Jag är rätt övertygad om att de flesta djurägare tycker att just deras djur är fantastiskt och imponerande, medan
veterinärer däremot brukar vara svårare att imponera på. De träffar ju så många av olika karaktär hela dagarna så det är inte alls konstigt.
 |
| Just nu sitter Greta och njuter i solen på balkongen |
Som jag berättat
tidigare har
Greta problem med att
analsäckarna måste dräneras emellanåt, så vi hade tur som bodde så nära
Distriktsveterinärerna tidigare. Det har som tur är inte behövt göras sedan vi flyttade till Österlen och här i Simrishamn finns det inte ens någon
veterinär, men före helgen gick
Greta och "hummade" som hon brukar när det är dags. När jag kände efter var det också tydligt för mig att det var dags att bege sig till
veterinär. Jag bad om tips, eftersom det är väldigt cviktigt för mig att
veterinären inte, som några jag träffat tidigare, verkar okänslig och knappt kommunicerar med katten. Jag fick reda på
flera namn i Tommarp, Borrby och Tommelilla.
Greta kollar att säckarna är ordentligt tömda
Vi for till Tommarp och träffade en frodig dansk
veterinär som var riktigt bra. Bäst var kanske att han tre (3) gånger frågade hur
Greta berättar att det är problem. Han tyckte dels att det var ovanligt lite i
analsäckarna och han hade aldrig tidigare hört om en katt som "säger till". Dessutom fick hon inte ens lugnande, utan hon hängde lugnt som en
birma-boa så det gick så snabbt att vi var klara innan vi egentligen skulle ha börjat (eftersom de som hade tiden före oss inte dykt upp, så vi fick komma in i förväg).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar