hÖsterlensalongen på Gyllengården

I lördags var det vernissage för hÖsterlensalongen [fyndigt namn, eller hur?] en samlingsutställning för konstnärer aktiva på Österlen som är tänkt att komplettera Konstrundan och förlänga säsongen. hÖsterlensalongen  "syftar till att skapa ett nytt tillfälle och ny arena för dessa våra konstnärer, att presentera och exponera sig. Vår ambition är att hÖsterlensalongen ska bli till ett intressant evenemang som skapar intresse för besökare både från när och fjärran.

Vårt mål med hÖsterlensalongen  är att skapa ett nytt årligt återkommande evenemang på Österlen som behåller och utvecklar Österlen som en konstmetropol", stipuleras det på visitystadosterlen.se.
"Vi startar hÖsterlensalongen  2014 på Gyllengården men tänker oss att framgent kunna expandera och involvera fler utställningsplatser i närområdet där konstnärlig verksamhet av olika genrer kan finnas lämpliga att exponeras." Ett mycket gott initiativ som även jag blev inbjuden till, men inte tyckte mig ha tid att söka till i allt flyttstök.

Gyllengårdens stenlagda gård med planteringar

Den stora begivenheten inom Österlens konstvärld är annars givetvis den riksbekanta Konstrundan, som sparkar igång konstsäsongen ordentligt under påsken. Den fortsätter så på olika vis fram till slutet av sommaren. 

Ann-Mari och Hans Wåhlander på Gyllengården funderade över hur konsten kan leva vidare också under hösten med tanke på konstnärstätheten här. 

– Det är ju så konsttätt på påsken och sommaren. Det borde hända något på hösten också, som Hans Wåhlander säger till Ystads Allehanda. Det var egentligen Ann-Mari som kom på tanken i samband med en utvärdering av Konstrundan, eftersom det i just Smedtorp finns ett stort intresse för konst och kultur. Det verkade dock inte finnas så stort intresse hos andra gallerier, så Ann-Mari och Hans Wåhlander bestämde sig för att själva ta tag i hÖsterlensalongen, som är tänkt att bli ett arrangemang som återkommer, säger Hans i Ystads Allehanda. 

Nästan fullt på parkeringen utanför Gyllengården

Det är verkligen vacker miljö på Gyllengården och ambitionerna för hÖsterlensalongen är höga. Juryn bestod av Frank Björklund, som är konstnär, målare, tecknare, grafiker (med en mängd separatutställningar i Sverige, övriga Europa och USA, Ystad), Peo Nilsson, värderingsman, fd gallerist Galleri Max i Ystad och slutligen Dennis Dahlqvist, känd som konst- och kulturkritiker i bl a SVTs Kulturnyheterna.

 

Bild av juryn lånad från www.gyllengarden.com

Från vänster Frank Björklund, Dennis Dahlqvist

och Peo Nilsson som "var helt ense om kvalité
och utförande på de antagna verken".

Juryns arbete bestod i att välja ut verk av god kvalité, som kan samverka med varandra i en generös och lustfylld utställning. Den specialinbjudna juryn har gallrat hårt bland de mer än 200 verk som skickats in av ett 50-tal konstnärer. I slutändan blev det 21 konstnärer, som ställer ut ett eller två verk var. Juryn hade tillgång till foton på verken och visste naturligtvis inte vilka upphovsmännen var, precis som sig bör vid en konstsalong. Därför föll s k ”självklara” utställare bort, eftersom det bland de refuserade verken fanns många etablerade konstnärer.  

"Det blev en fantastisk uppslutning och förvånansvärt hög kvalité på ansökningar detta premiäråret av hÖsterlensalongen. Juryn har sonderat och plockat bort minst 75% av det inkomna. Den hårda gallringen och det tuffa jobbet har resulterat i att givetvis en hel del etablerade namn fått stryka på foten," skriver juryn själv i sitt utlåtande. Det avslutas också med "Gyllengårdens initiativ och vision om en konstsalong på hösten uppskattas av juryn och vi känner oss förärade över förtroendet."

