Lussebullar i olika former

Nu är det kanske lite sent för lussekatterna, men jag delar ändå än en gång med mig det jag lärde mig ifjol om saffran här!

bild lånad från www.arla.se

I  år har jag inspirerats av nybakat.se gällande olika fina former på lussekatterna, som du hittar mitt recept på här!

Bild av olika typer av lussekatter lånade från
nybakat.se

Jag vill passa på att önska er en mysig Lucia-dag och njut ordentligt av lussekatterna!

Ovan och nedan kan du se två filmer med olika former på det härliga saffransbrödet med!

Pepparkakskladdkaka

Jag var skeptisk till det här receptet när min syster pratade om hur gott det är. Jag tänkte mig en mjuk pepparkaka fast kladdig och det kändes inte alls lockande att  sätta tänderna i.

Jag hade fel. Det är mer som en kladdkaka fast med pepparkesmaker och eftersom jag är ett riktigt choklad-freak så kunde jag knappt sluta äta. Så gott blev det!

Pepparkakskladdkaka   

Sätt ugnen på 200° och smält

150 gram smör 

låt svalna och vispa

3 ägg

fluffigt.  Tillsätt lite i taget av

3 1/2 dl 

socker under omrörning.

  

Blanda ihop 

1 tsk vaniljsocker

5 msk kakao av god kvalitet

2-3 tsk pepparkakskryddor (som du kan göra själv så här)

inte fullt

1½ dl  mandelmjöl
½ dl psylliumhusk
och rör ner i smeten.
Tillsätt sist smöret. Bred ut smeten i en smörad rund form med löstagbar botten och ställ in i ugnen. Sänk värmen till 175° och låt kakan stå i mitten av ugnen i 15 -  20 minuter. 

Låt kakan svalna i formen så att den inte rinner ut helt. När den stelnat servera med  

lättvispad grädde

                                                                                       ovan en liten film från igår

Glad Lucia nu och njut!

Nytt favvoställe i Ystad

I fredags åkte vi till Ystad över dagen. Jag tycker att det är en väldigt mysig stad med ett något större utbud än här i Simrishamn.

Maja och jag började med att ta en fika på Söderberg & Sara, ett riktigt mysigt surdegsbageri som även har fika, lunch och säljer närproducerat och ekologiskt.

Om du läser texten längst till höger i bild står där: Vi bakar vårt bröd på mjöl från små ekologiska odlare i närheten, med surdeg och i stenugn. Gamla spannmålssorter som mals av mjölnare vi känner, inga tillsatser, inget fusk, bara gott. 2012 belönades vi med flera guld- och silvermedaljer i sm, men viktigare än allt är att du är här!

Det låter inte bara förtroendeingivande och gott utan är det verkligen också. För att inte nämna hur mysigt där är att fika med den trevliga personalen och atmosfären!

Där säljs även närproducerade och ekologiska varor som verkligen ser lockande ut i den gammaldags uppställningen.

Där lagas långkokta grytor "på glada, skånska utegrisar och lokala råvaror, sallader, soppor och våra tolkningar på klassiska mackor från när och fjärran."Man kan både ta med och ät där! 

Sedan 2013 driver de även Kafferosteri i Örum utanför Löderup, så kaffet är oerhört gott. Där rostas kaffe från intressanta ursprung varsamt och omsorgsfullt i små satser. Liksom att där serveras underbar surdegspizza, vilket jag skrivit om tidigare. De har även utnämnts till Årets skånska matbutik 2010 av Magasinet Skåne.

Julmarknader (förra helgen)

Vackert äppelstilleben på Apotekarns julmarknad

Inför helgens julmarknader vill jag gärna berätta om förra helgens eftersom de var så bra på både Apotekarns och Kronovalls slott i spannstallet, att det kan vara en inspiration inför helgens marknader.

På gården till Apotekarns trädgård fanns bl a en mindre version av fjolårets halmgran (ifjol stod en stor sådan på torget och den var väldigt "diskuterad"),

Där fanns också försäljning av växter, julgranar och ett helt tält fullt med stånd. Vid ingången pressade must, som

Vespan fick en släpvagn för att tjänstgöra som stånd där egna italienska produkter såldes, Där handlade jag (givetvis) mest...

Själva butiken var också öppen och i den del som jag tror främst används till möbler fanns flera stånd,

Ja, som vanligt handlade jag ätbart; saffransbiscotti, gorgonzola och pasta som ser ut som oblat. Något som jag tycker är väldigt komiskt! Jag kan alltså låtsas att jag tar nattvard när jag äter denna pasta med rött vin till.

Vi var även på en överraskande bra marknad på Kronovalls slott med högkvalitativt hantverk av den typ jag är van från Jämtland med bl a Jamtli julmarknad. 

Kronovalls slott är ett vinslott och julmarknaden är inrymd i Spannstallet till vänster i bild. 

Små hantverkare sålde egna varor i bl a  textiler, trä och även ätbara givetvis.

I källarvåningen såldes såväl bröd, charkuteriet och annat, medan t ex choklad såldes en trappa upp.

Där var väldigt mycket folk och jag vill verkligen rekommendera den här marknaden just eftersom kvaliteten är så hög!

Många andra julmarknader här har haft mer "hobbyhantverk" främst och någon enstaka förtäljare av den här kvaliteten.

Slottet tillhörde till 1991 greve-ätten Sparre och ägs sedan dess av en stiftelse med anknytning till Riddarhuset, som förvaltar det och den tillhörande jordegendom på cirka 1500 hektar. Kronovalls slott  arrenderas sedan 1996 som vinslott av familjen Åkesson (som även äger Kiviks musteri) för Åkesson vin AB, men bebos ännu (2013) delvis av familjen Sparre.

Det är ett 1700-talsslott som fick sitt nuvarande utseende i fransk barockstil vid en genomgripande ombyggnad på 1890-talet efter ritningar av den framstående arkitekten Isak Gustaf Clason, som bl.a. även skapat Nordiska Museet i Stockholm. Byggnaden är ett riktigt sagoslott med flyglar och torn och omges av dammar och vallgravar, som speglar det lugna dagar som denna.

Runt om slottet finns en vacker park, som jag absolut ska undersöka i sommar. Den är särskilt känd för sin magnifika labyrinthäck och den vill jag inte missa, nu när det är så nära.

Att göra det omöjliga möjligt med Rutnätscellerna

Jag är så fascinerad av hjärnan att jag önskar så att jag kommit på hur intressant den är medan jag ännu hade hjärnkapacitet att kunna läsa neurovetenskap. Dessvärre behövde jag tydligen få tre hjärnblödningar för att inse det och de gör tyvärr just det omöjligt. Jag hade länge an önskan att doktorera i konst, vilket jag på Konstfack skulle kunna göra tvärvetenskapligt genom att just forska på hur konst rent medicinskt fått mig att fungera så bra trots mina hjärnblödningar. Jag är ju kvalificerad tack vare min masters degree  från konsthögskolan, men platserna är få  på alla doktorandutbildningar i Sverige. Jag inbillar mig i o f s att det bör finnas ett stort intresse för det jag skulle vilja forska på med tanke på att jag dels har egna erfarenheter av det, men också den enorma kunskapsökning som blivit om just hjärnan det senaste decenniet. Jag har dock tvingats inse att den möjligheten är helt stängd för mig beroende på i första hand min hjärntrötthet, pga just hjärnblödningarna, som väckte mitt intresse...

John O'Keefe bild lånad ur DN

Inget kan dock stoppa mig från att läsa det jag kommer över om neurovetenskap  och jag tycker att just årets Nobelpris i fysiologi eller medicin är särskilt intressant för mig.
Jag slukar artiklar som de i DN 7 december.
För att citera just John O'Keefe där:
– Jag är beroende av forskning. Att försöka förstå hur en enskild cell fungerar, eller hur en grupp av celler fungerar, det är det som får mig att klara mig genom dagar och veckor utan resultat.--- –Jag har alltid trott att medvetandet finns i hjärnan. Men vi vet inte hur en grupp nervceller på något sätt kan samarbeta och skapa detta medvetande. Vi vet inte ens vad som är skillnaden mellan medvetna och omedvetna processer, säger han.
Läs gärna hela den artikeln här.

May-Britt och Edvard L Moser i sitt
laboratorium i Trondheim bild ur DN

Jag delar nu det Edvard Moser beskriver i artikeln om dem:
– Men jag var intresserad av all vetenskap, från paleontologi, till geologi, till fysik, till allt om universum, till etologi. Jag visste inte vad jag ville men jag läste om allt, säger han.  På universitetet i Oslo började han studera kemi, men det var inte så intressant som han hade väntat sig. Så blev han vän med May-Britt, och de bestämde sig för att läsa psyko­logi ihop.
– Det som intresserade oss bägge var den biologiska grunden för beteenden. Men det var bara någon enstaka sida om det i kursböckerna.
Det känns särskilt lockande just för att de arbetat så när, Trondheim ligger ju bara ca 25 mil från Östersund, där jag bott större delen av mitt liv.

