tisdag 5 januari 2016

Gymmens historia började i Sverige!

Nu måste jag berätta något fantastiskt fascinerande som jag hittade i Aftonbladet igår kväll, där jag även hämtat bilder och text:
"Gymmaskiner med sitsar i sammet och träning iklädd en stilig långklänning
med korsett. Superhett i Stockholm för 150 år sedan:
Malin Kaldo berättar där den fascinerande historien om "svensken Gustaf Zander en stekhet träningsguru." Zander, var "världens förste (genomgående mina kursiveringar) gym-guru och mannen som konstruerade det moderna gymmet". För 150 år sedan var Stockholm nämligen "världens främsta gym-metropol" och "en stor anledning till uppståndelsen var" Gustaf Zander. "Tack vare honom kunde man i Sverige besöka topputrustade gym, med det hetaste inom muskeluppbyggnad och rehabilitering.

Stockholmaren Gustaf Zander är anfadern till de moderna gym-maskinerna. Och det finns mycket som fortfarande känns bekant med hans gymnastikapparater, trots att de uppfanns och konstruerades för 150 år sedan. Gustaf Zander studerade medicin i Uppsala och var sedan lärare vid Karolinska Institutet. Redan som ung var han intresserad av gymnastikövningar och hur de påverkade kroppen och satte ihop olika träningsprogram." Lite som Joseph Pilates alltså, men flera decennier tidigare.
"Ett toppmodernt Zander-gym på Saltsjöbadens Badhotell i slutet av 1800-talet"

"Supertrendig världsledande gymträning – i långklänning och på maskiner med sitsar av sammet.... Träning är hett i Stockholm idag. Men stan är knappast världsledande inom området.  Annat var det för för 100-150 år sedan. Då vallfärdade läkare och hälso- och träningsintresserade från hela världen hit för att få lära sig om de hetaste träningstrenderna och nya rön... Övningarna testade [Gustaf Zander] sedan på elever vid den Zanderska flickpensionen i Halland [Örebro], som drevs av hans systrar. Där uppfostrades flickor från bättre familjer till att bli goda hustrur, mödrar och riktigt damer.

Över 60 maskiner Gustaf Zander började tycka att det skulle vara smartare, säkrare och mer effektivt om det gick att utföra rörelserna mer mekaniskt och kontrollerat. Idén att konstruera gymnastikapparater föddes, och under 1860 talet satte han igång. 1865 öppnade han sitt första gym med maskiner, en anstalt för mekanisk sjukgymnastik som kallades Medico-mekaniska institutet. Ständigt nya apparater fyllde lokalerna i Stockholm. Till slut fanns det mer än 60 gymmaskiner, som en ridapparat, [bilden ovan] armsträckare och armfällböjningsapparat.
Zanders gymnastikapparater dök upp på tidens trendiga spa- och badhotell, både i Sverige och utomlands.
Zanders gymnastikapparater dök upp på tidens trendiga spa- och badhotell, både i Sverige och utomlands. Hundratals Zanderinstitut med träningsmaskiner växte upp runt om i världen. [Finns fortfarande i t ex Tyskland.] Sverige var under den här tiden världsledande inom utvecklingen av sjukgymnastik, träning och massage. Här föddes också det nya yrket sjukgymnast, som sedan spred sig över världen.  Idag kan du se Gustaf Zanders gymnastikapparater på Riksidrottsmuseet och Stockholms Läns museum. Och nu när du tänker efter – fattas egentligen inte en läderklädd ridapparat på ditt gym?" Häftigt, eller hur?!?

måndag 4 januari 2016

Laga hjärtat med musik!

Om ditt hjärta en gång brister
laga det inte med Karlssons Klister
utan musik, borde det heta enligt ny forskning. GP skrev nämligen 22 november om ett forskarlag på Sahlgrenska akademin som för drygt fem år sedan kontaktade tvåfaldiga Grammisvinnare och har kompositören tillika kapellmästaren på Göteborgsoperan Rickard Åström. Forskarna behövde hans hjälp.  med ett forskningsprojekt som handlade om hur musik biologiskt påverkar människors hälsa. De hade tanken att på sikt kunna använda musik som komplement till medicin i sjukvården, exempelvis som ett naturligt sätt att få patienter att slappna av före och efter operation. Telefonsamtalet blev starten på ett samarbete som snart skulle uppmärksammas i nyhetsmedia över stora delar av världen när de bestämde sig för att studera hur hjärtat påverkas av musik.
De samarbetade bland annat med en ungdomskör på Hvitfeldska gymnasiet som fick sjunga tre olika musikstycken.
– Det visade sig att körsången hade märkbara effekter på hjärtat. Deras hjärtan följdes åt och slog snabbare och långsammare i takt med musiken. [Genomgående mina kursiveringar] Den så kallade hjärtvariabiliteten ökade. Det är intressant eftersom man sett ett samband mellan hög hjärtvariabilitet och minskad risk för hjärtsjukdomar. Körsång visade sig dessutom vara en väldigt effektiv avslappningsmetod, säger  Rickard Åström till GP. "På sikt hoppas forskarna att resultaten ska kunna användas för att hjälpa patienter med så kallat broken heart syndrome, en relativt ny diagnos som förekommer över hela världen.
– Det är ett tillstånd som påminner om hjärtinfarkt. Symptomen är liknande, men de har framkallats av emotionell stress. När någon nära anhörig dött, till exempel. Det finns inget vedertaget botemedel i dag. Man hoppas på att musik ska kunna göra brustna hjärtan hela igen, säger han.
Något universalrecept på läkande musik finns ännu inte, men de är på god väg. Forskarlaget har genomfört flera studier där Rickard Åström suttit framför flygeln och spelat för en försöksperson samtidigt som man registrerat parametrar som gåshud, andning och puls. Man har också undersökt hur toner, tempon och andra musikaliska ingredienser påverkar. Med forskningsresultaten som underlag har Rickard Åström därefter komponerat musik som är specialdesignad för att lugna och läka. 
– Vi kom ganska snart på att den avslappnande musiken inte bara kunde användas i samband med operation. Vi såg också användningsområden inom företagshälsovård och bland privatpersoner. Stress är ett väldigt stort problem överallt i dag, säger Rickard Åström. Parallellt med fortsatta musikstudier via Sahlgrenska akademin driver han i dag företaget Bodyscore tillsammans med Samira Savarani. Med företagets egenutvecklade musikapp Music For Moods är det tänkt att alla ska kunna använda musik för att gå ner i varv och bli avslappnade.
– Mobilkameran kan mäta din puls. På så sätt märker appen hur bra musiken fungerar och hur avslappnad du blir. Man kan också gå tillbaka i tiden och se hur man mått under olika perioder, säger Samira Savarani. Appen lanseras i början av december och testas redan nu av Volvo-anställda. I framtiden är det också tänkt att Rickard Åström ska lägga in fler genrer i appen i takt med att han specialdesignar mer musik. Musik som är tänkt att göra oss motiverade, till exempel.
– Som musiker känner man en längtan efter att beröra. Det gör nog alla. Kan man dessutom göra skillnad för hjärtpatienter och hela brustna hjärtan med musik vore det ju fantastiskt. Hela det här forskningsområdet känns väldigt spännande, säger han."

söndag 3 januari 2016

Österlen som konstnärsprovins

Som jag nämnt tidigare var jag på ett riktigt intressant föredrag på Österlen museum om Österlen-konstnärer. på vad de kallar för Fastlagsbulleföredrag; ”Verk av olika konstnärer har plockats fram ur magasinet för att illustrera föredraget om Österlen som konstnärsprovins". I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Sydost fick man föranmäla sig och betala 100 kr, vilket också inkl. kaffe och hembakad fastlagsbulle! Det är länge sedan och jag ber om ursäkt för det. Jag blev lovad hjälp med faktakoll, men det blev bortglömt tyvärr, så nu publicerar jag det utan den.
Spännande särskilt för mig, som ännu inte känner till så många Österlen-konstnärer, men nu berättade Lena Alebo, som även är chef för museet (och koloni-vän) om en massa och sedan berättade även Oline Sörensen historien bakom Österlens Konstrunda, som jag skrev om här.
Tomas Löfström har skrivit mycket om just Österlens konstnärer och han menar att konstnärer alltid varit omhuldade av övriga i samhället här. Han skriver också att det är just ljuset på Österlen som är den gemensamma faktor som lockat konstnärer hit. August Strindberg menade däremot att det är själva luften här på Österlen som "är bemängd med färgpartiklar som också i södra Frankrike".
Ellen Trotzig däremot, som f ö brukar kallas Österlens första målarinna, var här och jobbade efter studierna på Valand och sa sig då mest uppskatta "kärvheten och allvaret på Österlen".
Karl Aspelin bodde i Kivik. där han samlade vänner och kollegor från Konstakademin och Konstnärsförbundet omkring sig därhemma i Villa Solbacken, "med utsikt över Hanöbukten och ateljé i tidstypisk stil". Där bildade han Österlens första konstnärskollektiv, Kiviksskolan, som blev omtalat i landet. Aspelin var även verksam som pastellmålare och tecknare och illustrerade bl a flera av Henrik Wranérs berättelser om just Kivik. Eftersom han var vän med Peder Severin Krøyers arbetade han även i hans ateljé i Skagen.
Karl Aspelin vid staffliet av Ola Gummesson
bild lånad från 
www.lexikonettamanda.se
Prins Eugen målade mycket på Österlen. Gärna stående med staffliet i diken. Vid ett sådant tillfälle ska han förbluffad ha blivit tillfrågad, av vad jag tror var Simrishamns starke man Valde Bengtsson "Tycker du detta är ett jobb för en karl?".
KE Ehrensvärd "Österlens första konstnär" målade akvareller på båda sidorna av papperen.
Henry Mayne hade sin ateljé i det som nu kallas Paviljongen på Norra koloniområdet. Han tog sig efternamnet efter en engelsk flygare. 
Willie Weberg Fritz Kärfve var valörmålare och Garpe skrev att hans "målningar var som att lyssna på musik" .

lördag 2 januari 2016

Sött till både smak och utseende

2016 måste bli ett riktigt bra år! Redan 2 januari upplever jag något jag aldrig trott skulle ske för bara några år sedan, när jag bodde i Östersund.
Att smaka mina egen-odlade kiwin, som jag köpte plantan till i augusti 2014! Jag hade tänkt skörda de tre små minikiwifrukterna redan till jul, men det har varit så blåsigt att jag inte tordas gå in i växthuset av rädsla för att vinden skulle ta tag i den och förstöra den ytterligare.
Idag gick dock mina föräldrar in och skördade dem och så delade vi på dem. De var väldigt mjuka, som du kanske förstår av att fruktköttet är så mörkt. 
De är ungefär en tredjedel så stora som köpekiwi (ca dubbel krusbärsstorlek) och smakar exakt lika sött och gott!
De var helt fantastiskt söta och goda, så det var tur att de skördades idag. Annars är risken att de skulle ha blivit så gamla att de börjat surna. Makalös tajming och är så oerhört tacksam! Plantan tappar nästan alla löv på vintern, men frukten satt kvar, som synes på bilden ovan.
 Tänk att jag redan mitt första år som kolonist fått skörda både nektariner och kiwi. Det är så fantastiskt att jag nästan måste nypa mig själv.

torsdag 31 december 2015

Gott slut och gott 2016!

Nu riktar vi in oss på år 2016! (Bild lånad från www.interstaff.com)
Nyårsaftonen var mina föräldrars blybröllopsdag
Den här buketten med buskrosor, vit syren och klematis fick de av mig och Maja.
Grinden mot framtiden finns just här i Simrishamn och har franska liljor:

De lyckligaste människorna har inte det bästa av allt
De gör allt de har till det bästa
Bild lånad från psychcentral.com
Glöm bara inte varannan vatten för att må bra imorgon med!

tisdag 29 december 2015

Pandor, deras språk och lite annat

Troligen har du sett bilden med snögubbar där du även ska hitta en panda. Det har jag inte lyckats med utan ser bar ett myller av snögubbar av olika fason, men däremot läste jag andra riktigt roliga nyheter om just pandor. Fast inte på svenska, så därför verkar jag vara först ut på den fronten.

Engelska the Independent skrev nämligen om att "kinesiska forskare påstår att det kunnat dechiffrera
betydelsen av 13 olika läten jättepandan gör". Under fem års tid har de studerat jättepandans "språk" vid China Conservation and Research Centre for the Giant Panda (CCaRCfGP) i sydöstra Sichuan-provinsen upptäckte forskarna att pandor kommunicerar genom att använda särskilda ljus för att visa på att de är hungriga eller olyckliga, enligt statliga Xinhua news agency. Forskarna upptäckte att för att attrahera en partner utbrister hanarna i ett "baa" som ett får och honorna svarar med ett kvittrande ljus om de är intresserade. De utbrister också i ett  "wow-wow"-ljud när de är olyckliga och panda-ungar säger "gee-gee" för att berätta för mamman att de är hungriga.
Bild av panda ungar lånad från Flickr/Andrew and
Annemarie
 precis som filmen nedan
Zhang Hemin, som är huvudforskare vid CCaRCfGP, som utförde studien säger:
"Lita på mig, våra forskare blev så förvirrade när de påbörjade projektet att de undrade om de studerade pandor , en fågel, en hund eller får."
Han berättade att de spelade in lätena när pandorna åt, slogs och ammade de små för att kunna studera hur de kommunicerade. Forskarna planerar nu att använda denna kunskap för att bättre kunna förstå hur de ska kunna skydda dessa mest utrotningshotade varelserna i det vilda. Nu ska forskarna utveckla ett panda-lexikon  genom att använda teknologi för att känna igen röster Xinhua.

Jättepandan är så hotad att man tror att endast 1864 st fortfarande lever i det vilda, även om en viss återhämtning skett tidigare i år. Det är fortfarande svårt att få jättepandor att föröka sig i fångenskap, vilket är nödvändigt när deras naturliga hemvister till stor del försvunnit.
Du kan läsa mer om jättepandans "språk" (på engeska) i Daily mail och BBC.

måndag 28 december 2015

Godaste grönkålssalladen

Grönkålssalladen ser ut som om den innehåller
ädelstenar, men det är granatäppelkärnorna!
I jul har vi verkligen kunnat frossa i grönkål, tack vare årets tredje stora skörd från Gretero-lotten!
julens skörd av grönkål
Fann även ett helt fantastiskt recept på grönkålssallad som även innehåller granatäpple och sharonfrukt i DN. Den är fantastiskt god både som den är; söt, syrlig och krispig samtidigt och till skinkan är den himmelskt god.

Rostad grönkålssallad med sharonfrukt och granatäpple 4-6 port 
Sätt ugnen på 275°. Repa kålbladen från stammen, skölj dem och skaka av vattnet så mycket som möjligt. 
ca 450 g grönkål 
Lägg ut bladen på en plåt och ringla över
1 msk olivolja 
Rosta bladen i 250° i ca 15 minuter i ugnen. 
För att få ur kärnorna ur granatäpplet gör du enklast
som 
Maja gör här ovan! Dela det och

hamra på det meden slev e dyl på toppen alltså.
Ta ut plåten, 
salta
Varva kålblad med 
1 sharonfrukt, i tunna skivor
ca 1 dl kärnor från granatäpple 
grönkålssalladen är fantastisk både som den är; söt, syrlig och
krispig samtidigt och till skinka och annat är den himmelskt god.
För den som gillar förgrämda vindruvor (russin) kan man göra en sådan här, men det har jag inte gjort över huvud taget, eftersom den andra är så oerhört mycket godare: