torsdag 27 december 2012
En särdeles fantastisk kisse
Nu ska ni få höra en fantastisk berättelse om en liten katt som heter Greta och som är min livskamrat.
Inte nog med att hon är vacker som en dag utan dessutom är hon väldigt klok, snäll och lydigare än en hund. Hemma går hon på sin kattlåsa när hon ska kräkas och på juldagen blev jag grymt imponerad av hennes initiativ-förmåga Då kom hon nämligen och frågade sin matte vart hon skulle gå när hon behövde kräkas. Jag berömde henne då översvallande och bar henne till hennes låda här. så nu går hon dit alldeles av sig själv både för att göra sina behov där bak och där fram. Det ni!
Svag för svagdricka
Svagdricka marknadsfördes som ett alkoholfritt alternativ till julöl på främst nykterhetsrörelsens initiativ. Det är en traditionell svensk maltdryck, som är mörk, opastöriserad och överjäst samt smaksatt med bl.a. socker, sirap och sackarin. Den köptes ofta i samband med slåttern, jul eller andra tillfällen när många samlades förr.
Svagdricka kan även användas som bindemedel till lasyrfärg. Svagdricka, liksom öl, är lätt klibbigt och binder därför pigmentet. Måleritekniken med svagdricka kallas då drickamålning.
onsdag 26 december 2012
Buddhistiska munkar i Brunflo
Jag har haft för avsikt att åka till Brunflo för att hälsa på i buddhisttemplet där hela hösten, men inser nu att det är lika bra att låna bilder och text ur lokalpressen för att berätta om det. Jag verkar nämligen inte ta mig dit själv och vill inte undanhålla er det bara för min egen oförmåga att åka dit.
Det är den tidigare läkarvillan i min barndoms Brunflo som nu blivit till buddhist-templet Inre glädjens skogstempel.
Enligt LT bor cirka 500 personer med rötterna från Thailand i Jämtland och cirka 200 av dessa bor i Östersundsområdet. Det har funnits en önskan om ett tempel i länet länge, eftersom närmsta tempel fanns i Borlänge eller Fredrika. Därför bildades föreningen Wat Pah Sokjai och "när föreningen var redo kunde de köpa den gamla läkarvillan i Brunflo och munken Phra Patipat, tidigare verksam i Norge, kunde starta Inre glädjens skogstempel. Nu [september 2012] bor fem buddhistiska munkar i templet och lever ett enkelt liv för att nå vägen till lycka och inre frid."
Sedan slutet på januari 2012 "är huset ett buddhistiskt tempel öppet för alla att besöka, komma med frågor, lära sig mer om buddhismen eller gå en meditationskurs.
– Allas mål är att lyckas i livet. Men vilken väg ska man ta, vilken är egentligen vägen till lyckan? frågar munken Phra Athaphong Molen retoriskt till LT och ger exempel på de som strävar och strävar efter mycket för att uppnå lycka i form av välstånd, fina hus och andra attribut, trots att vi vet att det är sådant som raseras snabbt.
Munkarna lever enligt Buddhas vägval och det innebär att de följer 227 levnadsregler. Fyra av dem är viktiga hörnstenar.
– Vi äter för att kroppen ska fungera, inte för att vi ska få begär av någon maträtt. Vi har de kläder vi har för att vi inte ska frysa. Vi har de inte för att det ska vara snyggt. Vi bor där vi bor för att vi ska ha tak över huvudet, inte för att det är en fin plats eller ett hus vi har strävat efter. Och vi tar mediciner bara när kroppen behöver det, för att den ska fungera och för att den inte ska göra ont, säger Phra Athaphong Molen. Mat får de enligt reglerna bara äta mellan 06 på morgonen och 12 på dagen. Därefter är det bara dricka som gäller. Och maten måste de få som gåva, annars kan det uppfattas som om de har tagit maten. Så varje dag brukar någon av de thailändare som bor i närheten av Brunflo komma till templet med exempelvis ris, grönsaker, frukt och olika grytor. ---
– Det är inte så många här i Brunflo som känner till varför vi går runt, men vi går ändå. Och nu börjar fler och fler känna till det och det händer att vi får lite bröd i skålen vi bär med oss, säger Phra Athaphong till LT. Dagarna börjar klockan 06 för munkarna med en morgonbön. Klockan 10 håller de en ceremoni då de tackar för maten de får, de välsignar den och äter sedan dagens enda måltid. Klockan 18 håller de kvällsbön och där emellan mediterar de på olika sätt.
--- Templet i Brunflo är även öppet för allmänheten varje dag mellan 07 och 19. Många thailändare har templet som mötesplats och kommer regelbundet, men i takt med att allt fler känner till verksamheten har alla möjliga, oavsett religion och härkomst, börjat titta förbi.
– Det kan vara folk som är nyfikna, intresserade av meditation eller har en fråga eller ett problem de vill ha hjälp med, säger Phra Athaphong. Varje fredagskväll håller de exempelvis meditationskurs för alla som är intresserade. En av de som kommer regelbundet till templet är Yuohaporn Phonphithak från Östersund. Hon studerar till undersköterska och jobbar på ett äldreboende i Brunflo och är även med i föreningen som ordnar ceremonier och festligheter vid Wat Pah Sokjai-templet.
– Jag brukar komma hit för att lugna ner mig när jag är stressad. Det hjälper mig att slappna av, säger hon.
Enligt Jämtlandsnytt ger munkarna i Brunflo vägledning och vardagen hade börjat för dem i augusti. "De är ett stort stöd för thailändarna i Jämtland." Förra vintern "förvandlades den stora villan i Brunflo till ett tempel och munkarna är [på] plats. Prakhong Lyrén från Gällö besöker templet nästan varje dag. Hon har med sig mat och samtalar med munkarna.
- Det är bra att man kan ta upp sina problem. Man kan längta hem, längta efter barn eller sin mamma. Jag mår bättre när jag har fått råd av munkarna. Athaprong Molen var tidigare munk i Trondheim och han betonar att vägledningen är viktig.
- Vi är som medicin. Vi vill ge dem ro så de kan bli lyckliga. Två unga män från Östersund är i templet för att se och lära.
- Nu när templet finns så nära kan vi följa traditionen att män ska prova munklivet någon gång i livet, säger Natthanon Songsawad."
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!
Det är den tidigare läkarvillan i min barndoms Brunflo som nu blivit till buddhist-templet Inre glädjens skogstempel.
Enligt LT bor cirka 500 personer med rötterna från Thailand i Jämtland och cirka 200 av dessa bor i Östersundsområdet. Det har funnits en önskan om ett tempel i länet länge, eftersom närmsta tempel fanns i Borlänge eller Fredrika. Därför bildades föreningen Wat Pah Sokjai och "när föreningen var redo kunde de köpa den gamla läkarvillan i Brunflo och munken Phra Patipat, tidigare verksam i Norge, kunde starta Inre glädjens skogstempel. Nu [september 2012] bor fem buddhistiska munkar i templet och lever ett enkelt liv för att nå vägen till lycka och inre frid."
 |
| Bild lånad från Tailändsk informationsfilm om Inre glädjens skogstempel på Youtube. Kul att se! |
– Allas mål är att lyckas i livet. Men vilken väg ska man ta, vilken är egentligen vägen till lyckan? frågar munken Phra Athaphong Molen retoriskt till LT och ger exempel på de som strävar och strävar efter mycket för att uppnå lycka i form av välstånd, fina hus och andra attribut, trots att vi vet att det är sådant som raseras snabbt.
Munkarna lever enligt Buddhas vägval och det innebär att de följer 227 levnadsregler. Fyra av dem är viktiga hörnstenar.
– Vi äter för att kroppen ska fungera, inte för att vi ska få begär av någon maträtt. Vi har de kläder vi har för att vi inte ska frysa. Vi har de inte för att det ska vara snyggt. Vi bor där vi bor för att vi ska ha tak över huvudet, inte för att det är en fin plats eller ett hus vi har strävat efter. Och vi tar mediciner bara när kroppen behöver det, för att den ska fungera och för att den inte ska göra ont, säger Phra Athaphong Molen. Mat får de enligt reglerna bara äta mellan 06 på morgonen och 12 på dagen. Därefter är det bara dricka som gäller. Och maten måste de få som gåva, annars kan det uppfattas som om de har tagit maten. Så varje dag brukar någon av de thailändare som bor i närheten av Brunflo komma till templet med exempelvis ris, grönsaker, frukt och olika grytor. ---
– Det är inte så många här i Brunflo som känner till varför vi går runt, men vi går ändå. Och nu börjar fler och fler känna till det och det händer att vi får lite bröd i skålen vi bär med oss, säger Phra Athaphong till LT. Dagarna börjar klockan 06 för munkarna med en morgonbön. Klockan 10 håller de en ceremoni då de tackar för maten de får, de välsignar den och äter sedan dagens enda måltid. Klockan 18 håller de kvällsbön och där emellan mediterar de på olika sätt.
--- Templet i Brunflo är även öppet för allmänheten varje dag mellan 07 och 19. Många thailändare har templet som mötesplats och kommer regelbundet, men i takt med att allt fler känner till verksamheten har alla möjliga, oavsett religion och härkomst, börjat titta förbi.
– Det kan vara folk som är nyfikna, intresserade av meditation eller har en fråga eller ett problem de vill ha hjälp med, säger Phra Athaphong. Varje fredagskväll håller de exempelvis meditationskurs för alla som är intresserade. En av de som kommer regelbundet till templet är Yuohaporn Phonphithak från Östersund. Hon studerar till undersköterska och jobbar på ett äldreboende i Brunflo och är även med i föreningen som ordnar ceremonier och festligheter vid Wat Pah Sokjai-templet.
– Jag brukar komma hit för att lugna ner mig när jag är stressad. Det hjälper mig att slappna av, säger hon.
 |
| munkar på foto av Denny Calvo lånat ur ÖP |
- Det är bra att man kan ta upp sina problem. Man kan längta hem, längta efter barn eller sin mamma. Jag mår bättre när jag har fått råd av munkarna. Athaprong Molen var tidigare munk i Trondheim och han betonar att vägledningen är viktig.
- Vi är som medicin. Vi vill ge dem ro så de kan bli lyckliga. Två unga män från Östersund är i templet för att se och lära.
- Nu när templet finns så nära kan vi följa traditionen att män ska prova munklivet någon gång i livet, säger Natthanon Songsawad."
All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!
Subjektiv livskvalitet
Läser i julaftonens DN om subjektiv livskvalitet, alltså huruvida vi själva känner oss lyckliga under julen eller ej.
Jag citerar " I Sverige är forskningen om subjektiv livskvalitet ännu outvecklad. Intresset för den i andra länder har dock ökat starkt på senare år. Syftet med underlagsrapporten till Framtidskommissionen är helt enkelt att ge en introduktion till detta för oss ovana perspektiv – och inte minst att visa vad det kan tillföra. Lyckoforskningen har två huvudspår. Det ena innebär att individen får göra en bedömning av sitt eget liv. Det andra utgår från individens egna återkommande rapporter om sin sinnesstämning. Perspektiven kompletterar varandra. För även om vår övergripande bedömning av livet har ett samband med hur många gånger under den senaste tiden som vi känt oss glada och nedstämda rör det sig inte om någon rak summering. Den som ska bedöma sitt liv sätter det också i relation till sina föreställningar om vad som utmärker ett gott liv och vad som ger det mening.
--- Men liksom mycket annat i livet har julen aspekter som inte låter sig värderas av någon annan än oss själva. Traditioner är förenade med bestämda förväntningar. Upprepningarna och ritualerna är en källa till glädje. Och samtidigt en form av socialt tvång. Ytterst kan julens betydelse för välfärden därför inte värderas utan frågor av en typ som ofrånkomligen måste ges subjektiva svar: Känner du frid? Finner du mening? Är julen på det hela taget något som skänker dig lycka?" Viktiga aspekter, men personligen är jag övertygad om att vår egen lycka främst handlar om hur vi upplever den och att vi har möjligheten att hela tiden vara medveten om det vi gör här och nu.