Ovan kan du se hela föreläsningarna

Nobel-föreläsningarna av just Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin 2014, John O'Keefe, May-Britt Moser och Edvard Moser hade en mycket stor publik. Många hade redan väntat utomhus i timmar för att inte gå miste om dessa Nobel-föreläsningar. "Många plockade åt sig en plansch om den Nobelprisade upptäckten av hjärnans egen GPS, fick åhörarna tillträde till föreläsningssalen. Karolinska Institutets rektor, professor Anders Hamsten, välkomnade alla och därefter fick professor Hans Forssberg ordet. Han introducerade de tre Nobelpristagarna. Först ut var professor John O'Keefe. --- Hans föreläsning handlade om de celler som tillsammans utgör ett positioneringssystem i hjärnan; platscellerna i hippocampus [som finns på var sin sida av hjärnans tinninglober och som bl a har hand om våra minnen] som han själv upptäckte, men även andra celler, till exempel rutnätscellerna i entorhinalcortex [som är en väldefinierad del i flera skikt i hjärnbarken omedelbart bakom luktcentrum], som paret Moser upptäckte. Han visade bland annat data som tyder på att en del av positioneringssystemet uppstår hos nyfödda råttor redan innan de har hunnit få några större sensoriska intryck av omgivningen[!]. Och han beskrev även en vattenlabyrint för försöksdjur som uppfanns av en kollega för att testa en av hans tidiga hypoteser. ---

Professor Edvard Moser var näst på tur och föreläste bland annat om de hexagonala [sexkantiga] mönster som rutnätscellerna skapar i hjärnan.

Filmen May-Britt Moser började sin Nobel-föreläsning med. 

Detta är alldeles innan musen lyckas efter massor av miss-

lyckades.  Hennes tal börjar ca 1,55 in i Nobel-föreläsningarna

Professor May-Britt Moser inledde sin föreläsning med en kort film som --- fick publiken att skratta högt. Den föreställde en mus som försökte ta med sig ett kex upp på en avsats, vilket enligt May-Britt Moser kunde jämföras med en forskare som försöker lösa ett vetenskapligt problem. Efter många misslyckanden fick musen till slut med sig kexet. [Du kan se en annan film med paret Moser och en mus här.]
– Vetenskap är ett fält där det omöjliga kan bli möjligt, sa hon. Hon föreläste sedan bland annat om hur rutnätscellerna och andra celler påverkar platscellerna, om celler i entorhinalcortex som känner av hastighet och om hur lukt kan förknippas med platser", som KI skriver på sin hemsida.

I SVTs sändning från Nobelstudions del 3 finns också

ett långt reportage om paret Moser och deras båda

döttrar Isabel och Ailin, berättar bl a om råttor och möss de

haft som husdjur i hela sina liv en kvart in i programmet

Hör mer om hur paret Moser träffades här och om deras fantastiska relation till råttorna och mössen här.

Hertha Hillfon "Ett Arv att Förvalta" i Tomelilla

I lördags var det vernissage för en stor utställning med verk av Hertha Hillfon på Tomelilla konsthall. Hillfon är den kvinnliga skulptör som verkligen varit i ropet den senaste tiden eftersom hennes säregna hem, som även innehöll stora delar av hennes verk och ateljé, nyligen såldes och det argumenterats för att Stockholms stad borde ha köpt det för att göra museum där. Detta trots vallöfte om just det från de röd/gröna så sent som i augusti.

Hertha Hillfon föddes som nummer fyra i en familj med hela fjorton barn (vilket brodern Lars Lennart Forsberg skildrade i sin prisbelönta dokumentärfilmen Min mamma hade fjorton barn).
Hon utbildade sig i keramik vid Konstfack 1953-57 under huvudläraren Edgar Böckman . Hon kallades ofta Svensk keramiks grand old lady och var den stora nydanaren av keramisk friskulptur i Sverige (tillsammans med Anders B Liljefors).

Vid sin debututställning på Galleri Artek i Stockholm 1959 blev hon positivt mottagen. Exempelvis skrev konsthistorikern, professorn och författaren Ulf Hård af Segerstad redan då att hon "har inmutat ett nytt keramiskt revir vid sidan om det traditionella, ett mer oprövat, kanske en smula osäkert, men förvisso spännande, den fria, skulpturella keramikens".

Hillfon finns representerad på många museer, som bland andra Moderna Museet i Stockholm, Kyoto Museum, Nordenfjeldske kunstindustrimuseum i Trondheim, Graz Museum och Röhsska Museet i Göteborg.

Hertha Hillfons beryktade hem och ateljé i Mälarhöjden  (kan delvis ses i Kulturnyheterna här) ritates direkt för att passa hennes behov av maken arkitekten och formgivaren Gösta Hillfon (1919-95) och fast jag aldrig varit där inser jag verkligen vilken förlust  det är att det inte blir ett museum på bilderna därifrån. 

Hur kommer det sig då att lilla Tomelilla konsthall har en så aktuell utställning? Båda barnen,
Curt Hillfon (född 1943) och Maria Hillfon, som båda är konstnärer bor nämligen här i Skåne!

Utställningen är fantastik och visar ett "personligt och familjärt urval" av Hertha Hillfons skulpturer och teckningar.

Hon var nämligen också en oerhört fin tecknare i kol och även örter som användes till färgerna (antar jag) finns med i utställningen.

