Nu tar jag ett bestämt tag om dörren till
det Förflutna. Mycket av det minns jag ju inte ens ordentligt, pga
hjärnblödningarna.
Jag skjuter igen dörren ordentligt så att jag ska slippa störas av
nostalgin över den i så hög grad fortsättningsvis. Jag har i a f försökt och att det inte fungerade är egentligen ett mindre misslyckande än om jag inte ens vågat testa. Hädanefter är det
framtiden som gäller, men främst
nuet! Det är ju egentligen det enda man verkligen kan påverka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar