Saras lyxiga saffransknutar

Det här måste vara det ultimata saffransbrödet! Det innehåller nämligen inte bara just saffran, utan också mängder med smör och ett tosca-täcke! Dessutom är de ju så snygga.

Saras lyxiga saffransknutar C:a 25 bullar
Saffransknutar:

Blanda
5 dl vatten 
mindre än 12 dl mandelmjöl
2 dl psylliumhusk 
2 dl råsocker 
50 g jäst 
1 tsk salt 
170 g rumstempererat smör 
1 ägg 
25 g saffranssirap*), ca 2 msk, (eller ett koncentrat med två påsar saffran, lite socker och en skvätt konjak)
i en bunke och knåda för hand, eller i en assistent med degkrok i cirka 10 minuter tills degen är smidig. Jag körde den i mixer

i smeten ser man tydligt att degen innehåller
just trådsaffran( eller saffransspistiller)

Täck över bunken med en bakduk och låt vila och jäsa i 30 minuter.
När jag hällt ut degen på det mjölade bakbordet var den väldigt kladdig, därför vet jag in luft och mjöl i den genom att jag sköt in mjöl under degen med en degspade och samtidigt vek degen över sig själv. Jag fortsatte att tillföra lite mjöl i taget och vek ända tills degen inte  gick att hantera utan att den fastnade i händerna eller redskapen.

Sätt ugnen på 200 grader. Kavla ut degen till en rektangel, som är en dryg cm tjock

Bred på smörfyllningen**) med en palett.

och vik en tredjedel av degen uppifrån till mitten av degplattan. Vik så upp resten av degen över hela, så det bildas tre lager. 

Kavla ut degen en aning och skär den så i ca 25 remsor remsor. (Gärna med hjälp av en pizza-slicer.)

Tvinna remsorna

lägg dem omlott på varandra så att de bildar en ögla.

Trä den undre degbiten över och ner genom öglan, och sätt ihop med den undre så att bullen formas i 3 ringar.

Du kan också göra valfria snurror av remsorna
Låt knutarna jäsa på plåt i rumstemperatur under en bakduk till dubbel storlek, i cirka 40 minuter.

Lägg en matsked av toscan***) i mitten på varje bulle.

Grädda i 190 grader varmluft (210 grader vanlig ugn) i cirka 10 minuter tills knutarna fått fin färg. Låt svalna på galler. (Pudra på  florsocker  vid servering.)

*)Saffranssirap:
Koka upp
1/2 dl socker 
1 tsk glykos 
1/2 dl vatten
till 103 grader

 Tillsätt
10 g trådsaffran(-spistiller) 
1 msk konjak

vacker trådsaffran

(Du kan också göra ett enklare koncentrat med några påsar saffran, lite socker och en skvätt konjak.) Förvara i kyl.
**) Smörfyllning:
Blanda
150 g rumsvarmt smör 
1 1/2 dl socker 
1 tsk vaniljsocker 
1 krm salt

gärna med hjälp av en gaffel till bredbar konsistens.

***)Nöttosca:
 Koka upp
1 dl grädde 
100 g smör 
100 g glykos 
1 dl strösocker
och låt koka tills det släpper lite från kanterna och har en gyllenbrun färg. Låt svalna.

Rör i.
150 g grovhackade pekannötter 
150 g skållad, grovhackad sötmandel

Saffransknutarna jäser väldigt mycket så om man fyller bullformarna mer än på bilden ovan så svämmar de över totalt. Det kan verka lite konstigt eftersom man inte använder någon fingervarm degvätska, men tack vare att man bearbetar jästen och alla ingredienser under så lång tid jäser de ändå bättre än man någonsin kunnat tro.

Hajar gillar death metal, katter dock hellre klassiskt!

Min förra katt. Mrs Erzylie, älskade klassisk musik, då låg hon gärna som nedan eller i en fåtölj och blinkade med kärleksfulla ögon.

Däremot avskydde hon verkligen dragspelsmusik och mongoliska munkar som sjöng strupsång. Då blev hon som en haj... Nej, ärligt talat så gick hon därifrån och la sig i någon garderob eller något, där jag antar att det hördes sämre.

Strupsång med Hosoo

Det kom jag att tänka på när jag läste detta intressanta i Illustrerad vetenskap i november: “'Duuun-dun...duuu-dun...duuu-dun duu-dun du dun' De flesta som har sett Steven Spielbergs film Hajen, kommer ögonblickligen att höra John Williams filmmusik, när de ser en vithaj simma runt i havets mörker på jakt efter ett potentiellt byte: Fast det är möjligt att det vore mer passande med dubbelpedal och distade gitarrer i det klassiska stycket. 

Gruppen bakom Discovery-programmet Shark Week har nämligen upptäckt att vithajen attraheras av dödsmetallens tunga riff och djupa basgångar.

