Exercishallen Norr - vad då KONSThall?

Jag har försökt följa med i alla turerna runt Färgfabriken Norr, som nu precis förvandlats till Exercishallen Norr efter att Färgfabriken i Stockholm dragit sig ur hela projektet. Enligt ÖP 22 januari 2011 eftersom Joachim Granit, som är en av Färgfabrikens två projektledare, i höstas var tydligt missnöjd med att Färgfabrikens representanter inte fått vara med att utforma den EU-ansökan om 2,9 miljoner, som nu avslagits. Denna utformade tydligen Jämtlands Länskultur helt själva på ett uppenbarligen "ej nöjaktigt" sätt.

I ett gemensamt pressmeddelande 2011-01-21 påpekas
att Färgfabriken Norr ju faktiskt haft 40 000 besökare till
en arena med avancerad samtidskonst  och att flera
utställningar uppmärksammats även nationellt. Detta
på att vara en KONSThall för företrädesvis samtidsKONST

Vad beror då detta på? Inför 2011 lade Granit och Färgfabriken fram förslag på tre utställningar i Östersund, där mat var ett ämne. Länskulturchef Ingrid Printz säger i ÖP den 22 januari 2011:– Vi kommer åtminstone att öppna ytterligare ett av deras förslag, nämligen innovationer. Den planeras till i höst. Matutställningen kommer man att försöka synka med arbetet med Östersund som mathuvudstad.Dessutom hoppas Printz  kunna jobba med design, kanske mer musik, mer Pecha Kucha och andra aktiviteter i Exercishallen Norr. Men KONSTEN då, undrar jag som engagerade mig väldigt, både som enskild konstnär och representant för KRO, för att få hit Färgfabriken Norr.
Jag har tidigare skrivit om hur just konsten verkar vara den onämnbara konstarten och jag har dessvärre en stark känsla av att Jämtlands Länskultur med Printz i spetsen, "råkade" glömma bort just KONSTEN och koncentrerade sig på design, musik, Pecha Kucha och alla möjliga andra aktiviteter i sin EU-ansökan för verksamheten i Exercishallen Norr. Just det gör mig så ledsen och besviken på Ingrid Printz, liksom på hela Jämtlands Länskultur. Ett ställe för samtidskonst är vad en KONSThall handlar om, varför då räkna upp allt annat än just det?

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

En vecka till godo

Nu med bara en vecka kvar av januari har jag äntligen tryckt upp årets Greta-kalender!..

Här är Greta-kalendern på plats i sovrummet!

Berta Hansson anekdot

Godmorgon!  Jag börjar veckan med en lite rolig anekdot om vår Jämtländska stolhet, konstnären och småskolelärarinnan  Berta Hansson, som jag fann i gårdagens Kultursöndag i DN. 1960 besöker kung Gustaf VI Adolf vernissagen till Lilievalchs vårsalong och DN är med när han stannar framför Berta Hanssons glasmålning Vintergatan. Hansson ombeds att komma fram och niga, vilken hon givetvis gjorde. Nigningen blev dock inte alls vad Hansson  tänkt sig eftersom hon dagen till ära satt på sig sin trängsta kjol...
Snopet kan jag tänka.

vår Jämtländska stolhet, konstnären och
småskolelärarinnan Berta Hansson

stretching

Stretching hjälper musklerna med återhämtningen och motverkar stelhet. Stretching motverkar också träningsvärk, som är biprodukter vila kvarstår i musklerna efter träning.
(se vidare http://www.stretchingovningar.se/fordelar-med-stretching/, liksom nackdelarna på http://www.stretchingovningar.se/nackdelar-med-stretching/)

målbild för ålderdomen

Naturens konstverk

Jag slutar aldrig att fascineras av Moder Naturs egna konstverk! I vinter har det verkligen varit sagolikt vackert med både rimfrost och alla förädiskt vackra istappar. Jag skriver "förädiskt" med tanke på alla olyckor som skett till följd av fallande istappar, men det hindrar ju inte deras skönhet!
Några av mina bilder från min lilla stad i vinter:

på ett vackert gammalt hus på Brunflovägen skvallrar 
isapparna om dålig isolering och värmeutsläpp

På Hamngatan 10 verkar det vara hängrännorna

Istappar i rader på LTs gamla fastighet på Rådhusgatan

 All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

ur dagens Länstidningen, Östersund

Såhär "skryter" jag i dagens Länstidningen, Östersund utan att ha vett att tycka det är pinsamt!

Klicka på bilden för att kunna se hela artikeln och läsa den!

Minnet o våra fem sinnen

 Idag lånar jag från Illustrerad Vetenskaps fantastiska serie om Hjärnans Mysterier.

Förbättra minnet

Minnen lagras genom att man omformar dem till ord eller bilder, som repeteras i det undermedvetna många gånger.
Denna process kan man förstärka, om man medvetet upprepar till exempel namnet på en person man precis mött, antingen inne i huvudet eller genom att säga det högt för sig själv. ”Det var trevligt att träffa dig, Ulla. Jag hoppas att vi snart ses igen, Ulla.” Samtidigt kan man återkalla ansiktet för sin inre syn, så snart man vänt ryggen åt personen i fråga. Man måste i alla fall så gott det går undvika att tänka på annat, me­dan man försöker minnas namnet.
En annan bra metod för att stärka minnet är att se till att man har en god nattsömn. Under sömnen repeterar långtidsminnet all sin nya kunskap, så att minnena kan fastna. Det deklarativa minnet repeteras under djupsömnen, medan drömsömnen hanterar det procedurala minnet.

inkodningen i hjärnan sker på fler ställen i hjärnan
när man använder fler sinnen vid inlärningen
bild lånad från http://www.beste-tipps-zum-deutsch-lernen.com

       Det funkar också så att ju fler sinnen man involverar när man ska lära sig något, desto bättre kommer man ihåg. Förmågan till inlärning stärks, eftersom fler sinnen stimuleras innebär det att inkodningen i hjärnan sker på fler ställen!

Fyra myter om minnet:

Myt: Det är bra att minnas så mycket som möjligt.

Fakta: Inte all kunskap är användbar, och om man glömmer allt oväsentligt, kan hjärnan betydligt lättare minnas och snabbare hitta fram till de viktiga minnena.

Myt: Vissa saker kan man komma ihåg i all evighet.

Fakta: Minnet behöver friskas upp, så ju oftare man återkallar gamla minnen eller faktiska kunskaper, desto bättre kommer man att minnas dem.

Myt: Vissa har fotografiskt minne, så att de kan minnas alla detaljer i ett scenario.

Fakta: Även om enskilda personer (till exempel vissa som lider av autism) har extremt bra minne, har fotografiskt minne aldrig påvisats.

Myt: Ett gott minne kan bli ännu bättre med medicin.

Fakta: Vissa läkemedel kan stärka delar av minnet, men allt tyder på att det sker på bekostnad av andra typer av minne eller mentala förmågor.

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!