Kognitiva förmågor och Theory of Mind även hos djur

I början av oktober rapporterade SVTs Vetenskapsredaktion om något jag tagit upp tidigare gällande kråkfåglar under den (tycker jag personligen) löjliga rubriken Apor kan läsa dina tankar. Nämligen om Theory of Mind [teorin om sinnet], som tidigare trotts vara unikt mänskligt, precis som många andra kognitiva förmågor som också finns i våra (vi människor alltså) frontallober. Så här beskriver Vetenskapsredaktionen Theory of Mind : En bra svensk översättning för theory of mind saknas, men man kan säga att det handlar om en slags inlevelseförmåga som innebär att man förstår att andras beteende påverkas av deras föreställningar om världen. [Empati är ett ord jag beskriver noggrannare här då det finns flera varianter av det!] Traditionellt har man trott att förmågan utvecklas i fyraårsåldern hos människor, men studier med bland annat ögonrörelsemätning har pressat ner åldern till två år.  

Enklare former av förmågan är kända sedan tidigare hos djur, och inte bara primater besitter den. I vintras kom till exempel en studie på korpar om fenomenet."

Illustration av frontalloben [prefrontal cortex] lånad från the Guardian

Så här skriver Vetenskapsredaktionen om det: "I den vetenskapliga tidskriften Science publiceras idag [7 oktober] en artikel som ger starkt stöd åt idéen [sic! idén] att schimpanser, bonoboer och orangutanger kan veta vad andra primater tänker på. 

Tänk dig att du sitter vid din skärm och ser en film med två personer, Lisa och Kalle, där Lisa ser hur Kalle gömmer sig i en buske. Därefter lämnar Lisa platsen och ser inte när Kalle lämnar busken.  När Lisa sedan kommer tillbaka och ska hämta Kalle kommer du antagligen tro att Lisa tror att Kalle fortfarande sitter gömd i sin buske. Som en följd av detta så kommer dina ögon vandra till den plats dit du tror Lisa är på väg, alltså till busken.  Om jag samtidigt mäter dina blickar med en ögonrörelsemätare, som ser åt vilket håll du tittar, har jag ett bevis på att du har det som på engelska kallas för theory of mind – en typ av inlevelseförmåga som innebär att vi människor kan föreställa oss vad andra människor föreställer sig [genomgående mina kursiveringar]; att vi i detta fall kan räkna ut vad de har i sitt huvud.  

Har schimpanser och orangutanger samma inlevelseförmåga? Först nu kan vi svara 'ja' på den frågan. Och experimentet bakom beviset är utfört på exakt samma sätt som exemplet i ovan, där en internationell forskargrupp kunde se att 17 av 22 apor, bestående av schimpanser, bonoboer och orangutanger, tittade på den tomma busken.  Inte längre unikt mänskligt Frågan om theory of mind är något som länge väckt debatt, eftersom att det mesta har pekat på att detta kunde vara en av de viktigaste egenskaperna som skiljer oss människor från djuren.

Kognitionsforskare Tomas Persson med schimpans, bild lånad från Lunds universitet