Filmteamet bakom det kommande avsnittet Bride of Jaws använde undervattenshögtalare för att pumpa ut tung death metal i havet för att locka en 4,8 meter lång vithaj, som brukar kallas Joan of Shark. Hajen med det fantastiska smeknamnet dök inte upp, men de aggressiva tonerna lockade i stället två andra vithajar till båten. "

John Williams dramatiska filmmusik ur Hajen

Det fick mig också att leta upp en artikel om vad katter, rent vetenskapligt, tycker om för musik. Det jag fann var att Den Vetenskapliga Strävan att finna Musik för Katter faktiskt också är från november.
Där konstateras att en ingenjör är fast besluten att ta reda på just katternas smak för musik. Så är också denna ingenjör, David E Teie, också musiker. Teie är cellist och musik-ingenjör som använder mycket tid till experiment med särskild musik, inlärning om hur däggdjur utvecklas att särskilt tycka om speciella ljud. Katter svarar på och utvecklar denna musikaliska smak när de hör ljud precis efter födseln. Från denna forskning har Teie beslutat sig för att skapa musik som kan göra världen till en bättre plats för katter och deras hussar och mattar, genom sång.  Teie skickade sin musik till “kända katter runt världen” och resultatet blev positivt: 77% av katterna som lyssnat verkade bli lyckliga av ljuden .

Music for Cats and Friends låter för mycket new age
för min lilla fröken

Faktum är att jag precis kom på att jag ju köpte en cd med Music for Cats and Friends till Greta för några år sedan, men hon har bara varit måttligt intresserad av den. Den är skapad av professor och medicinsk och veterinär doktor Hermann Bubna-Littitz från Wien, där han är chef för ett rådgivningscenter för djur:

"Musiken [på Music for Cats and Friends] särskilt skriven för att få katter att slappna av. Grunden till det är det faktum att kroppen, när den är avslappnad. börjar fungera efter en särskild rytm. Musik med den rytmen och  frekvensen kan göra det lättare för kroppen att just slappna av och ett lugn sprider sig, vilket ger ett större välmående. Det har bevisats statistskt att våra små tigrar och deras ägare har nytta av denna musik på olika sätt."

Nu bör dock tilläggas att katter enligt min erfarenhet alla har olika preferenser och jag tvivlar starkt på att dessa experiment kan anses vara med vederlagda med statistsk säkerhet, eftersom jag inte tror att nog många katter testades på nog många sätt och dessutom fanns knappast heller någon kontrollgrupp. Det gäller säkert i o f s även hajexperimentet, men det gör det inte mindre intressant för i a f mig. OK, nu vet vi en massa om vad katter både gillar och ogillar samt att hajar vill ha deathmetal. Inte helt överraskande dock, ärligt talat.

Min julrabatt...

... har det tyvärr inte blivit mycket av. En enda julros har hittills slagit ut, en vit:

Jag hoppas verkligen att det beror på att det ännu inte varit så kallt än, för enligt vad jag kunnat läsa mig till så skulle saknaden av dem annars bero på att de dränkts, men så mycket har det egentligen inte regnat och jorden är ju så sandrik att det inte torde vara någon fara.

Jag skulle bli enormt besviken om den vackra julrosen ovan, som jag köpte på Åbergs, inte kommer upp. Jag har för mig att de ifjol blommade redan i november, men kan ju inte vara säker eftersom jag inte har något bildbevis på det.

Mina Tazetter vet jag däremot att de blommade redan i november då, men inte än i år.
Håller tummarna för att de alla kommer upp när det väl varit minusgrader ett tag, så att det blir något av min planerade julrabatt!

Annars blommar rosor för fullt nu; Hankypanky-rosen t o m för tredje gången i år! Tänk att kunna plocka blommande rosor 6 december!!!

Tillägg 9 dec:

Jag har precis varit till en blomaffär och fått veta att det bara är denna vita som slår ut så här tidigt. De mörkare slår ut senare, som tur är! Alltså tycks inte bristen på kyla vara problemet.

Lördagens vernissage på Tjörnedala konsthall

Lördagens vernissage på Tjörnedala konsthall gick väldigt bra och där var enormt mycket folk och jag träffade och pratade med många besökare och kollegor.

Så här först en vecka senare rapporterar jag nu om den. Med tanke på att det är så mycket bilder och att de okt–dec har öppet ons-sön, kl 13–16 har det fått ta tid. 

Vi är åtta personer som precis antagits till ÖSKG (Östra Skånes Konstnärsgille) och därför visar vi våra verk i utställningen Nya Medlemmar på Tjörnedala konsthall i Baskemölla t o m 20 december.

Lisa Strömbeck visar foton ur serien In Bed. 

