Lär dig mer genom att sprida inlärningstillfällena

Läser i SvD om 1800-talsknepet som håller än; Att lära sig mer utan att plugga mer. Utan att plugga på rätt sätt. I över ett sekel har forskning visat att det går att öka lärandet genom att planera när och hur man pluggar. 

Bild lånad från www.britannica.com

Maria Jelmini skriver i artikeln att ”Poängen är att glömma lite innan vi repeterar.” Min tanke när jag började läsa var att det bör handla om att vi behöver sova för att det vi lärt in ska lagras i vårt långtidsminnet, men den aspekten nämns bara i förbigående. Det gäller framför allt att repetera med tidsavstånd så att du måste leta faktan i ditt minne!

”I slutet på 1850-talet försökte filosofen Herman Ebbinghaus att memorera listor med stavelser i sitt minneslabb i Berlin. Han övade och testade sig, igen och igen.  Ebbinghaus är mest känd för sin upptäckt av glömskekurvan [illustration nedan]– när han väl memorerat en lista insåg han att han glömde [genomgående mina kursiveringar] det mesta ganska snabbt. Men om han repeterade så planade kurvan ut – han glömde inte längre lika snabbt.  Kanske inte så förvånande. Men så var egentligen Ebbinghaus andra upptäckt det verkligt intressanta.  För att memorera en lista behövde han repetera den 68 gånger under en dag. Men om han spred ut repetitionstillfällena över tre dagar så nådde han samma resultat efter bara 38 gånger. Lika bra resultat med nästan halva studietiden.  Ebbinghaus hade sprungit på en av de idag mest robusta inlärnings­effekterna: spridningseffekten (the spacing effect på engelska). - - - En mekanism som ligger bakom effekten, konstaterar den amerikanska inlärnings­forskaren Shana Carpenter [minnesforskare] vid Iowa state university, är att lärandet tycks öka när vi glömt lite.  

– Om du repeterar det du ska lära dig direkt när du har studerat det, då är informationen väldigt tillgänglig. Men om du kommer tillbaka till materialet först dagen efter, då måste du kämpa för att minnas.  Det är dessutom när informationen sjunkit undan lite som vi verkligen vet vad vi kan och inte, påpekar Carpenter.”

Det tycks alltså vara som det mesta andra i livet, det som kräver något av oss blir kvar bättre. Kanske för att det då blir värdefullare?

”Att sprida studietillfällena är effektivt även utan sömn. I en studie lät forskare högskolestudenter lära sig ord på swahili, alla fick två studietillfällen. En grupp hade de två pluggtillfällena i följd, utan paus. Två grupper hade en 12 timmars paus emellan – men för den ena gruppen låg de 12 timmarna på natten och innefattade sömn. En grupp hade hela 24 timmar mellan de två studieomgångarna.  När deltagarna testades efter tio dagar, fick de som tränat utan paus sämst resultat (cirka 50 procent rätt i snitt) och de som väntat 24 timmar, bäst (cirka 75 procent rätt). Men forskarna såg också att de som haft 12 timmars paus men inte sovit, bara presterade lite bättre än de som inte haft någon paus alls – medan de som haft 12 timmars paus och sovit presterade nästan lika bra som 24-timmarsgruppen.  Effekten av att sprida ut pluggandet, tycks alltså både handla om pausen och sömnen.  

– Att sprida studietillfällena är effektivt även utan sömn, om du lägger lite tid emellan så är det bättre än om du inte gör det. Men när den tiden inkluderar sömn, då verkar det ge en extra boost till de fördelar som redan finns med spridningseffekten.  I studien ovan handlade det om inget, 12 eller 24 timmars mellanrum. 

 - - - Forskarna såg att de optimala intervallerna tycktes hänga ihop med hur lång tid det var till slutprovet. Är provet någon eller ett par veckor bort, borde tiden mellan repetitionstillfällena vara runt 20–40 procent av tiden mellan sista tillfället och provet. Är provet ett helt år bort, då borde tiden mellan testtillfällena vara 5–10 procent av ett år.  

– Forskarna såg dels att du får väldigt goda effekter av att sprida ut inlärningstillfällena. Men de såg också att fördelarna berodde på hur lång tid in i framtiden som testet skulle inträffa, kommenterar Shana Carpenter.  Så är provet om en vecka, ha någon dag mellan de två repetitionstillfällena.  

 Ebbinghaus glömskekurva Andel i procent som vi glömmer efter en första inlärning och hur glömskan minskar med hjälp av repetition. Första inlärning Repetition 100% 90% 80% 70% 60% 0 1 2 3 4 5 6 7 Förfluten tid (dagar) GRAFIK: LIV WIDELL ” 

När du kombinerar de här två metoderna, då blir det särskilt effektivt. Några saker är viktiga att ta med sig. Dels handlar det om effekten av att repetera samma material. Det gäller alltså att studera samma område minst två gånger. Och exakt vilket gap du har mellan gångerna är inte det viktiga, påpekar Carpenter. Poängen är att det du ska lära dig inte är helt aktuellt i minnet.  Forskare har sett att det finns en spridningseffekt när det gäller allt från fakta, begrepp och språk till matematik. Men även när det handlar om att få en djupare förståelse, att kunna generalisera, tycks effekten stå sig. - - - det är bättre att ha flera kortare lektioner i samma ämne, än en längre.  För att verkligen utnyttja spridningseffekten när vi försöker lära oss något, är det mest effektiva att kombinera spridningseffekten med en annan känd inlärningseffekt: testeffekten. Att försöka hitta svaret inom oss, att leta efter kunskapen i minnet, är betydligt effektivare än att läsa samma sak om och om igen.”