Men efter den här rapporten [liksom forskningsrapporten om kråkfåglar!] blir det svårt att hävda någonting annat än att även våra närmaste släktingar har förmågan, enligt Tomas Persson, kognitionsforskare vid Lunds universitet.
 – Ett identiskt test har gjorts för små barn. Då slöt man sig till att de hade den förmågan, och därför bör man kunna säga samma sak om aporna i det här testet. Forskarna har tittat på väldigt många individer för att bli säkra, och det går i linje med många andra experiment där man tittat på hur apor exempelvis läser av varandras uppmärksamhet eller avsikter. Det är en väldigt väl genomförd studie [från Kyoto universitet] och det är svårt att invända på deras resultat, säger han.
Det svåra med den sådana här experiment är att testa något som man traditionellt inte kan mäta utan att fråga försökspersonen om det. Helt enkelt eftersom fenomenet inte är synligt: det handlar ju om någons föreställningar om någon annans föreställningar.  Men genom ögonrörelsemätning har man kunnat studera djurens spontana förväntningar på vad som kommer att ske i scenen.
– En vinst med tekniken är att djuren inte behöver prestera i ett specifikt experimentupplägg eller lära sig någonting, vilket annars öppnar upp för mer kritik av resultaten, säger Tomas Persson.   Forskargruppen har alltså på ett smart sätt lyckats komma runt dessa problem. På så sätt kan vi med ganska stor säkerhet säga att vår förmåga att läsa av andras tankar [dvs vad vi förväntar oss att de ska göra med ledning av tidigare beteende] härstammar från långt tillbaka i tiden, och en förmåga vi delar med våra närmaste kusiner [och så kråkfåglar då, men dem forskar ju Tomas Persson inte på.
– Jag måste erkänna att det blir roligare nu när vi primatforskare kan arbeta efter hypotesen att de här djuren har theory of mind, och ha det med oss när vi utför andra experiment som exempelvis handlar om deras kommunikativa förmågor. Framförallt är man ju nyfiken på hur den här förmågan fungerar i hjärnor som inte har ett mänskligt språk, säger Tomas Persson."
Väldigt spännande att såväl  schimpanser, bonoboer, orangutanger liksom kråkfåglar visas ha dessa egenskaper nästan samtidigt anser jag,

Vernissage hÖsterlensalongen 2016

I lördags var det vernissage för årets hÖsterlensalongen, dit tre av mina målningar antagits.

105 konstnärer hade sökt med upp till fem verk vardera varav 36 antogs med sammanlagt 80 verk. Jag fick med tre av målningarna från Konstrundan (se ovan).

I år välkomnades konstnärer från hela Skåne att ansöka, men bara 1/3 av de antagna bor utanför Österlen. Tidigare år har hÖsterlensalongen enbart välkomnat Österlens-konstnärer, men det har efterfrågats av fler att också kunna söka.

Konstnären Frank Björklund, som satt i juryn tillsammans med TV-producenten Sten M Rosenlund och Gertrud Sandqvist, som är rektor på konsthögskolan i Malmö, höll invigningstalet där han bl a berättade att det varit väldigt hård konkurrens. Bara de anonyma verk som alla tre valt kom med.

Konstnärlig luffarslöjd på toalettdörren till
Gyllengården. Vet dock inte vem som gjort den

Det togs med 80 verk av 36 konstnärer av  105 sökande. Jag var en av de yngsta och faktum är att enbart fyra konstnärer är yngre än jag. Det säger i o f s mer om befolkningsunderlaget just här särskilt på Österlen, men handlar nog också om att det främst visas måleri, textilier och fotografi på hÖsterlensalongen även i år. Inga relationella verk, videokonst, installationer eller samtidskonst alls (vilket jag även la märke till ifjol).

Ovan sitter Sittande Kvinna i keramik av Cecilia Bynke med akrylmålningen Skam av Mariann Meijer Annerfeldt bakom till vänster och På Tulpanbädd med Hund i olja av Ulla Bolin bakom till höger.

Det kändes ovanligt lugnt att komma dit till vernissagen när Hans Wåhlander gjort ett så fantastiskt fint jobb med hängningen så att alla verk kommer fram på bästa tänkbara sätt och Ann Mari Wåhlander med katalogen! 

I normala fall har jag som konstnär och/eller curator jobbat ända in i det sista före utställningen, men här kunde jag tryggt lita på att allt skulle fungera ändå efter att ha sett tidigare års hÖsterlensalongen

Eftersom hela hÖsterlensalongen i år visas på Gyllengården (ifjol fanns verk också i Galleri Ekdala) visades mina och bl a målningar av Hans Elander (ovan), som f ö vann publikomröstningen Guldramen ifjol, i sommarrummet där det också finns kafé.

