Premiär

kö nästan ut på gatan...

I fredags var det äntligen tidig premiär på Wedemarks. För vad, kanske du undrar så då ska jag avslöja att det var premiär för deras egenhändigt tillverkade, himmelskt goda italienska glass, som jag i det närmaste utvecklat ett beroende av.

Maja och jag premiärtestade kokos och mint, som båda är
grymt goda, men det är så mycket att vi delade en portion.

Italiensk glass görs utan ägg och med mjölk istället för grädde så ett det blir mindre luft i den, så kanske är det därför den är så fantastiskt god? Som du ser nedan finns massor med underbart goda smaker att välja bland, så man kan njuta av en ny upplevelse nästan varje gång man äter den.

Det är tur att jag gillar Wedemarks på Facebook, annars kunde jag helt ha missat denna stora händelse med glasspremiären och hur skulle det ha gått? 

Vår i Ylva Eklinds Glänta

Till Drejeriet har våren kommit på allvar, med spirande björkar, en levande mossmatta och friskt grön keramik i utställningen Glänta, signerad Ylva Eklind.

levande björkar och mossa ramar in Funkia betongfat
och ljusstakar med blommande ljusmanschetter

Redan när man kommer in på Drejeriet slår doften av björk emot. (Det är inte rätt tid för allergiker att se konst just nu, med tanke på höet på Ahlbergshallen med...) Just lukter är direktkopplade till minnen och känslor i vår hjärna, så det är ett fantastiskt sätt att framkalla dem i konsten.

Eklind är tidigare medlem i Drejeriet och satt faktiskt just här i utställningsrummet och drejade med en kollega, men bor numer i Askersund.
– Jag är fortfarande medlem här, men detta är faktiskt min allra första separatutställning, vilket känns både kul och konstigt, berättar hon för ÖP. Jag är i grunden konsthantverkare, så det har varit mycket bruksföremål som de krukor jag visar nu.

Ljusstakar med blommande ljusmanschetter och
Blomsterfat samt vita vaser i fönstret

Hon visar vackert grönskande krukor och vaser tillsammans med blommande glasfat. Hon började experimentera med glas under hösten och visar här ljusmanschetter som färgglada kronblad till ljusstakar som är rena i formen. Hennes Blomsterfat har blommor i samma stil ingjutna i kvadratiska glasfat.

Gröna vaser och betongfat med blad avgjutna i

– Den idén började nog när jag jobbade med cement och göt in rabarber och andra blad (som ovan och i björkgläntan överst), berättar hon vidare i ÖP.

Små blomkrukor med gröna fat och
krukor med gröna fat

Den vackert gröna tonen på krukorna ovan får i alla fall mina fingrar att börja klia för att få köra ned dem i jorden.
Hon har även gjutit in blad från t ex ormbunke i glas och de svarta faten, nedan, ser ut som om de skulle varit gjutna i järn, medan de i själva verket är av skör keramik!

Svarta vaser, Stubbvas, Svart bärare och Blomsterfat

Glänta visas t o m 26 april. Läs mer om utställningen i ÖP och LT!

Skydda bönder!

"Övertyga en bonde  Ju fler vi är som väljer bort giftbesprutad mat, desto fler bönder slipper utsättas för farliga insektsgifter i sitt arbete. Den omtanken tackar vi för. Plus att miljön och djuren inte behöver stryka med och din kropp blir renare.   Plötsligt känns allt annat än ekologiskt ologiskt"

Bild och text från Matfusket

Filmkonstigt

I lördags var det vernissage för Filmkonst, en utställning där vi sexton, konstnärer, illustratörer och konsthantverkare tolkade filmer och presenterade verk i helt skilda tekniker. Filmkonst visas på på Galleri Mono, Fritzhemsgatan 92, Frösön.

Galleristen Lennart Jonasson Marilyn,
ett analogt foto av hans dotter Agnes Ros som
Andy Warhols version av Marilyn

Curerat utställningen har journalisten Fredrik Alverland gjort ihop med galleristen Lennart Jonasson, som även deltar i utställningen med fotot ovan. 

Curatorn Fredrik Alverlands bok säljs till specialpris
och på stereon spelades givetvis filmmusik

Alverlands  stora filmintresse visades främst när hans omfångsrika bok Viddernas Landskap på den Vita Duken kom ut i december. Naturligtvis säljs den också på galleriet under utställningen, under stereon med filmmusik.

Anders Sunessons installation Prärie är inspirerad av Rawhide

Driftige illustratören Anders Sunessons har bearbetat barndomsminnen från tidigt 1960-tal i sin installation Prärie. TV-serien Rawhide visas på TVn och lillebror Magnus sitter med cowboy-hatt på väggen=golvet och tittar och mellan honom och TVn är en gammaldags golvlampa placerad. Det enda som saknas är egentligen signaturmelodin med frasen Head ' em up - move 'em out. Den kan du dock lyssna på längre ned i det här blogginlägget och även se lite.

Anna Norlén tolkar Spring Lola med den veckade
målningen Allt Annat är Ren Teori

Den fräckt veckade akrylmålningen på kartong har målats av Anna Norlén, som tycker att Spring Lola berättar historier om vårt mänskliga beteende och om hur vi alla hänger ihop utifrån slump-teorin, kaos-teori eller fjärilseffekten. 

"...Bollen är rund, ett spel varar i 90 minuter. Allt annat
är ren teori. Nu kör vi!" Så inleds Spring Lola. En film
som enligt Norlén är genialisk i sin enkelhet.

Det faktum att en till synes liten och obetydlig händelse långt borta kan få enorma konsekvenser för världen. Poängen är att det i praktiken ofta är omöjligt att bestämma den verkliga orsaken till en dramatisk händelse. Kaos-teori handlar om att det som tycks vara oförutsägbara matematiska eller fysiska fenomen innebär svängningar och skiftningar som i princip faktiskt går att räkna fram, trots att det inte verkar så.

Malin Alméns Varulvssjuka 

Malin Alméns digital-printen Varulvssjuka har sin grund i hennes starkaste bio-minne, när hon och hennes pappa såg En Amerikansk Varulv i London på Slottsbiografen i Uppsala 1981.

Rene Engström I Don't Know the Finish. Animation...

Rene Engström tecknar normalt serier och visar här hur en serietecknare tacklar filmmmediet i videoinstallationen I Don't Know the Finish, där en kort sekvens ur filmklassikern Casablanca tecknats i tusch

...och tuschteckningarna ur den från Casablanca

Tusch-teckningarna är storyboard-liknande och visas upphängda i i klämmor på linor bakom animationen. Ljudet hör man i hörlurar och kontrasten mellan det och bilderna försätter publiken i ett motstridigt känslotillstånd.

Anna Erlandssons Fåglarna

Anna Erlandsson förvånar sig själv genom att välja Fåglarna, fast hon överhuvud taget inte ser otäcka filmer. Hennes version av Fåglarna känns dock mer charmig än otäck, vilket jag är övertygad om att jag inte är den enda som tycker. 

Fåglarna är gjorda av gips, mosaik och riktiga fjädrar

Att Erlandsson inspirerats av Alfred Hitchcocks dramatik och snygga scenerier känns för mig troligare än att hon också inspirerats av "extremt tuffa kvinnorna Agneta, Noomi, Sussie, Tina, Karin och Bitte som lekte Mördarleken en lördagsnatt i Enafors"...

Det Omöjliga i att Älska Någon Annan mer än Sig själv
Blyertsteckning av Helene Gedda ur Laurence Anyways

Det Omöjliga i att Älska Någon Annan mer än Sig själv funderar Helene Gedda om med sin blyertsteckning. Inspirationen kommer från Laurence Anyways, som hon betecknar som "en känslomässig käftsmäll".

Daniel Hansson målade Raging Bull i akryl ur Tjuren från Bronx

Daniel Hansson vill med målningen Raging Bull propagera för att Tjuren från Bronx innebär en av Robert de Niros bästa rollprestationer. Han tycker att Tjuren från Bronx förtjänar den uppmärksamhet som Rocky fick istället.

Ida Norlén tolkar Berättelsen om Pi med
blyertsteckningen Pi

Med blyertsteckningen Pi tolkar Ida Norlén Berättelsen om Pi, fast hon "hatade att räkna matte" i gymnasiet när hon såg filmen. Hon är väldigt intresserad av att veta meningen med allt och hur det fungerar och för henne handlar filmen om just människans vilja att förstå och hon blev plötsligt fascinerad av matematik, "när den används för att finna logiken bakom allt inom oss".

Akrylmålningen Goddess in Distress av Kaape ur Barfly

Gustav Kaape Lindqvist läste Hollywood av Charles Bukowski, och den filmades med titeln Barfly. I en bar upptäcker huvudpersonen en "gudinna i nöd" och det är denna Goddess in Distress han valt att skildra i sin målning, där även Bukowski själv skymtar i baren.

L'ecume des Jours av Maya Westlund

Dagarnas Skum som skildrar en surrealistisk klassresa nedåt har inspirerat Maya Westlund till verket L'ecume des Jours. En akvarell i röda toner gör där "klassresan nedåt" och blir till en röd "skithög" av formskum, som vilar äcklande på golvet.

Anders Ramsells Blade Runner the Aquarelle Edition

Anders Ramsells fantastiska akvarellanimation Blade Runner the Aquarelle Edition har jag sett och skrivit om tidigare. Naturligtvis måste detta mästerverk finnas med i utställningen, där filmen visas med hörlurar tillsammans med ett antal av de små akvarellerna. Här finns alltså ytterligare en chans att se den!

Lennart Samors tre akrylmålningar ur In the Mood for Love
heter In the Mood for Love, Din fru Gillar och
Men Jag står Inte Ut

Lennart Samor tycker att In the Mood for Love är perfekt; han "älskar fotot, musiken och det återhållsamma skådespeleriet." därför har han valt att fokusera på färgerna i den och han har även lagt in citat ur filmen i Din fru Gillar och Men Jag står Inte Ut

Linda Svedberg Sången från Roy har inspirerats väldigt av
Roy Anderssons Sånger från Andra Våningen

Linda Svedberg älskar allt i Roy Anderssons filmer och skulle vilja ringa honom och utbrista "Hej Roy, jag tror att vi är soulmates". Det märks och det tycker jag faktiskt att hon ska göra. Då kan hon passa på att berätta om Sången från Roy, som hennes verk här heter. 

Svedbergs underbara Roy Andersson som fågel
för att visa på hans fågelperspektiv i filmerna

Sånger från Andra Våningen är inspirationen här och det är så bra. Roy-fågeln i cernit-lera sitter på en gren och observerar världen nedanför. Den innehåller exempelvis akrylmålningen med den sömnlöse trollkarlen som sitter och undrar var allt gick fel. Andersson gör många tagningar och Svedberg har målat många lager. Det har hon gjort riktigt bra! 

Jag visste inte att Linda Svedberg också är en så duktig målare.

Christoffer Svensson har Philip Seymour-Hoffman som favoritskådespelare och valde därför att tolka favoritfilmen The Master i en stor målning. Efter att ha kämpat, misslyckats och åter försökt utan att lyckas återge Seymour-Hoffman med "den respekt han förtjänar" bestämde Svensson sig för att istället helt utelämna honom ur bilden. Det ser jag som ett oerhört lyckat beslut, som ger bilden en extra dimension.

Christoffer Svenssons The Master har utelämnat
nyligen avlidne Philip Seymour-Hoffman

Slutligen kommer vi till mina tre målningar i akryl. De föreställer min barndoms store idol och mansideal, Burt Lancaster, som jag även skrivit om tidigare.

Jag valde att skildra honom akryl från både sjörövarfilmen den Röde Piraten, som jag nog såg nästan dagligen under flera års tid.

Härifrån

Klassikern Härifrån till Evigheten med Deborah Kerr i den kvinnliga huvudrollen var epokgörande när den kom 1953. Kanske även eftersom den bild som brukar illustrera den visar en kvinna i överläge på en sandstrand. Den bild jag målade av sker alldeles innan den, eftersom jag ville visa hennes övertag än tydligare.

Kapten Vallo, den röde piraten

Jag tycker inte att den andra bilden från Härifrån till Evigheten håller, men däremot visas ytterligare en målning från den Röde Piraten på Galleri Mono.

Klicka på bilden så öppnas ett fönster
med stor text så du kan läsa! Ur ÖP

Läs mer om utställningen i ÖP och LT! Senast 27 april måste du bege dig till Galleri Mono för att uppleva Filmkonst!

Det enda jag saknar är egentligen filmmusiken till dessa filmer, så här kommer några klipp: 

Temat till  Rawhide

introt till den Röde Piraten, som jag aldrig gjorde något av

Introt till  Spring Lola.

Goddess in Distress-scénen ur Barfly

Soundtrack  En Amerikansk Varulv i London

As Time Goes By ur Casablanca

Soundtrack  Fåglarna

Fever Ray If I Had A Heart ur Laurence Anyways

Soundtrack In the Mood for Love

ur Sånger från Andra Våningen

15 hälsoeffekter av att dansa och se andra göra det

Vilka goda egenskaper dans har är något jag skrivit om tidigare och nu har det kommit ytterligare bevis på det och på alla fördelar det leder till. Se rutan nedan! Det är är forskaren i kulturhälsa och medicine doktorn i socialmedicin vid Uppsala universitet, Eva Bojner Horwitz, som jag också skrivit om för snart två år sedan, som nu visat att dans minskar stress, förbättrar minnet och dessutom lindrar ångest och smärta. Det liknar också vad Peter Lovatt, chef över och skapare av enheten för danspsykologi vid universitetet i Hertfordshire visade redan i augusti 2011. Expressen skrev den 28 mars: "Nu är det bevisat. Dans kan göra dig gladare, friskare och smartare. Dessutom kan [det] räcka med att bara titta på andra som virvlar runt i en vals.  Dans är rena hälsokuren. Nu har man kunnat bevisa att dans kan minska smärta, aggression, stress och ångest. Den kan förbättra minnet och rörligheten, öka koncentrationen och inlärningsförmågan. Dansen gör oss också mer kroppsmedvetna och kreativa samt ökar vår livsenergi och självkänsla."

De 15 hälsoeffekterna, faktaruta från Expressen

Eva Bojner Horwitz har "undersökt hur dans påverkar oss fysiskt, psykiskt, emotionellt och biologiskt. I studien undersöktes en grupp kvinnor med utmattningssymtom och kronisk smärta. De fick dansa i 90 minuter en gång i veckan under sex månader. Det gav resultat, både på kort och på lång sikt. Deras smärtproblem minskade och deras rörelser blev mjukare och mer nyanserade.
- När rörelsemönstret blev mer nyanserat så blev också patientens förmåga att utrycka [sic! uttrycka] och verbalisera sina känslor mer nyanserad, säger Eva Bojner Horwitz och berättar att stressen minskade hos kvinnorna i dansgruppen. Den fria, improviserade dansen är den mest effektiva.
- Ju mer styrd en aktivitet är, med regler eller koreografi, desto mer förlorar du känslan av att bli drabbad av dina känslor. De djupare emotionella effekterna får vi lättare tillgång till när vi utövar, eller tittar på, fri, improviserad dans.

Fyra 14-åriga ballerinor i Svansjön på Storsjöteatern.
Jag dansar längst fram till höger. De andra tre tjejerna
dansade jag med i runt ett decennium.

I pardans är man medvetet närvarande i sin kropp och får en djup, emotionell inlevelse. Samtidigt tränas man i att läsa av och kommunicera med sin partner. När man dansar får man en ökad tillgång till sin kroppsliga rörelserepertoar. Det i sin tur påverkar också våra känslor. Det betyder att om vi tittar på personer som  sig komplicerat kan vi också stimulera vår egen förmåga att differentiera våra känslor. Det kan tyckas märkligt att effekten är lika stor oavsett om vi tittar på dans eller själva dansar [min kursivering], men forskning visar att det kan vara så.

Det duger bra att titta på dansen också, som här på Jamtli dansbana!

- Det är lika stimulerande för energisystemen i kroppen. Det har med medveten närvaro att göra och hur pass tillgänglig du gör dig. Det behöver då inte spela någon roll om du tittar på film eller beskådar dansen i verkligheten. Så det är inte omöjligt att läkarna kommer börja ordinerar dans framöver, men det viktigaste är att börja med dans i skolorna understryker Eva Bojner Horwitz. Inlärningsförmågan minskar om du inte har kontakt med din känslohjärna."

Helena Roos längtan till landet

På Ahlbergshallen kan man nu och t o m 13 april få sig en så lantlig upplevelse att de med hösnuva avrådes bestämt från att gå dit. Göteborgskonstnären Helena Roos går så in för en framtid på landet att hon släpat in en hel höstack i Ahlbergshallen.

Roos utställning går, utöver höet, helt i svart/vitt, med klassisk serietecknings-estetik visar hon väggmålningar och målningar på MDF-plattor, utskurna efter den yttre formen till platta "skulpturer". Det är generöst självutlämnande, underhållande och gjort med, vad jag uppfattar som, glimten i ögat, med en stark och glad kvinna i huvudrollen. En stark kvinna som inte riktigt lyckas. Ja, jag känner igen mig lite...

Men nu gick jag händelserna i förväg och börjar mitt i serieutställningen, med höskullen. Det börjar ju i första rummet, med att hon får kontakt med en Jämtländsk bonde. Ljuva känslor uppstår och hon ser äventyret för sin inre syn, innan hon reser hit för att uppleva livet på landet.

Med kor som lojt tuggar i sig hö verkar allt lovande, men plötsligt händer något. Hon finner sig i vargens mage och denne spyr ur sig "slumra älskling". Hur det slutar? Ja det får du bege dig till  Ahlbergshallen för att se senast 13 april.

Riktigt skickligt gjort och Roos vistelse i Mexiko skymtar i ett samtida muralmåleri, rätt långt från Diego Riveras färgstarka sådana, men ändå känslostarkt och med ett dramatiskt bildspråk! 

Läs mer om utställningen i LT och ÖP!

Sex veckor i taget

"stark är det nya smal"

Jag måste bara utbrista hur oerhört bra det funkar att periodisera träningen! När man byter intensitet eller övningar var sjätte vecka hinner inte kroppen och musklerna vänja sig och därmed "slå sig till ro".

Så här ser jag ut, fast med hud på med!

I måndags var det dags för mig med ett nytt program + att jag nu kör tungt med sex repetitioner under sex veckor. Sedan är det dags att fortsätta med samma program i sex veckor till, men då lättare och med tolv repetitioner.

utmaningar framöver

Det känns verkligen i musklerna att det är utmanande för dem och det syns också.