fredag 12 februari 2021

Plommonspäckad fläskkarré

När jag var barn köptes ofta färdig plommonspäckad fläskkarré i i tunna skivor men det har jag hittills aldrig sett här i Skåne. 

 

  

När jag hittade fläskkarré med kort datum bestämde jag mig därför för att själv plommonspäcka den och köpte även en påse katrinplommon. Hemma skar jag därför små fickor i karréskivorna där jag stoppade in plommon. Brynte så en stor klick smör i stekpannan innan jag la i fläsket och kryddade med flingsalt, färsk timjan och malde svartpeppar över. 


Fläskkarrén ska stekas till den har en innertemperatur på 70-75 grader för att inte riskera salmonella. Använder därför stektermometer och det tog ca en halvtimme och det är lika länge som det tar att göra. Crashed crispy potatoes som är riktigt gott till!
Krossad krispig ugnspotatis
Koka
små eller halverade välskrubbade potatisar 
lite al dente och sätt ugnen på 200C. Lägg potatisarna i en ugnsfast form och tryck en gaffel på överdelen mot var och en så att de blir lite mosiga. Häll över
olivolja
och strö över
flingsalt
pressad vitlök
timjan etc enl önskemål 
Ställ in i ugnen på 175C i 30 min.
Gott och stekte all plommonspäckad fläskkarré  i skivorna som var ca 1,5 cm tjocka. Kanske kan jag skära dem tunnare för att få fram barndomssmaken av de jag inte ätit än?






torsdag 11 februari 2021

”Utdöd” fläckig leopard hittad i Taiwan

Läser den glada nyheten att en trädleopard som trotts vara närmast utdöd har hittats i Taiwan. En trädleopard som på engelska heter the Formosan clouded leopard [Neofelis nebulosa brachyura] har setts, eller blivit ”återupptäckt” av flera vittnen för första gången sedan 1983. Detta skedde i vildmarken i sydöstra Taiwan, skriver bl a https://returntonow.net i mars 2020.   
Bild lånad från https://inhabitat

Skogsvaktare från byn Alangyi rapporterade att de sett en sådan trädleopard jaga getter på en klippa i Taitung County's Daren Township. Efter det rapporterade Taitung District skogsmyndighet att det är en oerhört viktig utveckling och de arbetar aktivt för att kunna bekräfta detta. 
Kao Cheng-chi (高正治), som är chef över Association of the Austronesian Community College Development Association och byns hövding för  Paiwan-folket, informerade om att byn Alangyi  låter en grupp skogsvaktare patrullera det traditionella området. Helt plötsligt efter nästan ett års sökande såg skogvaktarna 
flera av dessa närmast rutiga leoparder efter ett tips. Då lyckades två olika grupper av skogsvaktare få syn på vad folket Paiwan kallar "Li' uljaw," alltså katterna som på engelska heter Formosan clouded leopard, på jakt i det vilda.  
En skogsvaktare beskrev hur han tydligt sett en leopard klättra i träd för att så smyga upp på en klippa och jaga getter. En annan i gruppen berättade hur han sett en leopard skjuta förbi en scooter innan den skyndade upp i ett träd och försvann.
       

Trädleoparden The Formosan clouded leopard är kända för sina dunkelgrå närmast rutiga markeringar och de har en lång mystisk historia. Den har varit listad som sårbar av the International Union for Conservation of Nature’s sedan 2008.  Trädavverkning i stor skala drev bort dessa fläckiga leoparder från bergens fot i sydost Asien till de övre delarna av Yushan Mountain Range. Ju högre upp de tvingades ju mer sällan har de synts och de blev så sällsynta att de förklarades utdöda år 2013.  
Ändå har dessa värdefulla katter setts allt oftare enligt det lokala Paiwan-folket, som värderar dem väldigt högt som ett heligt andedjur. 
Att den påstods ha setts allt oftare gjorde att byhövdingen manade hela samhället till att vara rädda om och bevara det sårbara djuret. Ihop med Taiwans parlament ska de försöka förmå också besökare att hedra och definitivt inte jaga katterna. Byns äldre samarbetar också med skogsmyndigheten för att hejda avverkning för att locka fram de skygga och sällsynta leoparderna ur deras gömslen.  Utöver att skydda de rutfläckiga leoparderna vill även the Taitung Forest District få igång vetenskaplig forskning på dem när de väl levt upp och kommit fram så låt oss alla hoppas på att fler än Paiwan-folket kommer att se dem som heliga!!!

måndag 1 februari 2021

Glutenfri ostkaka med färskmalen kardemumma

Att göra egen ostkaka är enklare än en kan tro och tar inte mycket längre tid än att värma en färdigköpt. Denna är dessutom glutenfri.