Min egen favorit just till Guldramen är Ursula Härdelin-Karlstedt, vars smått ekivoka vävar med snitt fanns bredvid mina målningar, så jag la min röst på Knäppt som här visas vill vänster om hennes Oknäppt.

Håkan Fredén har varit med även tidigare år och visar i år fotona Utgång, Gravstenar och Grinden. Till höger därom skymtar blyertsteckningen Kontaktbarn 1 av Therese Thorgren.

Olle Gudbrand visar oljemålningarna Ursprung, Skymning, Landskap Sett genom Bilfönster och Ett av deras Möten. Han är en av "oss ungdomar" (något som känns lite speciellt att skriva när en är 40+..).

Peter Öhman visar fem målningar/kollage som han kallar Hamngruppen. Han driver även Tångdala Lönnkrog på somrarna.

Akvarellerna Gamla Ting I och II av Ulla Wollin-Kulle och oljemålningen Sensommar av Birgitta Fagerlund.

Louise Villa har målat Högsommar i olja och Gertrud Widholm Brittle Deformation i akryl/olja, 

Nedan oljemålningen Alchemy av Alexandra Freccero.

 hÖsterlensalongen har öppet på Gyllengården  fre - sön kl 11 - 16 t o m 6 november och där finns mycket mer att se och uppleva!

Forntida musikinstrument i Glimmingehus

Igår kväll var jag på ett helt fantastiskt föredrag på Glimmingehus med en av Sveriges främsta musikarkeologer, Cajsa S Lund. Hon hade dessutom med sig sin dotter sopranen Aino Lund Lavoipierre, som inte bara demonstrerade en några instrument utan också sjöng vad hon presenterade som de första nedteckningarna av musik här i norra Europa.

En magiskt vacker kväll i "Nordens bäst bevarade medeltida borg", som jag inte besökt sedan jag var barn. I annonsen ovan ses skampålen utanför Glimmingehus demonstrerad av en liten flicka.

Cajsa S Lund hade med repliker av instrument som hittats vid arkeologiska utgrävningar liksom nutida varianter, som ofta är av plast och används främst som leksaker. Musikarkeologi har sin bakgrund internationellt från 1977, då sammankomsten Music and Archaeology hölls för allra första gången vid Berkeley-universitetet i Kalifornien. Därefter utvecklades ämnet internationell profil från första början.

Enhörningen på gobelängen är en rekonstruktion som
symboliserar renhet och oskuld och nedanför ligger
massor med instrument

Cajsa och Aino visade, berättade om, demonstrerade. spelade på och nämnde utvecklingen av trummor, skrapinstrument, skramlor, vinare, flöjter, pipor, horn, klockor, skällor (som den nedan) och olika stränginstrument.

Eftersom utställningen Archaeomusica, som kommer att turnera runt världen senare, nu pågår i Ystad innehåller bl a Cajsas horn och lurar var de inte med igår. Jag kommer dock att bege mig till Klostret för att se utställningen, som visas där t o m 8 januari 2017, som det enda stället i Sverige.

Där kan publiken pröva instrumenten då det är "en utställning för alla sinnen och med hjälp av modern teknik och hundratals återskapade instrument, får besökaren prova på, lyssna och uppleva Europas tidigaste ljudlandskap". I Archaeomusica tas vi med tillbaka till musikens ursprung, ända från stenålder via Pompeji till medeltiden.

