Helgens emaljkurs

I helgen har jag gått en fortsättnings kurs i emalj-måleri på Skillinge emalj.  Ledare var, precis som den tidigare kurs jag gick, Mikael Arvidsson  och det var också tack vare honom jag fick veta om kursen.

Skillinge emalj ligger fantastiskt vackert nede vid havet!. Utanför dörren ser man denna underbara scen!

Det har varit helt fantastiskt; lärorika och roliga dagar med nya ofantligt trevliga kontakter med kollegor i trakten. Precis vad jag önskat mig, fast faktiskt ännu lite bättre och trevligare!

en skylt i Skillinge emaljs sortiment 

Vi har varit ett fantastiskt gäng som haft oerhört roligt den här helgen. Dessutom har jag även fått veta vad Konstitutet är. Dem hade jag aldrig ens hört talas om innan, men de vad medfinansiärer för kursen och bjöd på middag och presenterade sig själva efter lördagens kurs.

Alla deltagare (utom värdinnan Helena som fotat) Fr v: jag, Joanna Agetorp, Gunilla Thellmark, Mikael Arvidsson kursledare, Astrid Göransson, Marie Lindström och Mats Ceder. Arvid Salemark var tyvärr sjuk på söndagen och missade halva kursen.

Jag hade förberett för att kunna screen-trycka, som man gör hos ÖKKV i Ö-vik, men jag  fick veta av Mikael alldeles innan att det inte går på Skillinge emalj. Tog därför med lite fotografier av blommor att måla istället. Ovan syns en detalj av magnolior målade på plåt innan den bränns.

Ovan ser du samma detalj som bränd en gång. Just magnolia-plåten blev den jag jobbade mest med och brände sex - sju gånger innan jag kände mig nöjd med. Det som är så härligt med just emalj är att man kan fortsätta bränna nästan hur länge som helst! Längre fram tänkte jag visa hur den blev och även några fler av de elva (tror jag) plåtar jag gjorde under kursen.

Ovan syns en detalj av plåten med liljor Lilium efter andra bränningen. Jag gjorde först en linjeteckning, brände, varpå jag målade flödigt med emaljfärgen vått-i-vått innan den brändes en andra gång. Efter detta tror jag att jag brände utterligare två gånger med olika bearbetningar

Ett antal emaljkurs-resultat. 

Ovan och nedan är några resultat av helgens vedermödor. Mina är den mörka stående med texten Passiflora. Det är verkligen kul att se de olika resultaten och det är ett tydligt bildspråk som visar vem som gjort vilka.

En närmare titt på emaljerna. Mina är den mörka stående med texten Passiflora, den blå och den svarta nedan den och den gula liggande till vänster med texten Dahlia.

Riktigt inspirerande med det trevliga sällskapet och att jag, tack vare att vi inte screenade, har kommit igång med måleri!

Dahlia nästa år

För att de vackra dahlior jag fick knölar från på höstarbetsdagen ska blomma i sommar har jag tagit de rotknölarna + att jag fått av mamma(de hade grävts upp med grep (så de sköra knöldelarna inte lossnar) i rabatten och skakats bort jorden).

De förvaras nu frostfritt (i deras uterum) där de är lagda i en låda med sågspån (hamster-/kaninströ). De ska inte täckas, utan ligger i spånet för att torka. Dahlior som står de i en kruka kan bara lyftas in i krukan och låt den stå torrt och svalt under vintern.

Tyvärr tänkte de inte på att inte blanda knölarna så det får bli en överraskning när de väl blommar... Annars är det väldigt bra att märka dem med t ex färg, höjd och sortnamn på en etikett och fästa den med jute e dyl på knölens "skaft".

Dahlia-knölarna ska stå torrt med ca +10° och det kan vara mörkt där, eftersom ljus egentligen behövs först på våren när man börjar driva knölarna igen. Jag ser så fram emot våren i år! 

En söt beta för livet att riktigt bita i

Här i Skåne skördas sockerbetorna nu för fullt och efter vägarna syns stora kullar, s k stukor, med betor som både ligger fritt (som nedan) i eller är övertäckta med t ex värmeisolerande Toptex, så att de inte ska frysa och därigenom inte gå att använda av sockerbruken. 

Jag har länge undrat hur en sockerbeta egentligen smakar så
härom dagen hoppade jag ur bilen och snattade mig en
som rullat ut ur en stuka som den nedan. Jo, den är söt!

Sockerbetorna växer till sent på hösten och har rötter som kan nå ner till 2 m djup!
Historiskt började sockerbetor odlas i slutet av 1700-talet, efter att den tyske kemisten Frans Achard lyckades utvinna socker ur en sockerbeta 1789. Det gjorde han genom att riva den i bitar och koka sönder det rivna så att kokningen sprängde betans celler så att sockersaft rann ur den hårda betan. Det första sockerbruket anlades 1801 i dåvarande tyska Schlesien och på 1830-talet misslyckades försök att odla här i Skåne. På 1880-talet kom dock den svenska sockerbetodlingen igång på allvar och Skåne dominerar odlingen ända sedan dess. Sockerbetor bör inte odlas på samma ställe oftare än vart fjärde år (alltså som inom vanligaste växelbruket, som jag ska återkomma till). Detta för att inte skadegörare som rundmaskar/nematoder, skall förökas.