 

Adrian Johansson visar målningarna Absolut Reflexion och Vanishing Wall.

Fredrik Jensner visar Arnolfini Dubbelporträtt (efter Jan Van Eyck). 

Lina Karna Kippel visar Vita Serien 3, 2 och 1.

Anna Agger visar Hanöbukten och Karin Palola In Woods.

Kattarina Yxhufvud Intryck, hav 1 & 2, textiler.

Det var även vernissage för utställningen Tecknat samtidigt och under invigningen dansade fantastiska Doris Do or Don't en del ur en dansföreställning av Maria Naidu, som jag filmade en bit av:

Fyra lokala dansare framförde vad som egentligen är en barfotadans, men med tanke på golvet använde de skor på Tjörnedala konsthall. Jag blev enormt imponerad och tycker att de dansar som Cullbergbaletten gjorde under Birgits egen och Mats Eks tid. (De senaste föreställningarna har jag lämnat redan före pausen.)

Utställningen Tecknat, med verk av medlemmarna, visas också i Tjörnedala konsthall samtidigt.

Visar några verk därifrån. Ralf Borselius visar Väskan, Väska med Oväntat Innehåll och Väskan.

Lena Viredius visar Följ Linjen Hjärtats Väg och Alla En.

Hasse Karlsson visar teckningar från Botswana.

Anders W Garnow visar Kamp om Önskebenet.

Gunilla Sundström visar tre små Uggla I, II och III, Saga Bikover Normans verk är utan titel och Gittan Jönsson visar Den Viktigaste Dagen.

 

Avslutar med glädjen över att äntligen ha fått jag tillfälle att visa mitt Utopiskt Implantat för Framtiden på en riktig konstutställning!

Dansa!

alla bilder ur videon

Måste dela med mig av en helt makalöst ihopklippt spansk video med danser från hela världen och under olika tider.

HÄR kan du se en av de bästa dansvideon jag någonsin sett, så gör det!

Och, som det står på spanska, Dans gör att alla spänningar släpper och att du blir lyckligare.
Njut nu!

Tindra och utmana för äventyr?

För ett tag sedan bad jag om hjälp att hitta på ett utmanande äventyr eftersom jag håller på att trappa ut min medicin och vill göra det så enkelt som möjligt. Jag följde ju Receptet på Lycka, där de särskilt betonade det, tillsammans med bästa möjliga kost och träning. 

Camilla förklarar själv varför just utmaningar är så viktiga
särskilt  vid uttrappning av medicin i Receptet på Lycka

Jag fick nästan genast flera idéer, men med tanke på mitt tidigare liv verkar min tanke om äventyr vara lite annat än andras...

1. Ta en cykel och cykla till en annan stad. Visst, jag kan ta min egen cykel och cyklar till Ystad, 4 mil är ingen match. Utmanande, nja. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på sedan när jag väl kommit fram. Cykla tillbaka igen? Det känns bara onödigt faktiskt.

2. Stick ut och vandra - Jag går runt nästan en mil varje dag, eftersom jag inte har någon bil, så det känns inte så utmanande direkt och inte ett dugg äventyrligt, faktiskt.

3. Sätt dig på en buss och prata med nån okänd. Eftersom jag flyttade 120 mil för drygt ett år sedan och inte är särskilt blyg så pratar jag faktiskt med okända flera gånger varje dag, så det behöver jag ingen buss för

Denna plakett fick jag, till min enorma förvåning, av
jordbruksministern i regionen Maharashtra (i Indien) 2001.
"Från renlighet till framgång" står det på den på marathi.

etc, mm, osv, 
Problemet är bara att jag redan har volontärjobbat, skriver varje dag, men inte direkt en bok, brukar vara noga med att berätta för folk direkt när jag tycker de gör bra grejor. Mest för att de flesta andra brukar klaga och jag gärna vill vara en motvikt till det. Jag tror inte jag har någon fobi kvar som jag kan bota och personliga makeovers är väl främst till för dem som är osäkra på sin stil och jag har provat så mycket att jag känner mig helt bekväm som jag är? Att försöka omvända sverigedemokrater försöker jag så fort jag får chansen, men inte direkt genom uppsökande verksamhet. Väckelsemöte i närmsta pingstförsamling var jag på som barn eftersom vi hade grannar som var pingstvänner. Slutligen har jag fått unika smakupplevelser- många gånger om. Jag har smakat inälvor som de äter dem i Grekland, Frankrike och lever i Sydafrika, där jag även testade larver känns det lite överflödigt faktiskt...

Jag kom dock på ett eget utmanande äventyr som säkert inte alls är något särskilt för andra. Jag kommer att berätta mer om det senare, men har hittills i a f tre tindrare varav en supertindrare efter ca två veckor, fast jag har ännu inte träffat någon av dem,