Årets första julmarknad

Igår var vi på årets första julmarknad på mysiga Glimmebodagården.

Det är en äkta fyrlängad kulturminnesmärkt skånelänga av korsvirke i furu och ek med ytterväggar av gråsten mot Brösarps backar. Taket är av halm och vass.

Gården ägs av Albo Härads hembygdsförening och marknaden är verkligen genuin med bl a scoutföreningen och en massa hantverk. Här såldes snidade svepaskar i trä, hemgjord korv, lammskinn etc.

 Under marknadens gång stöps ljus i 100% stearin som också säljs och lottas ut.

Några skolklasser fanns också där och sålde fika, bröd och kakor bl a. Det visade sig att mannen nedan, som bl a sålde fina träarbeten, kommer från jämtländska Hoting från början!

Julprydnaderna var vackert gammeldagsa, liksom allt hantverk på denna fina marknad med många besökare. Vill verkligen rekommendera

Forskarfiffel om ekologiskt!

Igår ifrågasatte fyra forskare vid SLU i Ultuna i Uppsala nyttan av ekologisk odling i en debattartikel, som sedan slagits upp stort i många medier. Det gjorde de i samband med att de också släpper en bok, Den Ekologiska Drömmen, som precis som titeln antyder, är kritisk mot ekologisk odling. Om vi ska ta och titta på vilka författarna är så är Holger Kirschmann och Lars Bergström,  kända som Sveriges största kritiker mot just ekologisk odling, vilket de har debatterat mot ända sedan 2005. Rune Andersson likaså fast han sedan 2010 är chef  för EkoForsk, som ju är en del av SLU:s satsning på att öka den ekologiskt odlade arealen i Sverige... Bakvänt, eller hur? Thomas Kätterer och de andra tre hävdade redan sommaren 2009 i Almedalen att konventionellt jordbruk inte släppte ut mer kväve och fosfor än det ekologiska jordbruket. I december samma år visade dock en ny studie från just SLU att det inte stämmer. " I en [sammanfattande] syntesrapport som tagits fram av SLU och JTI, Institutet för miljö- och jordbruksteknik drar man nämligen nu helt andra slutsatser. Studien är den största som gjorts på området i Sverige [min kursivering] och bygger på data från befintliga gårdar.

- Studien baseras på data från verkliga gårdar och visar tydligt [min kursivering] att den ekologiska produktionen ger lägre risk för övergödande kväveutsläpp än konventionell produktion, säger Maria Wivstad, då forskare vid SLU.  Forskarna bakom den nya studien har analyserat och gjort statistiska bearbetningar av odlingsdata och växtnäringsbalanser från perioden 2001 till 2006 på runt 300 ekologiska och cirka 3 300 konventionella gårdar i Sverige."

Gör lögnen stor, gör den enkel, fortsätt
berätta den så kommer de att tro dig"
/Adolf Hitler Bild lånad från www.google.se

Jag vill också hänvisa till denna artikel från  P4 Uppland, där de fyra ekomotståndarna får hård kritik för brister i sitt vetenskapliga arbete. De kallas bl a "En självbelåten och improduktiv forskningsmiljö' som saknar nödvändig vision, [med] 'en ovilja att kommunicera sina resultat på ett balanserat sätt som också tar hänsyn till andra, motsägande resultat".
Liksom till DNs artikel här: samma  Maria Wivstad, mu föreståndare för SLU:s Centre for organic food and farming, som kritiserade deras slutsatser redan 2009 säger t e x till DN:
– Jag har mycket invändningar mot att de skalar ut enskilda resultat och nämner i ett stort perspektiv. Det gör en grov och felaktig förenkling [min kursivering] vad gäller halv skörd exempelvis. De har med en felaktig siffra i statistiken, vissa grödor ger 80-90 procents skörd och andra ger halv skörd, men globalt stämmer inte de siffrorna alls. Där hävdar sig ofta de ekologiska grödorna väl, säger hon." Även dagens ledare i DN tar upp något i mina ögon oerhört viktigt: med ) (pappertidningens) rubrik Lite mångfald, tack!: "Kunskap om hur grödor och djurhållning bör varieras och kombineras kan leda till större skördar och mindre svält. Om den rika världen lägger ner allt ekologiskt jordbruk kommer kunskapen och därmed kunskapsöverföringen minska." Alltså mina hjärtefrågor samplantering och växelbruk, dvs att inte odla samma grödor på samma ställe i många år.

Jag kan omöjligt förstå att de återger sig ut på att kritisera det ekologiska jordbruket igen, fast de har så oerhört lite att komma med. Har de inspirerats av Putins taktik fast de bor i Sverige eller tänker de som Hitler på bilden ovan?

Nyhetsberoende

Jag är helt beroende av nyheter. Varje dag läser jag Dagens nyheter i pappersformat och på internet brukar jag även läsa (numer bara) kultursidorna till ÖP och LT, samt Aftonbladet. Dessutom står radions P1 på mest hela dagen och jag brukar se åtminstone någon av nyhetssändningarna på SVT eller TV4.

Eget montage

Jag tycker därför att det känns oerhört konstigt om och när något kommer upp som jag inte hört talas eller läst om tidigare. Faktum är att jag så snart jag kan då försöker ta reda på mer om det från de källor jag ser som pålitliga. 

Inte bara beroende utan även med viss hybris alltså utom när det handlar om sport då. Tränar gör jag hellre själv en ser andra tävla i...

Varför det är bäst att lära sig skriva för hand

Varför Steve Jobs, som skapade dataföretaget Apple,  och hans fru inte låter (eller lät i Jobs fall) sina barn ha datorer kan man undra.
Tills man läst denna artikel. 

Bild lånad från www.thechirocentre.co.uk, som också
har en intressant artikel om just detta ämne

New York Times-reportern Nick Bilton berättar hur han en gång frågade Jobs om inte hans barn måste älska iPaden och Steve Jobs svarade: 
– De har inte använt den. Vi begränsar hur mycket teknologi våra barn använder hemma.  
Chris Andersson, som är vd för teknikföretaget 3D Robotics, är också inne på samma linje och berättade i intervju i samma artikel i New York Times. 
– Mina barn anklagar mig och min fru för att vara fascister och överdrivet oroliga för teknik och de säger att ingen av deras vänner har samma regler. Men det är för att vi har sett farorna med tekniken med egna ögon. Jag har sett det själv, och vill inte att det ska hända mina barn.  

Sett vad, undrar man; jo dels handlar det om att se skadligt innehåll som porr, våld eller mobbning, men det handlar också om att de kan utveckla ett beroende (precis som föräldrarna..). Särskilt barn under 10 verkar vara särskilt sårbara,
En studie innefattade 461 föräldrar med barn i åldrarna 11-16 fann att 40% dessa barn led av  nack-eller ryggsmärta och av oro. 15% av föräldrarna sa att deras barns smärta var ett direkt resultat av att de använde teknologi. Föräldrarna föreslog en ökning på att 68% av barnen spenderade mer än fyra timmar framför dator, mobil eller läsplatta. The NHS (Englands motsvarighet till vårdcentral) anser att barn behöver röra på sig i åtminstone en timme varje dag . 48% av föräldrarna i studien trodde inte att deras barn gör det. Vi kan bara gissa oss till vad det kommer att innebära för deras framtid med ett så stillasittande liv. Tusentals vuxna har ju stora nack- och ryggproblem, fast de var aktivt rörliga som barn.

bild lånad från http://kids.britannica.com

Tidigare har många trott att det inte är så stor skillnad när vi inte skriver för hand lika mycket längre. Nu menar dock psykologer och hjärnforskare att det är alldeles för tidigt att helt döma ut penna och papper som en kvarleva från forntiden. Nya forskningsresultat tyder att sambandet mellan att skriva för hand och att pedagogisk utvecklas och lära sig är nära sammansvetsat.  Barn lär sig inte bara att läsa snabbare om de först lärt sig skriva för hand, utan de får också bättre fantasi och kan skapa helt nya idéer för komma ihåg information. Det handlar alltså inte bara om vad vi skriver, utan också hur vi gör det:
”När vi skriver [för hand] aktiveras automatiskt en unik nervkrets. Och det verkar som att denna krets på ett unikt sätt bidrar på ett sätt vi tidigare inte insett, men lärandet underlättas”, säger Stanislas Dehaene, som är kognitiv och experimentell psykolog vid Collège de France i Paris.”
I en annan studie har Virginia Berninger, är professor i psykologi vid University of Washington, följt barn från årskurs 2 till 5. Där visade att när barn sätter ihop en text för hand klarar de både att producera fler ord snabbare än de gjorde på ett tangentbord och de uttrycker fler idéer. Dr Berninger går så långt som att antyda att skrivstil kan träna självbehärskningen på ett sätt som andra former av skrivande inte kan. Andra forskare menar att det till och med kan vara en väg till att behandla dyslexi. Fördelarna med att skriva för hand gäller också vuxna, då att skriva för hand kan vara ett snabbt och effektivt alternativ.
Psykologerna, Pam A. Mueller från Princeton och Daniel M. Oppenheimer vid UCLA, har visat att elever lär sig bättre när de tar anteckningar för hand än när de skriver på ett tangentbord. Enligt ny forskning ger det eleven möjlighet att bearbeta en föreläsnings innehåll och omforma det, vilket kan leda till bättre förståelse och gör det lättare att minnas.

Det är väl egentligen samma process som att analfabeter har enormt mycket bättre minne än läsande har eftersom de måste minnas istället och därför tränar upp den förmågan. Man blir bra på det man gör mycket alltså. Om jag hade barn skulle jag absolut begränsa deras skärmtid.

Bästa hjälpmedlet mot stress?

Kattungeterapi läste jag och såg en film om igår. Ser det inte mysigt ut?

Film lånad från theanimalrescuesite.com

Som vi kattägare vet så väl finns det inget som får oss att känna oss så trygga och avstressade som katter. Det är t o m visat i vetenskapliga undersökningar att klappa t ex en katt höjer våra oxytocin-nivåer (vilket i o f s all beröring gör). Dessutom lindrar signalsubstansen Oxytocin inte bara smärta, utan skyndar även på läkningen av sår och skador, den sänker blodtrycket och halterna av stresshormoner. Vi blir lugnare, mer sociala och nyfikna på vår omgivning. Verkningarna dröjer sig också kvar en tid, och ger mersmak, eftersom beröring är beroendeframkallande. Oxytocin formligen sprutar ur den som får beröringen och påverkar hela närmiljön, även den berörande. 

Min sötaste lilla nos är så avstressande

I filmen ser du vad som sker när stressade människor, som inte vet vad som ska hända, plötsligt konfronteras med kattungar. När man sett detta tänker man att Kattungeterapi borde finnas på alla arbetsplatser utan allergiker! Vilken fantastisk metod för att stressa av va? 

Smågodis

I mars nämnde jag smågodis i en bildtext. Härom dagen rapporterades det lite överallt om att  Ica Kvantum i Liljeholmen har återinfört de små godispåsarna på fredagar och lördagar sedan tre veckor.

Bild lånad från Aftonbladet.se

Under veckodagarna har de fortfarande de stora påsarna på Ica Kvantum i Liljeholmen. 

– Lösgodisförsäljningen har inte gått ner sedan vi införde de små påsarna. Men det är svårt att säga om det beror på vår satsning. Hittills har det sålts ungefär 1 200 små påsar på de tre helgerna, säger Magnus Westman till Aftonbladet.

Så här kunde det se ut när man skulle handla smågodis
när jag var barn, som i Jamtlis 70-talsland

Jag trodde i mars att jag var nostalgisk, men tydligen var jag närmast visionär. Eller rättare sagt så är hamnkiosken i Simrishamn det, eftersom de sålt i dessa påsar så länge jag vet. 

Det har det dock inte rapporterats om någonstans enligt vad jag sett.

Pumpad på sista pumpatipsen

Den här fina muscatpumpan köpte jag hos Mandelmanns

och den har jag använt till allt utom Butternut-recepten i år

Nu kommer (troligen) årets sista tips gällande pumpa. Jag tar reda på pumpakärnorna främst för att jag tänker odla pumpor, men också för att rosta dem, så här.
Tänk att se en så vacker muscatpumpa som den ovan och Butternut växa sig stor på Gretero-lotten!

Enklast är att dela på pumpan och sedan använda en glasskopa för att lossa kärnorna från fruktköttet. Sedan får man lägga dem i en sil och peta bort det svampiga som är lite mörkare i färgen och är som en hinna runt dem. Det gör man helst under rinnande ljummet vatten, varpå kärnorna får torka på hushållspapper.

En smart fröpåse viker du enkelt så här av t ex ett färgglatt reklamblad (som jag gjort ovan). Det är en A4-sida som viks utan tejp e dyl, Strömsö är de stora inspiratörerna också till den!

Pumpaköttet kan du sedan också skopa ur pumpan med en glasskopa, om du vill spara själva ytterhöljet till en lykta. Annars är det enklast att skära bort skalet med en liten kniv, till Butternutpumpa går det bra att använda en potatisskalare istället.

Nu kommer också ett recept från Paul Svensson, men det är från Gomorron Sverige istället för Strömsö, den här gången:

Pauls Pumpachips  

1 klyfta muscatpumpa  

florsocker  

silipatmattor (long life bakplåtspapper)     

Skiva pumpa riktigt tunt med hjälp av en japanska mandolin/osthyvel eller potatisskalare. Gärna som den ovan. Stryk ut skivorna på silipatmattor och pudra med florsocker över. Ställ i frys minst 1h. Tag ut och torka på 90 C i ugn tills helt torra ca. 1 ½ h. Lyft av och lägg på en torr sval yta. Förvara torrt.

När det gäller odlingen ser jag att i södra Sverige kan man så direkt på friland i slutet av maj men förkultivering är att föredra. Sådjup 3-4 cm. Regelbunden bevattning.  Vid pollinering gnider man hanblommorna mot honblommorna. Honblommorna har ett fruktämne bakom blomman och är lätta att känna igen.  Kompost eller stallgödsel. Täckning av jorden med gräs uppskattas, liksom vattning med nässelvatten.  I regel helt problemfri gällande Skadeinsekter och sjukdomar! Bör dock inte odlas på samma ställe flera år, då de kan drabbas av virussjukdomar. Jag planerar att rotera allt jag odlar i fyraårs-cykler dock.

Skörd. Efterhand som frukterna utvecklas, från juli och fram till första frosten. Plockning stimulerar dessutom fruktsättningen. Frukter som ska lagras bör kapas så att en bit av skaftet följer med. Mogna pumpor kan förvaras några månader i ett svalt utrymme.