Upptagna sockerbetor förvaras i stukor i väntan på transport till
sockerbruken. Stukorna bör skyddas mot frost eftersom en beta
som frusit inte kan användas för sockerframställning. Därför är
många stukor täckta med t ex värmeisolerande Toptex

Sverige är faktiskt numer nästan helt självförsörjande på socker, tack vare att Sveriges sockerskörd har ökat med 50% sedan 1995. (Sedan 2009 har medeltalet för sockerskörden varit cirka 370 000 ton/år.) På så sätt kan vi ha koll på att det socker vi äter produceras utan en massa gifter och med schyssta villkor. Två viktiga faktorer till den goda svenska sockerskörden är forskning och utveckling av t ex hur mark och sockerbetor bäst samverkar. 

– Att de svenska sockerskördarna ökar innebär en ökad konkurrenskraft på den europeiska marknaden, något som gynnar utvecklingsmöjligheterna för svenska betodlare, säger Kjell Ivarsson, växtodlingsexpert på LRF.

En annan häftig aspekt av sockerbete-odlingen är att Hemoglobin från sockerbetor kan bli blodersättningsmedel. "Doktoranden Nélida Leiva har tillsammans med sin handledare Leif Bülow upptäckt att sockerbetor producerar hemoglobin [som finns i våra röda blodkroppar är det protein som transporterar syre i blodet]. Nu hoppas de att sockerbets-hemoglobinet kan komma att fungera som blodersättningsmedel, något som idag är en bristvara." Skrev Lunds universitet 2014-11-03.
Det är en totalt livsavgörande upptäckt som Bülow säger:
- Ebola-epidemin i Afrika är ett aktuellt exempel där dessa blodersättningsmedel skulle kunna rädda liv.
Forskarnas resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plant & Cell Physiology och avhandlingen hittar du här.

Sydafrikansk Butternut Soppa

För tre år sedan skrev jag om en så god soppa med Butternut som jag fick i Sydafrika, men som jag inte har något recept till. Nu har jag faktiskt hittat ett recept, som jag översatt och tillsatte gurkmeja och curry i, eftersom jag minns att det ingick, men inte gjorde det i det här receptet.

Sydafrikansk Butternutsoppa 5-8 port

Smält

1 msk smör

I en kastrull. Skala och pressa 

3 finhackade vitlöksklyftor

och lägg 

2 finhackade lökar

3 små starka gröna chili eller 1 stor

        jalapeño, finhackad u. kärnor

liksom

gurkmeja 

curry
salt 
efter smak i kastrullen. 

När löken blivit genomskinlig tillsätt

1 msk citronjuice

5 dl kycklingbuljong

och rör så att allt blandas.

Skala och ta kärnor ur

1 1/2 kg Butternut

samt  skär den  i ca 3 cm stora fyrkanter.  Tillsätt det och

2½ dl  vatten

i kastrullen och sjud, i ca 45 min eller tills soppan blivit tjock. 

Mixa och rör i

2½ dl grädde

Servera med en klick

creme fraiche och

färsk rosmarin

med gott bröd till

Värmande, färgglatt och gott!

Nyhetsundvikare

Någon nyhetsundvikare är jag verkligen inte. Tvärtom är jag, som jag skrev häromdagen helt beroende av att veta det mesta av vad som sker i världen. Därför blev jag verkligen förvånad av artikeln i DN med titeln Fler vänder nyhetsflödet ryggen.

eget montage

Jag citerar ur artikeln: "Nyhetsundvikare är det ord som forskare allt oftare använder för att ringa in gruppen.
– De har vissa karaktäristiska drag. De är yngre än andra och de är mindre politiskt intresserade. Det är framför allt de två sakerna som går att isolera, säger Ingela Wadbring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet.  Tillsammans med medieforskaren Adam Sheheta har hon med hjälp av de årliga, nationella SOM-undersökningarna kartlagt nyhetsundvikarna i Sverige under åren 1986–2011. Deras senaste siffror från en ännu opublicerad studie, där alla traditionella nyhetsmedier ingår, visar att 6 procent av befolkningen inte tar del av några nyheter alls [min kursivering]. I alla fall inte från de medier som ingår i undersökningen.--- I studien från 2012 ingår dagstidningar, radio och tv" men tydligen inte gratistidningar (enligt bildtext)

alla bilder utom den översta är lånade från DNs artikel

Faktum är att jag har väldigt svårt att förstå att inte fler använder sig av det enorma utbudet, om de nu har tid till det. "Kanske är överflödet av aktualiteter och aktuella analyser en av orsakerna till att svenskar lägger alltmer tid på internet. Enligt ­senaste rapporten från Stiftelsen för internetinfrastruktur lägger svenskar 2014 i genomsnitt 21,6 timmar per vecka på internet, att jämföra med 19,9 timmar 2013." Det kan det ligga en hel del i. Ofta blir man blind för det som är enkelt tillgängligt. Jag tror dock att den absolut största anledningen till minskningen beror på att människor har för lite tid för att hinna med allt de vill. Dessutom "i studien ingår emellertid inte gratistidningarna, som hade gjort ökningen av icke-läsare lägre."
Här känner jag att dagstidningarna har sig själva att skylla till stor del. Under oerhört många år har de lagt ut så gott som hela tidningen på internet och då finns ju ingen anledning att köpa tidningen egentligen. Men"Färska siffror från KIA-index (som mäter besök på svenska webbplatser) visar också att läsningen av de stora dagstidningarnas nätupplagor (med undantag av Expressen) har stagnerat under de senaste åren"  i o f s.

"Nyhetsundvikarnas mest utmärkande egenskap är politiskt ointresse, vilket lägger ytterligare en pusselbit till bilden av det nya splittrade nyhetslandskapet. [Liksom klassklyftorna i samhället växer även informationsklyftorna.] Medan de nyheter i dagstidningarna som delas mest på sociala medier är politiska artiklar med starka åsikter finns en växande grupp som både är ointresserad av nyheter och av politik och som samtidigt är unga.---En eftervalsanalys av konsultföretaget Mediavision visade att Facebook var den enskilt största medie­kanalen bland unga väljare i årets val, då 6 av 10 förstagångsväljare uppgav att de tagit till sig politiska inlägg och budskap via Facebook." Just det gör mig också förvånad.

Som medieforskarna Marie Grusell och Lennart Hast skrev i sin gemensamma artikel på SvD Brännpunkt i våras tycker också jag att det verkar som om "det [är]få användare som är politiskt aktiva på sociala medier, där majoriteten snarare ägnar sig åt att umgås med vänner och synliggöra sig själva: 'I nuläget är svenskarna mer intresserade av att dela filmer om Zlatan, än filmer om politik. Dagens politiker delar scen både med katter, igelkottar och söta barn och här blir konkurrensen om väljarnas uppmärksamhet för hård'”.

Lite komiskt dock att jag skrev inlägget om mitt nyhetsberoende dagen innan artikeln om Nyhetsundvikarna publicerades!

Eko mer nödvändigt än vissa förstår!

För att verkligen inse hur fel ute debattörerna på SLU har i sin debattartikel mot ekologisk odling i söndags kan du läsa det som står i länkarna nedan:

Ekologiskt är farligt – men inte för dig och mig från Nyheter24 i måndags. Ur artikeln; "Enligt en FN-studie är småskaligt och ekologiskt det enda hållbara sättet att producera livsmedel för att kunna försörja vår planet även i framtiden. [Skrev jag om här i juli.] Bara i år har försäljningen av ekologisk mat ökat med allt från 25 - 43 procent enligt butikerna själva." Dessutom

SLU slåss återigen mot väderkvarnar från SVT opinion igår. "'Dessa män har ägnat en stor del av sina yrkesliv åt att med sina statligt finansierade forskningstjänster skapa polarisering mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk', skriver Linus Källander" (och jag förklarar 17/11 närmare här). Slutligen så
En del av en kampanj mot ekomat ur SvD opinion idag. "Sedan en tid tillbaka pågår en hätsk kampanj mot det ekologiska jordbruket. Det är kanske inte så konstigt. De ekonomiska intressen som känner sig hotade är omfattande."

Stort ekologiskt utbud på Ås trädgård

Att verklig fakta kommer fram i den här debatten är oerhört viktigt. Särskilt med tanke på just  FN-studien. Skulle SLU-forskarna få nog många att tro på deras version av verkligen så skulle nämligen småskalig och ekologisk odling snart vara ett minne blott. Sprid därför detta budskap för allt vad du är värd!

Bara fem minuter

För att undersöka sambandet mellan löpvanor och livslängd har forskare vid College of Cardiology i Washington följt 55 137 personer mellan 18 och 100 år under hela 15 år för att Under perioden avled 3 413 deltagare. Av de 1 217 som dog av hjärt- och kärlsjukdomar  under studien hade var fjärde löptränat.

Men det har ingen betydelse om du springer i flera
timmar eller i bara 5 - 10 minuter enligt forskningen!

30 % av deltagarna i studien hade mindre dödlighet oavsett orsak och 45 % mindre risk att dö av hjärt- och kärlsjukdomar. Löparna levde i snitt tre år längre än de som inte sprang.

Duck-chul Lee joggar i film där han berättar om sin studie

Studien visade att hälsovinsterna var lika stora oberoende av hur länge och  hur snabbt de än sprang. Det fanns alltså ingen skillnad i dödlighet om man sprang mindre än en timme i veckan jämfört med om man sprang över tre timmar i veckan! Studiens huvudforskare Duck-chul Lee menar att 5–10 minuters daglig löpning har liknande eller t o m större fördelar för friska, men stillasittande personer jämfört med att springa i 15–20 min.

Du kan höra professor Lee själv berätta (på engelska) om studien och vad den visat här!