Ostkaka med kardemumma 4 portioner 

Skålla

50 g sötmandel 

och hacka den grovt. Mal i

½ tsk kardemummakärnor 

i kvarn. Vispa

3 ägg 

4 msk råsocker 

pösigt. Blanda 

2 msk mandelmjöl

1 msk psylliumhusk 

med mandel o kardemumma. Tillsätt det och

500 g keso 

2 dl mjölk 

Blanda och bred ut smeten i en smord ugnsfast form. Grädda i mitten av ugnen i 175 grader i c:a 1 h. Servera ostkakan med körsbärskompott och vispad grädde.

            


fredag 29 januari 2021

Blåmärken (och blåtiror)

Jag har så väldigt lätt att få stora blåmärken (och blåtiror, fast jag äter e-vitamin-tillskott). Jag har (därför?) utvecklat (ett osunt?) intresse för sådana (och för skador på det hela taget). På så sätt kan jag fascinera mig själv för varje skråma...
I förra veckan råkade jag gå in i en kökslucka, vilket gav mig en liten blåtira. Tack och lov så liten att den kunde misstas för att vara ögonskugga, som du kan se på den översta bilden.  
 Sista fasen; min blåtira från
sex dagar innan
 

Jag hittade då också (till min glädje) en väldigt spännande text om blåmärken, som ju även blåtiror faktiskt är, i Illusterad vetenskap o lärde mig en hel del:



Denna blåtira fick jag när jag kraschat
med cykeln förra våren så glad 
är glad att slippa sådan nu!

Som det står i artikeln ”Ett slag kan få blodkärl i huden att brista så att blod sipprar ut i omkringliggande vävnad. Hemo­globinet i blodet färgar först märket rött, men när ämnet bryts ned ändras färgen.  Blåmärken Dag 1 [översta bilden]  Blodet med sitt röda färgämne, hemoglobin, sipprar från brustna blodkärl ut i överhuden. Där ger det röda märken.”

Här är lite blandade blåmärken från de senaste åren. Citerar vidare ur artikeln och låter dem illustrera. ”Dag 2  Blodet pressar sig ned i läderhuden. Sett genom det tjockare hudlagret får hemo­globinet en blåaktig färg.”
Redan efter sex dagar var min blåtira närmast svart (den andra bilden uppifrån). Nördigt Intresserad av vetenskap som jag är vet jag via artikeln att Bilirubin ger den gula nyans som sedan bryts ned till hemosiderin, vilket ger den svarta nyansen. 

Slutligen tar Makrofagerna (storätare av t ex bakterier) över o tar bort de sista färgämnena i märket så att det inte längre syns. Det brukar tydligen ta två veckor men mina är visst snabba nog för att ha fixat det på mindre än en och jag hade inte ens ont; heja kroppen min! 
Då vill jag bara passa på att tillönska en glad (och skadefri) helg!!!

tisdag 26 januari 2021

Frisk och förunderlig ruccolakräm

Denna fantastiska ruccolacréme gjorde jag för att äta med rödbetor men den är så god att jag haft den som tillbehör även till pizza, sallad och en massa annat. Det gläder mig att det är Fia Gulliksson som ligger bakom receptet (men jag inspireras främst eftersom jag ogärna äter paj).  
ruccolacréme
Mixa
100g ruccola 
1dl hassel-(/cashew)nötter 
1 vitlöksklyfta 
½ hackad rödlök 
Droppa i 
½ dl olivolja 
1dl rapsolja 
1 tsk honung 
och fortsätt mixa till en jämn röra.  Smaka av med
salt och svartpeppar
Till min första rätt skalade o skar jag
2 kokta rödbetor 
La dem på ett fat med en klick ruccolakräm ihop med
Färsk timjan och
bladspenat 
Nästa gång gjorde jag surdegspizza med ruccolakrämen och pepparrot. Äter den också på surdegsbröd som danskt rågbröd och tror även den vore fantastisk till t ex bakad potatis. Ruccola är inte bara SÅ gott utan innehåller även A-, C- och K-vitamin, liksom fol­syra, zink, järn, kalium och kalcium finns i bladen. På svenska heter den egentligen senapskål medan Ruccola är dess italienska namn. Den ger faktiskt 100 % av det dagliga K-vitaminbehovet. ­K-vitamin är vad som gör att vårt blod koagulerar och det ska minska risk även för ben­frakturer och ha en ­renande effekt på ­levern. Fast ingen forskning egentligen stöder det så påstås rucolasallad även vara ett afrodisiakum…

Ruccolasallad inne­håller en lång rad Bioaktiva komponenter och det är ämnen som ska påverka alla levande organismer, men som inte är essentiellt livsnödvändiga. De räknas därför inte till de klassiska näringsämnen. Det gäller sådana som glucosinolater, flavonoider och fenoler.  Näringsforskare är mycket intresserade av bioaktiva komponenter eftersom de tycks ha en antioxidativ effekt och alltså skyddar cellerna. Det samspelet ska kunna bidra till att förebygga åderförkalkning, autoimmuna sjukdomar och vissa typer av cancer. 

fredag 22 januari 2021

Vaxa tyg för bättre hållbarhet!

Jag har länge gillat vaxduk men har inte riktigt förstått hur enkelt det är att själv göra sådan av t ex stuvbitar närman har bivax. 

Blev därför väldigt glad när en vän först vaxat sin grafik o när sedan Strömsö tipsade om det (främst för att slippa hushållsplast) testade jag och blev nöjd med resultatet. Jag testade att vaxa lite stuvbitar och sydde bl a en haklapp av. Bivax har jag som jag använder till encausik (blandar med pigment blir det vaxmåleri). 
Gamla kökshanddukar var bra att prova med (fast Strömsö förordar ekologisk bomull). Dessa är ju så urtvättade o har tidigare används till mathantering. Strömsö menar också att det ska vara tätt vävt och inte för tjockt men det är väl främst som ersättning för hushållsplast.
Jag vet inte heller om mitt bivax, som är säkert 20 år gammalt är utan bekämpningsmedel eller ekologiskt men ska ändå inte använda det direkt på mat.
Jag började med att stryka stuvbiten så den blev slät och liggande direkt på strykbrädan med ett smörpapper under.

Jag strödde så bivax jämnt över duken och det går åt mindre än du tror så börja med lite och använd sedan mer om det behövs! Jag la smörpapper även över vaxet så att det inte så att det inte kladdar på varken strykjärnet eller strykbrädan.
Jag strök så med cirkelrörelser på den temperatur tyget behöver, men vaxet smälter redan 62-65° så det räcker egentligen att ha strykjärnet mellanvarmt.
Det syns genom smörpapperet hur det smälter men när jag strykt klart och såg delar utan vax var det bara att läggspel mer där och återupprepa den väldoftande proceduren. Det syns tydligt när tyget är impregnerat och då håller det tätt från vätska osv.

När jag vaxat alla stuvbitar satt vax kvar på smörpapperet och detta la jag en annan tygbit över som fick suga upp det när jag strök ovanpå. Strömsö föreslår att stryka bort det på hushållspapper men jag tycker att det vore slöseri. Jag rengjorde även strykjärnet genom att stryka en ren tygbit. Den kan jag sedan vaxa in helt eller

Citerar Strömsö: ”Bivax är en intressant råvara i matsammanhang. Många tror att bina hämtar vaxet någonstans i naturen men i själva verket producerar de det själva från vaxkörtlar på magen. Vaxet kommer ut som små vita fjäll som bina bearbetar i munnen för att få det mjukt. Då kommer det i kontakt med pollen som färgar vaxet gult.  Bina använder vaxet till att bygga vaxkakor där de förvarar honung, pollen och alla sina yngel. Vaxet är alltså ursprungligen till för just matförvaring.  Bivax används inom livsmedelsindustrin som konsistensgivare och som ytbehandlingsmedel på frukt och choklad och kallas då E901.


- - En bivaxduk är ett stycke ekologiskt bomullstyg som är impregnerat med bivax och som blir helt vattentätt.  Duken använder du istället för plastfolie för att slå in en smörgås eller för att täcka över en skål med matrester.  Bivax är bakteriedödande och på det viset hjälper duken maten att hålla sig fräsch längre.  Man rengör duken med lite diskmedel och ljummet vatten. Det är viktigt att inte använda för hett vatten för då smälter bivaxet.  Det går inte att köra duken i diskmaskinen.  Den kan användas om och om igen under många år.- - -.  När duken börjar bli skrynklig och ful kan den !återupplivas’ genom att man lägger den på ett bakplåtspapper i ugnen på 70° i några minuter. Då smälter bivaxet och duken blir slät och fin igen.  Det går också att tillverka bivaxdukar i ugnen på 100°. Du får lättast bort överblivet vax från plåten genom att torka med hushållspapper medan plåten fortfarande är varm.”

Vaxar nu även linnetyg som jag klär om en fåtölj med så att det blir extra hållbar sits och armstöd! Linne slits ju så extremt hårt så därför kommer de vaxade delarna att skyddas rikrigt bra.
När mitt bivax är slut ska jag skaffa nytt från min lokala honungsproducent.



onsdag 13 januari 2021

Schlumbergera årstidskaktusar


Jag har snöat in helt på mina fantastiskt blommande novemberkaktusar och därigenom hela Schlumbergera-släktet, sedan de började blomma i oktober.

För några år sedan skrev jag att jag inte visste vad som skiljer novemberkaktusar från jul- och påskkaktusar, men nu har jag tagit reda på det. 
Jag hittade en fantastisk beskrivning gällande det och fick närmre kontakt med Lotta Flodén som skrivit på gronarader.se. Hon låter mig också använda hennes bilder, som ger den ultimata beskrivningen, vilket jag verkligen tackar för!
Jag har trott att det enbart är tidpunkten då de blommar som gett dem namn, men det handlar inte bara om blommornas färg, utan också deras form. liksom själva bladens form som avgör om det är en påskkaktus, julkaktus eller kanske vårkaktus. Här ovan, på bilden från gronarader.se kan du tydligt se hur såväl blommorna som bladen skiljer sig åt.
De jag fått från min mor är främst julkaktusar (fast alla ovan är novemberkaktusar). Mina julkaktusar går i både ceriserosa, rött och den nedan blommar i både röd och vit: 
Blommorna hänger, som synes, lodrätt, medan novemberkaktusens sticker ut mer vågrätt och snarare liknar flygande svanar. 
Julkaktusen [
Schlumbergera x buckleyi]  korsades i slutet av 1840-talet fram av William Buckley mellan Schlumbergera russeliana och novemberkaktus [Schlumbergera truncata]. Den finns i många färger och har fler än 200 namnsorter. Den är svår att hitta  i butiker numer eftersom den sällan blommar till just jul. Julkaktusen kan bli väldigt gammal och få hundratals blommor.
    Bild lånad från www.instagram.com

Jag läser i en artikel i Land också att truncata, som i novemberkaktusens latinska namn,  betyder avklippt och det syns tydligt på bladen när man har julkatusen och vårkaktusen bredvid. Då ser man hur varje sektion av novemberkaktusens grenverk ser tvärt avklippta ut, medan däremot julkaktusens blad är rundade med vågade kanter. De små "sågtänderna" i utkanten av novemberkaktusens blad är också något som både  julkaktusen och vårkaktusen saknar. 
Den jag alltid kallat påskkaktus, inser jag nu egentligen är en vårkaktus, fast jag inte känner  igen blommorna. Vårkaktus [Schlumbergera x graeseri] är en hybrid mellan just påskkaktus och Rosenkaktus, [Schlumbergera roseavilken kan ha flera färger, är lätt att odla och finns i många blomsterbutiker under våren.
Rosenkaktus på bild lånad från
http://rhipsalis.com

Påskkaktus, [Schlumbergera gaertneri] är däremot, enl Lotta Flodén  en ren art med (enbart) röda blommor. Jag vill minnas att åtminstone en av mina (som jag fått av mor) är en sådan. Jag hoppas verkligen det eftersom de sällan eller aldrig finns ute till försäljning. Jag ska verkligen  vara uppmärksam på den i påsk!
Dessa två bilder av påskkaktusen och dess blad är lånade från https://cactiguide.com
Schlumbergera-släktet heter på svenska julkaktussläktet (vilket är något jag tycker känns lite udda när det är påskkaktusen som ska vara den "rena arten" men antar att den hittades först). De är alla epifyter, precis som t ex orkidéer, och växer på andra växter, men utan att parasitera på dem  . 
Historian bakom Schlumbergera-släktet hittade  jag på engelska gardeningknowhow.com men även gronarader.se berättar att de växer vilt i sydöstra Brasiliens fuktiga kust- och bergstrakter på träd eller klippor (som de epifyter de är). Schlumbergera-släktet heter julkaktus (även på engelska Christmas cactus) just för att de blommar då här på norra halvklotet, fast de i hemregionen istället blommar i april/maj. 
På den europeiska kontinenten  kallas de tydligen för crab cactus, eftersom bladen ser ut som krabbklor. Där uppges också att det finns sex olika Schlumbergera, vars namn härrör till europeiska högtider då de blommar mellan september o frabruari. November är ju ingen riktigt svensk högtid men truncata heter på engelska Thanksgiving cactus (fast det inte heller är någon kristen utan rent amerikansk högtid). De drivs alltså för att blomma just till Thanksgiving precis som julkaktusen drivs fram till jul. 

Schlumbergera är väldigt enkla att föröka. (Det är därför jag har så många.) När en bit av bladverket brutits har jag bara satt den i liknande jord i en ny kruka. Egentligen ska den helst torka i ett par timmar innan men mina har vuxit nästan ohämmat utan. Helst ska de visst inte stå i solljus heller o gärna ha en plastpåse över så att de inte torkar ut.