Glad midsommar!

... med en film för dem som inte känner till det:

Swedish Midsummer for Dummies

Skiva mango enklast

Att skiva mango är något jag alltid tyckt är så oerhört bökigt, men med en sådan här skalare, som de använder i t ex USA o Sydafrika till potatisar och allt möjligt går det riktigt bra.

Sedan är det bara att skiva den tunt med samma skalare också; jättesmidigt!

Det var kocken Paul Svensson som tipsade om det i Gomorron Sverige.

Vatten drickbart för att vattna ätbart

Det jag odlar för att äta vill jag vattna med färskt dricksvatten istället för åvattnet (som ibland har vinföroreningar).

Därför hämtar jag kanna efter kanna från pumpen med dricksvatten, medan jag vattnar resten med det ur slangen, som kommer från Tommarpsån. Jag förstår inte varför de andra verkar vattna även sina grönsaker osv med åvattnet.

Naturligtvis tar jag också reda på regnvatten i tre tunnor så det är allra bäst att vattna med. Ovan en, där det uppenbarligen dränkts ett spindelnät,

Grönkålschips är båda goda och enormt nyttiga

Härom dagen skördade jag för första gången på kolonilotten!

Väldigt enkelt gjorde mamma Grönkålschips av den så här
Sätt ugnen på på 250°. Tvätta
1 grönkål
Låt den torka ordentligt (här kan det vara bra med en salladsslunga) och ta bort hårda stjälken i mitten av bladet.
Blanda ihop
rapsolja 

salt (och ev valfri krydda )
Riv ev. grönkålen i lagom stora bitar och lägg allt i en bunken med olje- och saltblandningen och kör runt allt. Lägg grönkålschipsen på en ugnsplåt med papper på, sätt in i mitten av ugnen och sänk till 225°. Grädda i 5-10 minuter, tills det börjar poppa. Ta ut och avnjut goda och nyttiga chips!

Det var grönkålen, som jag fått förodlad som nu var färdig så att jag sedan kunde sätta ut förodlad zucchini och gurka från växthuset på den platsen.

Så gott att jag nästan genast åt upp allt. Tur att det bara är nyttigt på alla sätt och visa. Nu har jag satt fler grönkålfrön och hoppas på ännu en skörd före vintern!

Rutcha ut i livet!

Så här i examenstider måste jag berätta om en fantastiskt rolig tradition när man går ut grundskolan på Kastalskolan i Brunflo, där jag gick mellan- och högstadiet.

Traditionellt åker niondeklassarna ned för en planka när de fått sina betyg och klassföreståndaren skjuter på. Det är en sådan fullträff symboliskt att få rutscha ned i livet ut på skolgården där släkt och vänner står och väntar med plakat, blommor och presenter! Perfekt fototillfälle för lokaljournalister också och jag minns hur jag såg fram emot det. Jag har aldrig hört om någon liknande traditionheller och är så glad över att ha varit en del av den.

Här är jag precis på väg att kliva upp på plankan med hjälp av
min ena klassföreståndare Ingvar Ericsson 1986. (Kläderna har
jag fortfarande och blusen använder jag ibland, medan kjolen
är rätt trång numer.)

Jag har länge varit nyfiken på historien bakom, som jag inte kan minnas att jag någonsin hört. Jag påmindes om det när tidigare klasskompisar som bor kvar visade bilder på sina barn på plankan på Facebook och kunde inte längre stilla min nyfikenhet. Jag skrev därför och frågade på Facebook-sidan Brunflo-minnen.
Ganska snart fick jag precis de svar jag sökte: "Min pappa Bengt var som elev med och byggde kanan 1963 och det var den första årskull som ruschade ut genom fönstret! Så den traditionen har levt vidare i 52 år än så länge..." Nästa kommentar kom från en som var med då: "Jag kan bara säja att min klass var dom första som fick åka rutchkana ut 1963.Då var banan högre från 2:våningens fönster och alltså från lärarrummet! Spännande som tusan att vår huvudlärare stod nere och tog emot oss med en kram och betyg. Rektor var Birger Åhlén och lärare Bo Storm [som var rektor på min tid]. De kan säkert ha bidragit med detta roliga minne med att rutscha ut ur 9:an.Vi var dessutom dom första som gick 9 år.

Som sagt en fantastisk tradition som fortfarande lever vidare! Ovan rutschar min syster Mia ned, nedputtad av sin klassföreståndare Karl-Erik Eriksson 1988. Jag hade också Karl-Erik i svenska.

Locka fjärilar

Härom dagen skrev jag om hur vi kan och bör rädda bina och idag är det fjärilarnas tur. För egentligen finns ingen bättre hjälp i trädgården än bevingade och krälande trädgårdsmästare, som exempelvis också daggmaskar. Utöver att plantera lockande växter som t ex mest kända fjärilsväxterna buddleja och verbena  så handlar det om att att skapa en miljö i trädgården som de trivs i, vilket www.blomsterlandet.se skriver när de ger tips på om man skapar en oas för fjärilar:

Monarkfjäril på en buddleja från Haven Österlen 

"Olika växter attraherar våra insekter i olika grad. Vill man omge sig av fjärilar gäller det att skapa en miljö som de trivs i. --- Fjärilar dras till växter som doftar gott, är rika på nektar och är färggranna. Har du bara en liten yta, satsa främst på fjärilarnas favoritväxter, som buddleja eller kaprifol. [Genomgående mina kursiveringar]
Har du en större yta till förfogande, satsa på olika växter med olika höjd och som blommar under en längre tid, från vår till höst.
Plantera helst flera växter tillsammans, det gör det lättare för fjärilarna att hitta rätt.
Fjärilar tycker om soliga platser, så plantera dina växter i ett soligt läge.
Ett grunt fågelbad ger fjärilarna en möjlighet att dricka varma dagar.

precis som bina söker sig också fjärilar till vatten. Mitt fågelbad
har en liten grund våning upptill, som jag alltid fyller med vatten
och även i själva badet har jag nu lagt vita dekorationsstenar så
att insekter, precis som fåglarna, kan dricka även där

Gör en fjärilsbalkong Fjärilarna kan trivas även på balkongen, under förutsättning att den är skyddad från vind. Plantera fjärilsfavoriter, som t.ex lavendel, mynta eller timjan."

Fler exempel på växter som fjärilar lockas av är  röd solhatt / rudbeckia, myntor, oregano, chokladblomma, isop, salvia, syrener, praktröllika, kaprifol, kärleksört, syrenbuddleja och salvia," prästkrage, höstaster och många olika örter. Nästan exakt vad som lockar bina alltså!

Bild lånad från plantcaretoday.com

www.coop.se tillägger att "För att locka till besök kan vi plantera djurvänliga blommor, träd och buskar. Därtill får vi hjälp med pollinering och att hålla nere antalet skadeinsekter.  --- fåglar gör också nytta. De sätter i sig mängder av insekter med friskare växter som resultat, en god hjälp för att slippa ta till kemiska medel. ---Andra nyttiga insekter är nyckelpigor, stinksländor, blomflugor, parasitsteklar och stinkflyn. De hjälper till att hålla efter bladlöss, bladloppor, spinnkvalster, fjärilslarver med flera skadeinsekter.  ---Trädgårdar med variation och ett visst mått av lite äldre, uppväxta träd eller buskar ökar djurens trivsel. En sådan mångfald träd, buskar, klätterväxter och örter som vävs samman till omväxlande miljöer ger våra flygande vänner föda och skydd. Försök skapa soliga, öppna plättar jämsides med lummiga, skuggiga och fuktiga. Plantera en häck av hagtorn, avenbok eller naverlönn i stället för att sätta upp ett staket så får fåglarna fina boplatser. I ett gammalt överväxt snår skapas också trivsamma fågelgömslen. Med en slingrande klematis bland grenarna ser snåret trevligare ut. Pröva till exempel med starkväxande skogsklematisen Clematis vitalba, eller med någon av de nya småblommiga arterna. --- Låt växternas fröställningar sitta kvar över vintern. Olika kardborrar, tistlar , syror och skräppor har särskilt värdefulla frön. De finns vildväxande, så var rädd om dem som visar sig i eller nära trädgården. Bland odlade växter kan nämnas cembratall, syren, solros, vallmo och kardvädd som alla har närande frön. Kardvädd Dipsacus fullonum får lila blomhuvuden som fjärilar och bin gärna besöker. Den finns att köpa som frö. --- för att vi ska få njuta av den fladdrande skönheten måste den vuxna fjärilen först genomgå ett stadium som glupsk larv. Ett nässelstånd i ett soligt hörn blir utmärkt barnkammare åt larver av nässelfjäril, påfågelöga, amiral, vinbärsfuks och tistelfjäril.  Andra viktiga värdväxter åt olika fjärilslarver är bland annat klöverväxter, tistlar, violer, löktrav, malvor, många gräsarter, sälg, humle, måbär och vinbär. "

Strömsö lärde ut. hur man kan göra en  fjärilsbar med:
"Ifall du vill följa med vilka fjärilar som besöker din trädgård och vill ge dem lite extra näring, speciellt under perioder då inget blommar i trädgården, kan du grunda en fjärilsbar. Det är ju inte bara fjärilar som besöker baren utan många andra flygfän. Men alla har sin plats och sin betydelse i trädgårdens ekologiska system. Speciellt i slutet av sommaren, i augusti-september, finns det många hungriga; bin, getingar, humlor och blomflugor. Även många fjärilar som kommer att övervintra som vuxna, fyller gärna sin magar med lättillgänglig mat

fjärilsbar på bild ur Strömsö

Att göra en fjärilsbar är väldigt enkelt! Blanda ut socker i rödvin och låt stå ett par dagar så att sockret får smälta. Blanda om då och då så smälter det fortare. Som socker kan du använda vanligt vitt socker, råsocker, honung eller farinsocker. Ifall du har gammal frukt hemma kan du lägga till dem. Söt frukt, t ex päron, ananas, övermogna plommon och melon passar väldigt bra.
Det är bara bra om det hela börjar jäsa innan du hinner hälla upp det i burkar! Det är nämligen dofterna från jäsningsprocessen som lockar till sig fjärilarna. Till en flaska rödvin kan du lägga till ett halv kilo farinsocker. Ifall du inte har rödvin kan du också använda öl, i vilken du tillägger en gnutta jäst för att påskynda jäsningsprocessen, samt socker förstås.
Du kan använda precis hurudana burkar som helst till barer. Det viktiga är att de har stor öppning så att det inte blir rusning vid mynningen. Burkarna kan vara gamla fil- eller yoghurtsburkar, glasburkar eller något annat du hittar på hyllan.
Du kan hänga upp dem med järntråd som du virar ett par varv kring mynningen. Av samma tråd gör du ett tillräckligt långt handtag som du sätter fast i tråden runt mynningen.
Före du gör handtagen är det bra att planera var du vill hänga upp burkarna så du vet hur långa handtag som bör göras. Vi använde glaslyktor med färdiga kedjor och behövde inte göra handtag. Ifall du har frukt i alkoholblandningen fiskar du upp den först och lägger den på bottnen av burkarna. Därefter klipper du tvättsvamparna i avlånga bitar och sticker ner dem i burkarna så att en del sticker upp ovanom burkmynningen. Slutligen häller du i av alkoholen ända upp till burkkanten och hänger upp de färdiga barerna på ett soligt och vindskyddat ställe gärna nära blomrabatten. Kontrollera burkarna varje dag och häll i mer alkoholsockerblandning efterhand som ytan sjunker.

fjärilsbar på bild ur Strömsö

Fjärilarna sätter sig på svamparna och suger i sig av den sockerhaltiga vätskan med sina långa snablar. Hur alkohol påverkar insekter vet man inte, men ifall fjärilarna ser baktunga ut då de flyger iväg från baren beror det nog på att de är så sockerstinna. Ifall du vill använda någon speciell färgs burk och svamp för att locka fjärilar kan du välja blått, gult och lila för det är färger som dagfjärilar gillar. Rött är inte en så lockande färg.
---Placera gärna barerna så att du kan följa med vad som händer i dem utan att störa flygfäna. Utrusta dig med kikare och en bra fjärilsbok. Sätt dig ner och njut av solen och värmen precis som fjärilarna. Och när kvällen kommer byts de dagflygande ut mot nattliga besökare – nattfjärilarna!"

Du kan se programmet här!

Inte direkt likvärdig vård

Eftersom pappa nu själv gått ut med det kan även jag avslöja varför jag är kritisk mot Jämtlands läns landsting. För ca tio år sedan mådde pappa inte bra och lyckades slutligen tjata till sig att få lämna ett PSA-prov på Brunflo HC. Han fick dock inget besked om huruvida det visat något. Det är dock helt naturligt eftersom jll enbart skickar besked om provet är positivt, vilket alltså innebär att man är sjuk. Han tog nyligen nya prov efter att ha flyttat hit till Simrishamn och dessa visade på en prostatacancer som han måste ha haft i tolv till femton år. Slutsatsen verkar alltså vara att PSA-provet han slutligen fick ta aldrig skickades in för analys.

Bild lånad från Anna Erlandssons animation Sjukhuset

För min egen del fick jag excellenta vård och sedan rehabilitering av toppklass efter trafikolyckan julen 1993, men när medicinen jag ätit i arton år slutade fungera fick jag vänta dryga tre månader på hjälp. Jag fick en ny medicin som funkar hjälpligt men alls inte lika bra som den tidigare. När jag tog upp det ned neurorehab fick jag veta att där inte finns någon hjälp att få för mig längre, utan att neddragningarna varit så massiva att dr knappt kan vårda dem som är nyskadade. Så illa står det tyvärr till med den "jämlika vården" i Jämtland så jag ha haft större skäl än jag vetat om till min flytt. Här får nämligen jag hjälp och min far är nyopererad.
Jag känner en enorm tacksamhet inte bara för min egen del utan främst över att fåbehålla pappa! Det är bedrövligt för alla i Jämtland