Via de conti av Agneta Freccero är min favorit i sin
enkelhet. Olja på duk. Freccero presenterar den själv
som "koncentrat av en middag" i utställningskatalogen

– Det var väldigt mycket bra som inte kom med denna gång. Juryn tyckte att det var oväntat hög kvalitet på bidragen. Det var egentligen bara något verk som man inte tyckte var särskilt bra, säger Hans Wåhlander till Ystads Allehanda. Annars handlade det mycket om att rensa bort sådant som juryn menade att vi redan har sett mycket av. Av den anledningen är det få akvareller representerade. [Vilket nog många här verkar tycka är olyckligt.] Å andra sidan tycker jag, som är skolad inom samtidskonsten, mig se tydliga exempel på att just samtidskonst saknas i hÖsterlensalongen och att det försök som gjorts till sådan är mindre lyckat och knappast skulle ha kommit med om det funnits konkurrens bland ansökningarna. Inte ett enda videoverk, som är en så stor genre inom samtidskonsten, finns med.

Vernissagedagen var enormt välbesökt, som du kan se på bilderna.
I vanlig ordning var dock Maja och jag de synbart yngsta där...

Kanske beror det på att konstnärerna tillhör generationer som inte alls sysslar med samtidskonst? De är nämligen födda från 1935 och framåt, där den yngsta konstnären är född 1965. Jag är alltså ung i sammanhanget och skulle nog kunnat få med det sämsta videoverk jag gjort bara för att visa på den tendensen...
Gyllengården i Smedtorp hoppas med hÖsterlensalongen skapa en ny konsttradition på Österlen och i samband med utställningen lanseras också ett "nytt, prestigefullt konstpris, Guldramen", läser jag i Ystads Allehanda.
– Ambitionen är inte att starta en ny Konstrunda. Däremot att ha ett samlat koncept som framöver engagerar ännu fler konstnärer och även andra gallerier. Tanken är också att juryn ska skifta från år till år, fortsätter Hans Wåhlander i Ystads Allehanda.

Direkt när vi kom in såg vi Håkan Fredéns
foto giclée Interiör. Han tog sig också
tid att förklara att det är konstgrafik,  som
exempelvis fotopolymer tryckt med en
bläckstråleskrivare på t ex akvarellpapper

 – Snacket gick lite grann utifrån den stora Vårsalongen på Liljevalchs och att vi då skulle ha en höstsalong här. Inriktningen ska vara Österlen, att de medverkande har en koppling hit och på något vis jobbar härifrån, säger Hans Wåhlander. Han är väl medveten om årets ytterst snedvridna könsfördelning, som han menar var en slump. Nästa år skulle han inte ha något emot att se tre kvinnor i juryn. Bland årets utställare är däremot kvinnorna i majoritet – med en persons övervikt. hÖsterlensalongen ger en god bild av den bredd som finns i trakten." [Obefintligt med samtidskonst alltså?] Ett annat tillägg jag gärna vill göra angående den "snedvridna könsfördelningen" är att eftersom så många fler kvinnor än män sysslar med konst så torde könsfördelningen bli jämnare om än fler av de utställande varit kvinnor. Jag misstänker nämligen att de var i klar majoritet av de som sökte till hÖsterlensalongen. Så brukar det nämligen vara, vilket du kan läsa mer om i Konsten – så funkar det (inte) från 2009 av Vanja Hermele.

Rot av Håkan Gottberger presenteras
som en Foto Digigraphie, jag fick aldrig
tillfälle att fråga vad det innebär. På
nätet ser det ut som om det är ett foto, som
skrivits ut på t ex textil eller akvarellpapper

De medverkande konstnärerna har, utöver möjligheten att ställa ut under hÖsterlensalongen, också chansen att vinna det nyinstiftade konstpriset Guldramen, som besökarna röstar fram vinnaren av. Priset består av en exklusiv inramning på Ramgården i Lövestad och delas ut på Gyllengården i samband med Österlen lyser (det numer största höstevenemanget på Österlen) den första november.

Gyllengårdens initiativ har fått mycket positiv respons från både konstnärer och konstintresserade. 

