjukdomen bör man inte odla plantorna för tätt, samt undvika överdosering av kvävegödsling. Mjöldagg är en sjukdom som angriper plantorna och en gråbrun hinna bildas på undersidan av bladen. Det bästa sättet att undvika sjukdomar är att välja motståndskraftiga sorter och inte vattna på kvällarna. Efter skörden klipps gamla blad bort några centimeter ovanför kronorna. [Jag har tidigare tipsat om "någon driftig trädgårdsskötare som kommit på att man kan bespruta plantan med vanligt bikarbonat, dock måste detta upprepas regelbundet för att ha god effekt".]
Spinn- och jordgubbskvalster kan angripa plantorna, som då missfärgas och blir förtorkade. [Mot dem kan man bekämpa med Rovkvalster som är små spindeldjur, som lever på olika skadedjur som spinnkvalster, jordgubbskvalster och trips. Att sprida ut rovkvalster som äter upp skadedjuren är ett sätt att bekämpa dessa på. Rovkvalstren sprids ut med ett icke-giftigt pulver, som ibland kan ligga kvar på bladen.]
Jordgubbsnematoder kan man också drabbas av. Angripna plantor deformeras, bladen förkrymps och får en konstig grön färg. Vid angrepp uteblir skörden. Dessa skadedjur undviks genom att bara välja plantor som garanterat inte är angripna. [Tidigare har jag tipsat om att samodling med ringblommor förhindrar nematoder.]"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar