Ska vi byta grejer?

Syster Maja och jag ägnar oss åt en typ av bytes-handel som vi båda är nöjda med.

 Jag blev bjuden på fika med nybakade bullar hos henne och fick även med mig bullar på eftermiddagen.

Jag hade nämligen bjudit henne på Pasta al' Arrabbiata med sardell-smör till lunch. Det är ju både trevligare och blir billigare om man äter ihop. Det är en typ av bytes-handel man inte behöver skatta för och som jag verkligen vill rekommendera. Om den ene har god tid med nåt och den andra tycker det är urstråkigt att göra nåt särskilt är det bara att 

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

sista Vinterfestivaldagen

Sista dagen av Vinterfestivalen blev det äntligen tillfälle att bl a besöka  Amozozo, vilket  jag ju tänkt göra hela tiden.

 Så här ser det ut därinne och visst är det annorlunda, men fick varken någon känsla av att vara i kroppen,

inte heller en gotisk katedral kändes det som, utan mer nåt ur en Spiderman-film, med tanke på taket och färgerna,

det närmaste jag kan jämföra med är Ajanta- och Elora-grottorna i Indien, men utan konsten, stenkänslan eller ens rymden.

 Fast i en Las Vegas-version, dvs plastigare, vilket är helt naturligt eftersom den är gjort helt i plast

Takkupolerna är häftiga, men av plast och dessutom hade det frusit sprickor på flera ställen i dem trots att
den blåsts upp med varm luft här i och med kylan. Man fick inte ha skor i den, men kylan innebar att det köpts in tofflor i alla storlekar.

Kan faktiskt hålla med det barn som trodde att det är en hoppborg och blev besviken. Den sakrala känsla som eftersträvades med bl a musiken förtogs för mig helt av den plastiga känslan, tyvärr.

Zipline-banan över torget varken tordes eller hade jag råd att åka, men visst ser det häftigt ut att hänga där över torget med Frösön som fond?


Verket som skulle finnas på gården till Storgatan 23 såg varken när jag gick dit förra helgen eller igår så antar att det inte klarade kylan. Synd!


All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten! 

Friskare av grönska åter bevisat!

Växter och då gärna lövskog i kombination med fysisk aktivitet har åter bevisats hjälpa mot stress och förebygga depressioner och mental ohälsa. Det är denna gång Matilda Annerstedt som i en färsk doktorsavhandling vid SLU funnit det. Läs mer om undersökningen här!

bokskogstak, inte bara vackert utan hälsosamt!

Jag citerar ur en text om avhandlingen: "Resultaten är intressanta eftersom en stor del av världens ohälsa idag präglas av just stressrelaterade sjukdomar och andra mentala tillstånd. Det är då viktigt att bevara och utöka städers och omgivande områdens gröna ytor samt att planera för en god, grön kvalitet i nya bostadsområden.

– En förbättrad folkhälsa blir ytterligare en anledning för oss att ta hand om vår natur och dess biodiversitet, säger hon." 

Matilda Annerstedt bild från www.upplandsnyheter.se

Bra att hålla i minnet!
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

Frosttäckt som kristyr

Det är verkligen grymt vackert när det är så kallt som det visst är i hela Europa förtillfället. Titta bara här hur syster Majas och min tur till Stugun i fredags tog sig ut:

 Stugu kyrka frostigt " kristyrprydd"

Bron över Indalsälven såg ut att vara doppad i kristyr också den

Det rök ur Indalsälven som om det kokade där vattnet fortfarande var ofruset och alltså varmare än luftens -27 grader...

 Alla grenar var så snötyngda att de såg ut att vara på väg att brytas av.

Röken ur skorstenarna stod också rakt upp ur skorstenarna av kylan

Kallt och mycket snö. Tack och lov hade en granne slungat gården så att det inte var så mycket att skotta!

Utsikt över frusen sjö

Snötäckt åttkant

Tydliga bilder av ångan från frysande Indalsälv

Goda féer finns!

Om man önskar nåt ska man skriva det på Facebook så kanske en fe förverkligar det. För min del har det hänt flera ggr och senast nu i fredags. En bekant som sett mitt inlägg om att jag önskade att jag hade råd att se Nick Lowe ringde mig då och skänkte mig sin biljett eftersom hon ändå inte kunde går! Min goda fé utsågs därmed.

Nick Lowe med sitt band på Gamla Teaterns scén i fredags kväll

Därför gick jag ensam och helt osminkad till Gamla Teatern för att se Nick Lowe i fredags kväll.  Eftersom jag tillbringade stora delar av min ungdom på konserter var jag säker på att träffa folk jag kände där.

Geraint Watkins spelar klaviatur i Nick
Lowes band och agerade förband
med charmerande små historier

Jag hade iofs ingen större koll på honom annat än att han skrivit en massa för bl a Elvis Costello, men när jag läste om honom här ville jag hemskt gärna se konserten, eftersom jag blev nyfiken. Min ungdoms alla konserter har gjort att jag tycker att det är den absolut främsta underhållning man kan få!

Gamla Teatern är en fantastisk lokal, titta bara här ovan! Själv hamnade jag längst fram, omgiven av norrmän. Lokalen uppskattade även av mr Lowe och han kommenterade även hur vansinnigt kallt här är (-24º). I o f s är han ju här som en del av Vinterfestivalen, men vintern har ju lamslagit hela Europa. Jag hörde på nyheterna att det snöat ända nere i Algeriet igår...

Det enda jag kände till av Nick Lowe innan var (What's So Funny 'bout) Peace Love & Understanding? men jag gillade verkligen hela konserten, fast jag var en av de yngre i lokalen. Särskilt Rockabillyn kom som en glad överraskning och samtliga är fantastiska musiker. 

Faktum är att det blev så livat att delar av publiken dansade efter en stund!

Jag är också väldigt förtjust i Johnny Cash, vars ande också svävade över stora delar av konserten.

Samtliga på scen är briljanta musiker
och särskilt kul var det att lyssna på
rytm-sektionens dialog med varann

De mer akustiska numren som exempelvis Has She Got A Friend kändes väldigt ärliga och samtalstonen under kvällen var otvungen och humoristisk.

Det verkar faktiskt som om min saknade tur vänt; först fick jag biljetten, så två  Nick Lowe -cdn i present och det gick riktigt bra på grafiken igår; idag ska det bli tryck!

Som avslutande extranummer i fredags framfördes Geraint Watkins Only A Rose som en duett, vilket var så vackert att jag fick kalla kårar.

Är så glad över att jag fick tillfälle att bevittna denna konsert, även om jag också fascinerades av att fast jag tillbringade ungdomen på konserter så har jag under de 18 år som gått sedan olyckan glömt mycket runt omkring konserterna. Jag har ju knappt varit på någon under denna tid och har då hunnit glömma 1.att det aldrig börjar i tid 2. att det är den absolut bästa underhållning som finns och 3. att det brukar vara förband. Jag var, pinsamt nog, på väg att gå efter Watkins, som inte riktigt var vad jag trott det skulle vara och jag hade ju ingen koll på hur Lowe såg ut. Turligt nog träffade jag en bekant som undrade om jag skulle gå innan det börjat... 

En fantastiskt insatt recension av konserten kan du läsa här medan en något lågmäldare finns här!

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

Kulturarv och vårt framtida sådana

Regeringens Kulturarvsatsning, som går ut på att personer som har blivit utförsäkrade från sjukförsäkringen eller har nedsatt arbetsförmåga ska få jobb med lönebidrag inom kulturområdet får mig att oroa mig över vår framtids kulturarv. Om nu inget konstnärligt arbete görs idag kommer kulturarvet från samtiden att vara obefintligt om ett antal år, men det kanske inte Regeringen tänkt på. KRO/KIF, som organiserar oss konstnärer, liksom formgivare och konsthantverkare, menar att kulturasrvslyftet är ytterligare ett steg mot att kulturarvet får allt mer utrymme samtidigt som samtidskulturen hamnar i bakgrunden.

- Det är i samtidskonsten vårt samhälle speglas, inte i kulturarvet. Samtidigt skulle satsningar på dagens konstyttringar innebära att man ger goda förutsättningar för det som är morgondagens kulturarv. Bättre villkor för dagens kulturskapare skulle helt enkelt vara en investering i morgondagens kulturskatt, menar KRO:s ordförande Karin Willén. Här nedan följer hennes ledare om just kulturarvslyftet, som jag tycker det är viktigt att fler tar del av. Jag har kursiverat de delar jag tycker är extra viktiga för även den kulturellt ointresserade allmänheten att fundera över.

Karin Willéns  ledare i Konstnären 4/2011:

"Satsa pengarna på morgondagens  kulturarv idag 
Kulturarv , Samtidskonst, Kulturbudget, Proportioner

I anslutning till att budgetpropositionen presenterades fick kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth frågan om vilken satsning hon ansåg vara den mest betydelsefulla för kulturen:
”Nytt för i år är en stor satsning som vi på kulturområdet gör tillsammans med arbetsmarknads-departementet som har fått namnet kulturarvslyftet.
Den betyder i första hand att vi ger nya jobb till många som länge stått utanför arbetsmarknaden. För oss på kulturområdet betyder det också att vi för första gången kan göra en stor inventering av de dolda
kulturskatterna.”
I korthet går  kulturarvslyftet ut på att omkring 800 miljoner kronor fördelat över tre år ska spenderas på att anställa drygt 4400 personer med  nedsatt arbetsförmåga och svag förankring på arbetsmarknaden för inventering, digitalisering och vård av kulturminnen. Riksantikvarieämbetet får en förstärkning om lite över 200 miljoner kronor för att täcka de ökande kostnaderna för arbetsledning.
Direkt när  kulturarvslyftet blev känt reagerade KRO/KIF starkt. Vi gjorde det framförallt [sic!], men inte enbart, mot bakgrund av följande som uttrycktes i Kulturutredningens grundanalys: ”Den kulturpolitik som, uttryckt i budgettermer, ända sedan 1930-talet i första hand varit en politik för scenkonsterna blir nu en politik för i lika hög utsträckning kulturarvet.” Anslagen till kulturarvet utgjorde nämligen 1980 40 procent av anslagen till konstarterna (anslag till teater, dans, musik, film, bild, form), 1990 57 procent, 2000 83 procent och 2005 hela 95 procent. Det vill säga, proportionerna mellan ändamålen konstarterna respektive kulturarvet har över tid förändrats dramatiskt. [min kursivering]
Att ett område får mer i anslag i relation till ett annat behöver i och för sig inte vara något problem, så länge kakan växer kan alla områden få mer utan att något annat får mindre. Och visst, inom ändamålet  kulturarv  finns en rad viktiga verksamheter som varje land måste lägga resurser på. Inte minst den äldre konsten som är en ständig källa för dagens konstnärer att ösa inspiration och kunskap ur. Det vore dumdristigt att påstå något annat.

Men samtidigt säger utvecklingen för det första – precis vad Kulturutredningen konstaterar – att fokus i kulturpolitiken över tid har förändrats till samtidskonstens nackdel, [min kursivering] för det andra vad det offentliga har valt att prioritera över tid och för det tredje om hur det allmänna kulturklimatet har utvecklats de senaste decennierna.
Det är i detta sammanhang som alla konstarter har anledning att höja på ögonbrynen både inför den historiska utvecklingen och inför regeringens senaste satsning på  kulturarvet. Dessa pekar oundvikligen på att samhället och politikerna blivit allt mer intresserade av den kultur som varit snarare än av den kultur som skapas idag av livs levande konstnärer.
Man kan fråga sig vad kulturministern och andra tidigare kulturpolitiker tänker om det  kulturarv som ska finnas imorgon. Det är ju trots allt i samtiden som morgondagens  kulturarv skapas. Förbättrade villkor för alla kulturskapare är en investering i framtidens kulturarv, om man nu behöver sträcka sig hundra år fram i tiden för att finna argument till varför man ska satsa på samtidskonsten. Ett lika tydligt som lyckat exempel på detta utgör Statens konstråd och andra beställare av offentlig konst. All den konst som Statens konstråd köpt in sedan det bildades 1937 utgör idag ett verkligt kulturarv som hela tiden skapats i samtiden
med goda villkor för konstnärerna. Att så många kommuner och landsting följt Statens konstråds exempel är mer än nog ett gott bevis på detta.
Avslutningsvis. Jag vet inte om analogin med andra ministerportföljer är alltför långdragen – på många fundamentala sätt skiljer sig kulturpolitiken från andra politikområden – men tänk om infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) var lika intresserad av att dokumentera och musealt tillgängliggöra järnvägsnätet som hon var av att satsa på nya järnvägar. Eller om näringsminister Annie Lööf (C) satsade lika mycket på att digitalisera näringslivets historia som hon var av att satsa på förbättrade
regler för landets företagare. [min kursivering] Man kan bara ana vilket ramaskri det skulle bli bland kollektivtrafikresenärer eller inom näringslivet…"
/ Karin Willén
Riksordförande KRO
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten! 

Håll värmen

Jag är uppvuxen och har bott större delen av mitt liv i södra Norrlands inland och fjälltrakter, så jag vet hur man ska klä sig för att slippa frysa.

Lager på lager i varje detalj; här fodrade mockahandskar under
Nygårds Annas ylle-torgvantar för att bli varm också om handlederna

För att hålla värmen bör man klä sig i lager på lager, så att den varma kroppsluften behåller sin värme i luften mellan lagren.

 Det blir alltså långkalsonger under manchesterbyxor, linne under polotröja och så slipover under mockapälsen.

även vid - 22,5º lovar krokusarna om en kommande vår

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!