Hennes barn och barnbarn har hjälpt till med urvalet till utställningen Ett Arv att Förvalta och i en film som du kan se här, berättar barnbarnet   Hillfon Ljungman om farmor.

I en film som du kan se här, berättar barnbarnet Freja Hillfon Ljungman 

I utställningen finns även möjlighet att se filmerna Baka och dreja med Hertha och Freja”(med ovan nämnda Freja. Kan även ses i Öppet Arkiv.) och två filmer av Lars Lennart Forsberg: Jag sitter i hjortens krona från 1993 -94 och Hertha Hillfon – keramiker från 1962

 

Hur gick det då på auktionen 9 september på Stockholms auktionsverk? Föreningen Hertha Hillfons Vänner lyckades förvärva 63 verk vid auktionen tack vare "en beundransvärd insats från allmänheten, anonyma gåvor från näringslivet och en betydande donation från Jacob Wallenbergs stiftelse".

De gjorde att vänföreningen kunde förvärva en fjärdedel av den konst som såldes under tisdagen, till ett värde som uppgår till ca två miljoner kronor. Verklistan kommer att publiceras här på Hertha Hillfons Vänners hemsidan. "Alla givare med belopp 1000 kr eller mer kommer att få sitt namn publicerat på gåvolista med undantag för de som valt att vara anonyma. Verken samlas i en stiftelse vilket ger en långsiktig garanti att samlingen hålls intakt. Stiftelsen kommer också kunna ta emot donationer av andra verk ur Herthas produktion.  Vi gläds och är oerhört tacksamma för det stöd som visats föreningen från olika håll."

 Ett Arv att Förvalta med verk av Hertha Hillfon visas på Tomelilla konsthall till 1 februari 2015.

Lönsamhet???

Det är verkligen konstigt det här med kvinnor och deras löner. Som en verbal kille på 19 år så intelligent uttrycker saken: "Det är på grund av det här som debatten om kvotering är aktuell. Män idag får, trots generellt lägre utbildning och sämre arbetsprestationer, ändå högre lön än sina kvinnliga medarbetare. Som utvecklingen ser ut nu kommer dessa löneskillnader dessvärre inte att utjämnas i fas med den faktiska verkligheten på arbetsplatserna. Utifrån denna statistik är det tydligt att pengafördelningen idag är orättvis, till männens fördel. Ingen enskild persons fel, men fakta kvarstår. Kvotering handlar alltså inte om att låta kön gå före kompetens. Det handlar om att låta kompetens gå före kön." Min kursivering. Han länkade också till den här artikeln i SvD och själv läste jag detta i DN igår, länkade till det på Facebook med kommentaren "Hoppsan! Men det är ju 'synd om killarna' enligt Svend Dahl som tycker att skolan 'sviker dem..." Det har jag varit oerhört kritisk till och skrivit om tidigare. liksom det svamlande svar jag fick på  mitt brev om det till regeringen.

bild lånad ur SvD

Jag blev glad när jag läste i Aftonbladet 5 december att Löneskillnaderna minskar - mellan kvinnor och män. Dagens artiklar, som även återfinns hos SVT, känns dock snarare nedvärderande och dystopiska. "Män har sämre utbildning, mindre erfarenhet och lägre produktivitet. De borde alltså ha lägre lön än kvinnor, framgår av den årliga globala lönejämförelsen från Internationella arbetsorganisationen (ILO)." Inleder SvD sin artikel och SVT fortsätter resonemanget: "Män har sämre utbildning, mindre erfarenhet och lägre produktivitet. De borde alltså ha lägre lön än kvinnor, framgår av den årliga globala lönejämförelsen från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Svenska kvinnor borde ha över tio procent högre lön än männen, enligt ILO."Min kursivering.

Kvinnor är i majoritet gällande akademiska studier 2/3
av världen enligt UNESCO. Ändå fortsätter män att
dominera vid de högsta utbildningsnivåerna. Bild lånad från
http://globe.international.mq.edu.au 2012-03-08

– Resultaten skulle kunna reflektera olika faktorer i olika länder, men diskriminering är säkerligen en del i detta, säger ILO:s biträdande generaldirektör Sandra Polaski, enligt Reuters skriver DN.

Det borde kännas uppmuntrande att det uppmärksammas, men istället känner jag mig helt utmattad av den här nyheten.

bild av jämställdhet där kvinnor och män
väger lika tungt, vilket är en illusion
lånad från www.umo.se

Om man jobbar mellan kl 8 och 17 innebär löneskillnaden mellan män och kvinnor att kvinnorna jobbar gratis från kl 15,52 till 17. Man kan också välja att se det så att fr o m 12 november till årsskiftet jobbar kvinnor gratis.
Ändå slås det upp stora rubriker om att skolan sviker killarna...