Sonja Andersson visar två oljor på duk, som

Ömsint möte ovan. Den har en väldigt sten-
liknande struktur och är målad med kniv  

Hans Wåhlanders vision är att hÖsterlensalongen och Guldramen ska bli bestående och uppskattade inslag på Österlen.  Konstnärerna som valts ut i år är: Ulla Bolin, Nisse Backman, Håkan Fredén, Mia Forslund, Håkan Blomqvist, Gunilla Vardam, Hans Elander, Anders Vardam, Sonja Andersson, Elisabet Malmström, Gunilla Kumlin-Bristedt, Ulf Backman, Cilla Lindqvist Sjöberg, Karin Szymaszko, Åsa Melin, Staffan Håkansson, Håkan Gottberger, Agneta Freccero, Lena Viredius, Mats Ceder och Roland Nilsson.

På Gyllengården erbjuds också butik, café, boende och just galleri.

hÖsterlensalongen pågår t o m den 2 november och öppettiderna är fre - sön 12.00-17.00.

Muskler mot depression

Läser i Svenska Dagbladet om hur våra muskler skyddar oss från depression, precis som konditionsträning i ungdomen också tidigare rapporterats kunna minska just depression.

Forskare vid Karolinska institutet har nu hittat förklaringen till varför det fungerar så. Forskarna fann att muskulösa möss har högre nivåer av ett enzym, som lustigt nog i sammanhanget, heter KAT i musklerna. Det visade sig att just när musklerna arbetar bryter detta enzym ner och renar blodet från ett ämne, kynurenin, som bildas vid stress och som är skadligt för hjärnan.

En vältränad kvinna är inte bara en kropp.
Den visar att hon jobbar hårt, det kan inga
pengar köpa. Det visar att hon är hängiven,
disciplinerad, har självrespekt, pondus, tålamod,
gillar det hon gör och är passionerad. Därför
tycker  jag att det är attraktivt.
Bild lånad från www.pinterest.com

– Vår hypotes var att musklerna tillverkar ett ämne som har en välgörande effekt på hjärnan. Men vi fann egentligen det rakt motsatta: vältränade muskler tillverkar ett enzym som renar kroppen från skadliga ämnen, säger Jorge Ruas, forskargruppledaren bakom studien som publiceras i den välrenommerade tidskriften Cell.  Musklerna verkar alltså ha en filtrerande effekt som, om den aktiveras, kan skydda hjärnan från sådant som skadar den och gör den sjuk. Musklernas funktion i det här sammanhanget påminner alltså om njurens eller leverns, säger Ruas,  

 – Vi vet egentligen inte vad depression är, rent neurobiologiskt, säger Mia Lindskog, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet. 
I vår studie har vi bidragit med en pusselbit till den beskrivningen och vi har en förklaring till vad som sker biokemiskt när motion skyddar hjärnan från att skadas vid stress. Det är sedan tidigare känt att proteinet PGC-1a1 [uttalas PGC-1alfa1] ökar i musklerna och stärker dem vid fysisk aktivitet. Forskarna har använt sig av en framavlad mus med höga nivåer av PGC-1a1 i musklerna; dessa möss föds s a s med vältränade muskler.
Forskarna upptäckte att möss med högre nivåer av PGC-1a1 i musklerna också hade högre nivåer av enzymet KAT, som bryter ner kynurenin, som alltså bildas vid stress, till att bli kynureninsyra, en substans som inte kan gå över från blodet till hjärnan! Den exakta funktionen av kynurenin är inte känd, men det har beskrivits hur höga nivåer av kynurenin har kunnat uppmätas hos patienter med psykisk sjukdom.  I den nu aktuella studien visade forskarna att när vanliga möss fick kynurenin, då fick de också ett deprimerat beteende, medan möss med ökade nivåer PGC-1a1  inte påverkades. I nästa led lyckades forskarna ringa in att PGC-1a1 aktiverar transkriptionsfaktorn PPAR, och detta leder till ökade nivåer av KAT, som alltså omvandlar det där skadliga till ett ämne som inte kan nå hjärnan. Inte lätt att hänga med i alla led här...)

Jorge Ruas på bild lånad från KI

– Det är möjligt att det här öppnar för en ny farmakologisk princip vid behandling av depression. Möjligen kan man försöka påverka funktioner i musklerna i stället för funktioner i hjärnan, säger Jorge Ruas [mina kursiveringar.]

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna och ett folkhälsoproblem världen över. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar antalet drabbade till 350 miljoner människor. Forskarna ser nu framför sig en ny princip för att behandla depression. En behandling som påverkar musklerna, istället för hjärnan, som istället alltså påverkas av just musklerna.  

Träning används ofta som behandling mot depression., men också mot stress. Den som tränar regelbundet löper inte bara mindre risk att bli deprimerad, utan träningen gör det också lättare att tillfriskna igen. Kom nu inte och påstå att hjärnan är ointressant; tänk bara på Nobelpriset i fysiologi som presenterades igår!

Matavfallet o "Miljöstaden"

Här i Simrishamn är det så fantastiskt att det köksavfall man slänger i papperspåsen alla hushåll får komposteras till fantastisk planteringsjord, som den nedan:

100:- får man fyra sådana här 50 liters-säckar

Den här planteringsjorden köper man sedan i sådana här 50 l säckar på återvinningscentralen!

Annat är det i  den så kallade "Miljöstaden" Östersund. Där lades tidigare köksavfallet som samlas in som kompost på en betongskiva, men vid årsskiftet blev det förbjudet. Direkt därefter kördes det till Sundsvall och där brändes det. Inte miljövänligt alls i mina öron!  Sedan i mitten av januari körs det istället till Skellefteå där det skulle omvandlas till biobränsle. För att så under våren komposteras i Östersund. Vad som sedan händer med den komposten har jag inte den blekaste aning om.

Till saken hör att Simrishamn ingenstans utropar sig som Miljökommun.

Lukten av död

Beskuren bild lånad från BBC

Läser i DN det intressanta att Luktsinnet kan förebåda döden. Forskare vid University of Chicago lät 3000 personer i åldrarna 57-85 år försöka identifiera fem distinkta lukter, mint, fisk, apelsin, rosor och läder. 

Den vetenskapliga studien visar att de med bra luktsinne lever i snitt längre.
– Vi tror att förlust av luktsinnet är som undulaten i kolgruvan. Det orsakar inte döden direkt men det är ett förebud, säger professor Jayant Pinto vid University of Chicago till BBC.

Greta känner doften av rosor

Fem år efter försöket  hade 39 % med de som där fick det sämsta resultaten (4-5 fel) avlidit medan endast 10 % med de med de bästa resultaten (0-1 fel) var döda. Även när hänsyn tagits till andra faktorer, som ålder, näringsintag, tobaksvanor, fattigdom och andra hälsofrågor, pekade dessa resultat åt samma håll. "Äldre människors individuella förmåga att identifiera lukter är en ledtråd till hur länge de kommer att leva.  --- Forskarna, som nu djupare ska analysera resultaten, tror att förlust av luktsinne är ett tecken på generellt försämrad återuppbyggnad av kroppsceller, men också att det kan bero på högre utsatthet för föroreningar och bakterier under livet. Samtidigt vill forskarna inte sprida panik och pekar på att orsakerna kan vara tillfälliga förkylning eller allergier.
– Människor borde inte vara för oroliga, men om problemen fortsätter bör de prata med sin läkare, säger Pinto i DN.

Rosas vägg

Carolina Falkholt har varit en väldigt omdiskuterad konstnär i år. Främst eftersom hon målar de graffiti-vaginor, som i det närmaste är hennes varumärke, även i skolor, som då stängt henne ute.

Här i Simrishamn har Falkholt målat en stor muralmålning, Rosas vägg, som hon fick i uppdrag att måla för att smycka brandväggen i trädgården till Österlens museum 26 juni - 2 juli  och invegs på Rosa-dagen, 2 juli.

Foto: Torun Börtz lånat ur YA

Falkholt räknas som en av Sveriges absolut främsta graffitikonstnärer och i juni tilldelades hon Västra Götalandsregionens kulturpris om 100 000 kronor. Journalisten Mia Gröndahl
genomförde ett projekt tillsammans med Carolina Falkholt i Kairo och hon är den som tagit initiativet till projektet i Simrishamn, hoppas att det här bara är början på någonting större.

Konstverket köptes in av Kultur och fritidsförvaltningen, Simrishamns kommun, med bidrag från Stiftelsen Yngve Östbergs fond och Simrishamns köpmannaförening. 

Äppeltider, gifter och lustar

Nu är det verkligen äppeltider, så då gäller det att njuta! Det finns en flera recept med äpplen tidigare i bloggen och nu delar jag med mig av en ny favorit:

Äppellåda från Sandvången i Vik, som är våra egna äppelleverantörer

Äppeltarte inspirerad av Ewa Frölings i Tina på besök
2-3  äpplen, tunt skivade 
Mixa
2 dl skållad mandel
så att den krossas och fortsätt så mixa även resten
2-3 msk rumsvarmt smör 
1  ägg 
4 msk råsocker 
1 tsk färskmalen kardemumma 
1 tsk lakritspulver 
2-3 msk mörk rom el konjak 
Sätt ugnen på 250°. Mixa alla ingredienser till smeten i en matberedare. Bred ut smeten i en ugnsfast form. Lägg de skivade äpplena ovanpå. Sätt formen i mitten av ugnen och sänk värmen till 225° Grädda i ca 15-20 min tills äpplena får en gyllene färg och botten bubblar. Njut med lätt vispad grädde eller glass!

Det rapporterades också härom dagen att många äppeljuicer innehåller för mycket mögelgift.
Det kan vara skadligt för barn och framkom efter Råd & Röns test. Då känns det betryggande att läsa att "Bäst i testet, som också omfattade omdömen från en smakpanel, blev äppeljuicen från Kiviks Musteri". Dessutom berättade min äppelodlare i Sandvången att han inte behövt bespruta sina äpplen alls. Han kollar odlingen noga varje dag och det har helt enkelt inte behövts!

En bild från när pappa och jag köpte IngridMari-äpplen härom dagen

Jag måste också passa på att tipsa om det lustfyllda med att äppelätande kvinnor får bättre lust!  En studie visar nämligen att kvinnor kan få ett bättre sexliv om de äter ett äpple om dagen, tack vare äpplets innehåll av fytoöstrogener (som gör kvinnors klimakteriebesvär bättre) och antioxidanter (som polyfenoler) och de ska göra att kroppen reagerar mer positivt vid sex och att de som äter dem klassar sin sexuella upplevelse som bättre. 700 kvinnor som var 18-43 år (med en medelålder på 31,9 år) var med i denna cross-sectional study [kvinnor ur olika grupper men med samma t ex etnicitet eller utbildningsbakgrund] som utfördes från september 2011 till april pril 2012). De deltog anonyma i the Female Sexual Function Index (FSFI), en enkät om deras secliv där de även ombads berätta om sin dagliga äppelkonsumtion och sina matvanor.

Peter Paul Rubens Adam & Eva på bild lånad från fineartamerica.com

Kunskapen frukt var det enligt bibeln, men kanske även lustens eftersom Adam och Eva kastades ut ur paradiset efter att ha ätit den?

Magnolia, du sagolikt vackra

Magnolia är en växt jag verkligen älskar och nu har jag en egen praktmagnolia, som jag bara längtar tills den börjar blomma i vår!

Att just kunna ha en egen sådan är en stor anledning till min flytt hit till Österlen! Den är ju så häftig som blommar tidigt på nästan helt kala grenar.

Något annat häftigt med den är att den får frukter som ser ut, som den ovan. När den sedan ramlar av torkar den och de krapplack-färgade fröna som ser ut nästan som plastpärlor (se nedan) kommer fram.
Det syns verkligen att den fanns redan under dinosauriernas tid, eller hur?

Du kan läsa massor om hur du lyckas med din Magnolia här! Jag lånar lite därifrån:
"Planteringsråd  Gräv en c:a 60 cm djup men minst en meter vid grop  Fyll på i botten med okalkad torv, barkmull, rhododendronjord,lövkompost och/eller barrförna. Blanda med mineraljord. Skapa en liten kulle i mitten av gropen för att undvika att planteringen sjunker efter en tid.  Ta ut jordklumpen ur krukan. Snurra upp ev. rotsnurr i en balja med vatten. Placera rotfklumpen på den lilla kullen, bred ut rötterna och fyll gropen med jord jordblandningen. Vattna.  Se till att hålla planteringen fuktig tills magnolian är ordentligt etablerad. Det tar tre år.  Gå inte på området närmast stammen, rötterna är mycket ömtåliga.  Gödsla försiktigt och endast på våren. [Min kursivering]

Såväl äppelträd (som här IngridMari), Magnolia
m fl surbäddsväxter bötlades före planteringen

Välj rätt magnolia för ditt klimat!  Det går utmärkt att odla magnolior upp till Mälardalen. Längre norrut är det svårare och längre söderut lättare att få magnlior att överleva, trivas och blomma. Bor du nära havet eller en större sjö har du sannolikt bättre mikroklimat än i omgivningen.  Olika magnolior har olika härdighet. De vanligaste härdiga arterna är stellata och kobus (båda vårblommande) samt acuminata, sieboldi, obovata och tripetala (sommarblommande). För arterna gäller dock att härdigheten varierar från individ till individ.
---Viktigt för härdighet är att magnolian avhärdar i god tid före vintervilan. Det innebär att årets tillväxt av magnoliorna ska hinna förvedas innan frosten kommer. Ett sätt att öka härdigheten i kalla områden är att inte gödsla efter maj och att undvika långtidsverkande gödsel. [Min kursivering] Vid problem med tjäle  Djup tjäle är ett problem för magnolior. Ovanjordsdelen vaknar till liv på våren utan att rötterna kan leverera vatten. Närhet till underliggande berggrund minskar dessa problem. Det går även att gräva ned stora stenar under planteringsgropen eller att blanda upp planteringsjorden med småsten och Lecakulor.

Mors magnoliaknopp i Brunflo kom först i juli

Skapa surjordsbäddar De flesta magnolior trivs bäst i lucker fukthållande och svagt sur jord. Ett fåtal klarar av alkalisk (kalkhaltig) jord. Porös fukthållande jord innehåller mycket organiskt material varför planteringsjorden brukar sjunka ihop avsevärt med tiden. Ett bra sätt är att skapa en upphöjd bädd gärna infattad med sten eller torvblock eller dylikt. Detta är även ett utmärkt sätt att skydda magnolior mot att man går på de utomordentligt känsliga rötterna. Gör underplantering samtidigt med planteringen av magnolian!
Magnoliazonerna  De flesta magnolior finns i Skåne, längs Västkusten upp mot Göteborg. Men även nära Vänern och Mälaren finns många magnolior, liksom i Stockholmstrakten. Längre norrut tunnar det ut och blir svårare.  Om man jämför magnoliaodling i mellersta Sverige med odling i Skåne och på den europeiska kontinenten finns det en stor fördel med nordlig odling. Ju --- tidigare blomning desto större är risken för väderbakslag med frostnätter. Då blir de undersköna rosavita praktmagnoliorna fult brunsolkade. I Holland och Belgien är detta ett ännu större problem än i Skåne. I Stockholmstrakten däremot, är risken för bakslag mindre eftersom blomningen kommer igång senare.
Vårvintern är farligast  Många tror att magnolior är så ömtåliga att de behöver kläs in på vintern för att överleva i Sverige. Så är det verkligen inte. Och det är inte heller vintern som utgör den största faran. Det är vårvintern. Ordentlig värme i februari, följd av stark kyla i mars, är inte bra för magnolior. De drar igång i värmen, och får sig sen en snyting när de är som ömtåligast. Knopparna skadas och blomningen blir sämre. Stora temperaturskillnader på våren kan också orsaka barksprängning, som kan bli fatal.  Skaderiskerna minskar om man planterar magnoliorna i lägen där de är så långt möjligt är skyddade för vårvintersol.  
Vanliga problem  1. Förr torrt under etableringstiden. Plantan kommer aldrig igång eller tynar bort. Det tar c:a tre år för en magnolia att etablera sig. Vattna under varma torra sommarperioder.
2. Rötterna skadas. De ligger ytligt och och sträcker sig långt ut. De går av om man trampar eller gräver kring plantan.
3. För hårt packad jord. Magnolior  vill ha luftig jord.
4. Plantorna står vått. Rötterna får inte tillräckligt med syre och ruttnar.
5. Barksprängning. Nordamerikanska odlare har funnit att de i sig mycket härdiga gula hybriderna lättare drabbas av barksprängning än andra sorter. Beror oftast på omväxlande värme och stark frost under vårvintern. Vi brukar skydda stammarna med aluminiumfolie under vårvintern."
Lycka till!