Aino visar upp en vackert utsirad benflöjt
med symboler som påminner om de på
samernas shamanistiska trummor

"Sedan starten 2013 har specialiserade hantverkare i Europa tillverkat hundratals repliker och rekonstruktioner av de 'ljudfynd' som visas. [En] Neandertalflöjt hittad i Slovenien och stenålderstrumma framgrävd i Skåne till antika lyror och blåsinstrument från Pompeji."
Archaeomusica "visar de materiella spåren efter musiken – arkeologiska fynd av musikinstrument och ljudverktyg – men det blir också konserter och andra musikupplevelser med olika gästartister under hela utställningsperioden. Vi får bland annat höra en konsert med mäktiga carnyx, trumpetinstrument från järnåldern med mynning i form av ett spännande djurhuvud den 27 november 2016.    Stort intresse från media Intresset från media är stort. Sveriges Radio har berättat om EMAP i flera program, i både P1 och P2. Och Vetenskapsredaktionen i TV2 har visat ett reportage från Ales stenar med Ensemble Mare Balticum, som spelade på instrument som kan ha klingat där vid olika ceremonier, både rituella och världsliga.

 – Det är väldigt spännande att se vår äldsta musikhistoria i Europa och hur lika instrumenten har varit, vare sig vi befinner oss i norra Norge eller söderut vid medlehavsländerna [sic!]. Vi har alla haft lyror till exempel även om vikingarnas lyra såg annorlunda ut jämfört med grekernas antika lyra, säger musikarkeolog Cajsa S Lund till SVT Skåne.

Något jag tänkte på genast var fröskramlorna jag köpte i Johannesburg som sangomas [medicinmän] använt som mutis för att skrämma bort onda andar för vissa folk och locka fram regn hos andra. Jag är osäker på vart jag har dem nu men de har rep så att man kan bida dem runt fot- och handleder.

Jag spelade in en kort snutt av Aino Lund Lavoipierres sång men det går inte att överföra men du kan höra henne här:

 

Programmet till Archaeomusica kan du ladda ned i pdf här! Fantastisk kväll, så tack Glimmingehus, Cajsa S Lund, Hembygdskretsen Tumathorp, Föreningen för fornminnes och hembygdsvård i sydöstra Skåne och Aino Lund Lavoipierres!

Äppeltider med glutenfri smulpaj av ett enda äpple/päron

Oj ett sådant makalöst äppelår det är i år! Jag har fått massor på mina två träd och mor och far, som har fler träd har ännu mer. Titta bara så fantastiskt kontrastrikt det såg ut på min kolonigrannes tomt för en månad sedan överst!

Förra helgen var det äppelmarknad i Kivik och Emma Karp Lundströms äppletavla avtäcktes (instagrambild i länken).

Jag åkte dit först i fredags och fotot ovan är ifrån presentationen av äppelsorter (ovan) och tornen av äpplen i mönster ovan den. Jag tycker att det är så roligt att använda äpplena som naturliga mosaikplattor i alla möjliga nyanser, från grönt, över gult och till riktigt mörk oxblodsfärg.

Vill även dela med mig av mitt recept på 

Glutenfri äppel/päronpaj på ett enda äpplepäron (1-2 port beroende på storlek)

Sätt ugnen på 250°. Skala och dela
1 äpple/päron
gärna med ett klyftigt verktyg som detta och jag skär först två vertikala ränder i äpplet för att få 3 ggr så många små bitar.

Strö ut i en liten ugnsform, smord med
smör eller penslad med olja,
Blanda ihop
1/2 tsk kanel/färskmalen kardemumma 
1 tsk råsocker
och lägg ned äppel-/päronbitarna i röran så att de täcks av kryddsockret
Nyp ihop en smuldeg av
Ihopblandat
0,75 dl mandelmjöl 
025 dl fiberhusk
2 msk havregryn 
1/2 dl råsocker 
1 krm salt
och
50 g rumsvarmt smör 
till en smulig massa som du fördelar över äpplena/päronen och gräddar mitt i ugnen. Sänk värmen till 225° och grädda i ca 20-25 min.

Servera pajen med lättvispad grädde eller glass och glöm inte att riktigt njuta av Visdomens Frukt.

Belyser problemen

Jag har även tidigare belyst vikten av att behandla problemet istället för att döva symtomen och nu har jag äntligen möjlighet att göra det, med laser.

För andra veckan åker jag varannan dag till Malmö för att belysa, vilket hittills fungerat väldigt bra. Det kan tyckas vara dålig prioritering att resa 3 h för att belysa i 30 sekunder men med tanke på hur bra resultatet brukar bli tvekar jag inte ens om det. Särskilt inte nu när jag har så pass (förhållandevis) kort resväg jämfört med när jag bodde i Jämtland.

Dessutom nyttjar jag restiden genom att läsa sådant jag inte kunnat göra under de år min noradrenalinnivå [stresshormon] varit för hög för att jag kunnat tillgodogöra mig det jag läst.
60 ggr bör jag belysa och när jag läste om första gången jag var där kom jag på att jag hittills glömt foten, men nu sitter jag på tåget till Malmö o ska verkligen komma ihåg det idag!

Ett sinne i taget koncentreras

I torsdags rapporterade Vetenskapsradion något som känns som en självklarhet, nämligen att när vi t ex koncentrerar oss på att läsa inte längre är lika uppmärksamma på vad vi hör.

Det är forskning från Linköpings universitet som visat i magnetkamera att när hjärnan jobbar med att lösa ett problem kan dämpas samtidigt störande ljud, så att ögat kan fokusera på det en ser.  Forskarna lät några ungdomar lösa visuella problem samtidigt som de blev utsatta för störande ljud och som en magnetkamera visade hur deras hjärnor arbetade när försökspersonerna skulle koncentrera sig. De kunde då bevittna hur hjärnan då prioriterar ett sinne i taget. När det visuella problemet skulle lösas dämpar hjärnan därför  aktiviteten i hörselcentrum för att fokusera på synen. Hjärnan visade sig också utöver att dämpa intrycken utifrån även tystar vårt inre också:

Det har gått upp ett ljus om hur viktigt
det är att fokusera ett sinne i taget!

– Det är till och med så att delar av känslohjärnan [det s. k. limbiska systemet] också dämpas när vi koncentrerar oss. För att skydda sig så stänger hjärnan av andra delar oavsett om det handlar externa saker som ljud eller det emotionella [genomgående mina kursiveringar], säger Jerker Rönnberg professor i psykologi vid Linköpings universitet till Vetenskapsradion.
"Det är inte bara hörseln som kan dämpas. Även om de inte testade det omvända scenariot är Jerker Rönnberg övertygad att hjärnan kan dämpa det visuella intrycken för att lyssna bättre.
Att när vi till exempel samtidigt pratar i telefon som vi kör bil så dämpar hjärnan det visuella för att koncentrera sig på det vi hör.
– Man kan lätt förstå att det kan bli katastrofalt, om du ser men ändå inte ser. Det kräver så pass mycket koncentration för att prata med någon på ett vettigt sätt, att det kommer dämpa allt annat och i det här fallet synintryck".
Det är alltså största anledningen till att fokusera på en sak i taget

Borstj - rödbetssoppa a la Russki

Tänkte jag skulle slippa så röd om händerna i år när jag gjorde Borstj så förkokade rödbetorna i fem minuter samtidigt som jag brynte de andra grönsakerna.

Borstj 6 port

Borsta 

Ca 500 g rödbetor

under varmt vatten och koka i ca 5 min. Samtidigt skalar och river du

2-3 gula lökar

1-2 morötter

Ca 250 g vitkål

Och bryn det i

2-3 msk smör

Skölj så rödbetorna i kallt vatten och skrubba bort skalet med en hård borste. Riv och lägg allt utom ca 2 dl i resten av grönsakerna. Tillsätt även

2 Smulade buljongtärningar

1 l hett vatten

Nymald Svart peppar

1 lagerblad 

Koka under lock 20 - 30 min. Tillsätt det sista

Rivna rödbetan

Smaka av med

1-2 msk vinäger

Salt

Servera med créme fraishe och gott bröd.