Jag citerar " I Sverige är forskningen om subjektiv livskvalitet ännu outvecklad. Intresset för den i andra länder har dock ökat starkt på senare år. Syftet med underlagsrapporten till Framtidskommissionen är helt enkelt att ge en introduktion till detta för oss ovana perspektiv – och inte minst att visa vad det kan tillföra. Lyckoforskningen har två huvudspår. Det ena innebär att individen får göra en bedömning av sitt eget liv. Det andra utgår från individens egna återkommande rapporter om sin sinnesstämning. Perspektiven kompletterar varandra. För även om vår övergripande bedömning av livet har ett samband med hur många gånger under den senaste tiden som vi känt oss glada och nedstämda rör det sig inte om någon rak summering. Den som ska bedöma sitt liv sätter det också i relation till sina föreställningar om vad som utmärker ett gott liv och vad som ger det mening.
tisdag 25 december 2012
Julrosor
Julrosor bör stå ljust och soligt och i rumstemperatur sommartid. Vintertid vill den helst stå något svalare, 12-15° för står den för varmt kan bären skrumpna. Det är just de lingonliknande bären den främst odlas för, men jag tycker att även blommorna är så söta. Vattnas rikligt under den ljusa årstiden och sparsammare under vintern.
 |
| Blommande julrosor hos Tage Andersen förra julen |
Planterade ute är det lämpligt med väldränerad trädgårdsjord och för de flesta arter i halvskuggigt läge. Gödsla gärna med organiskt gödselmedel som brunnen kogödsel eller gott om kompost. En giva på våren är då fullt tillräckligt. Gamla blad bör tas bort tidigt på våren på alla arter som inte har åretruntgröna blad. Stamjulros och klockjulros klipper man förstås inte förrän blomstjälken är överblommad. Genom att putsa bort gamla blad minskar risken för spridning av svartfläcksjuka, samtidigt som blommorna framträder bättre och blir ännu vackrare.
Jamie Oliver's julkalkon
I år använde vi dock skivat äpple istället för clementin och det blev nästan ännu godare. Eftersom tranbär saknades så gjordes såsen med mer sherry istället. Också ett smakligt grepp av Maja!
måndag 24 december 2012
Svenska jultraditioner
Det har ju varit så mycket tjafs i media om svenska jultraditioner och att Kalle & hans vänner skulle vara "den viktigaste" av dem. Jag vill därför så här på själva julafton ta tillfället i akt och visa vilka jag tycker är de riktiga svenska jultraditionerna:
Risgrynsgröt har vi ätit i Skandinavien sedan 1800-talet och redan dessförinnan ställde man ut en tallrik gröt till gårdstomten på julaftonskvällen. Tidigare gav man den gröt av korn- eller rågmjöl.
Mjukt tunnbröd med skinka och äppelmos, senap och rödbetssallad till är nog främst en Norrländsk sed. Tunnbrödsbakning är där en uråldrig sed eller åtminstone flera hundra år gammal. Skinka till jul har vi ätit sedan åtminstone asa-tiden, då vi istället för jul firade julblot. Troligen handlade det då om ett helgande av Särimner, Odens galt som åts upp varje dag och återuppstod under natten.
Apropå asa-tron så kördes ju Freja i en vagn av sina katter, Högni och Þófnir, så att jultomten åker efter renar kan komma därifrån, trots bilden nedan som figurerar på Facebook nu:
Mjukt tunnbröd med skinka och äppelmos, senap och rödbetssallad till är nog främst en Norrländsk sed. Tunnbrödsbakning är där en uråldrig sed eller åtminstone flera hundra år gammal. Skinka till jul har vi ätit sedan åtminstone asa-tiden, då vi istället för jul firade julblot. Troligen handlade det då om ett helgande av Särimner, Odens galt som åts upp varje dag och återuppstod under natten.
Läs gärna mer om hur traditionerna "hållit i sig" genom århundradena. Eller snarare hur det ständigt förändrats här!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)