SIDOR

onsdag 31 juli 2019

Kontrollera känslor med fysisk träning!

Åter uppmärksammas det i riksmedia hur fysisk aktivitet hjälper oss människor att inte bli deprimerade. Denna gång skrev Svenska Dagbladet om möjligheten för oss att själva kontrollera vad vi känner med hjälp av att träna fysiskt:

Det är psykologiprofessor Lisa Feldman Barrett vid Northeastern University i Boston som anser att det är hög tid att vi uppdaterar vår syn på hur våra känslor verkligen uppkommer.
-Vi har mycket större makt över våra känslor än vi tror. Din hjärna lyssnar av kroppen och gör känslor som passar den situation du befinner dig i, citerar SvD henne. Vidare: "Känslor är i själva verket gissningar, ett slags beräkningar av vad som ska hända härnäst baserade på vad du har varit med om tidigare. [genomgående mina kursiveringar].
-Det är dags att stoppa ned 1900-talets teorier om hur känslor blir till i historiens malpåse, menar Lisa Feldman Barrett.
"Glöm att exakt samma områden i hjärnan aktiveras när vi känner rädsla, ilska, glädje eller några andra specifika känslor. Glöm att amygdala spelar huvudrollen. Visst, ibland är den aktiverad när du blir rädd, men inte alltid. Och det finns inga speciella kopplingar för känslor i din hjärna. Mönstren ser olika ut varje gång. Känslor borde sorteras som kategorier för variation är normen, precis som det brukar vara i naturen." Dvs något jag själv med bestämdhet hävdat, vilket innebär att hennes resonemang fascinerar mig... Hur hänger det ihop, tänker jag.
– vi har större makt över våra känslor än vi tidigare trodde! säger Lisa Feldman Barrett. Våra hjärnor kan hela tiden lära om och vi kan hjälpa dem på traven genom att bli bättre på att lyssna på våra kroppar. Aha, hon tänker neuroplasticitet m a o, jublar jag inom mig själv.
Här kan hennes TEDtalk ses:

Åter till artikeln:
 – Bilden hittills har varit att du är född med ett visst register av känslor och att hjärnan är rustad med kretsar för dessa. Men det är inte så att hjärnan har olika funktioner i olika delar, som om den vore en schweizisk armékniv, säger Lisa Feldman Barrett med ett gott skratt. Vi har större makt över våra känslor än vi tidigare trodde. I en ständigt pågående slinga försöker hjärnan räkna ut vad som ska hända härnäst. Den gissar, beräknar, drar slutsatser. Det gäller både tolkningar av omvärlden och den inre världen. Hela tiden sker en kommunikation mellan kroppen och hjärnan, ett slags avstämning av hur kroppen har det (interoception med ett fint ord) och vad hjärnan bör göra för att skapa balans. Kroppen påverkar våra känsloliv mer än vi trott.
- Vi förstår nu att hjärnan utvecklades från början för att kontrollera kroppen. Hjärnan styr kroppens budget skulle man kunna säga, förklarar Lisa Feldman Barrett.
 – Det handlar inte om pengar, men glukos, salt, hormoner och vatten. Allt vad din kropp behöver för att överleva och må bra helt enkelt, i första hand för att du ska kunna föra vidare dina gener till nästa generation. När du stressar upp dig inför allt som ska lösas i livet och spänner musklerna, får ont i magen, nacken och börjar andas ytligt så undrar hjärnan vad som är på gång. Den vill göra något åt din krisreaktion. Vänta då lite. Ibland har jobbiga känslor en enkel förklaring i hur kroppen har det, säger Lisa Feldman Barrett. När du stressar upp dig inför allt som ska lösas i livet och spänner musklerna, får ont i magen, nacken och börjar andas ytligt så undrar hjärnan vad som är på gång. Den vill göra något åt din krisreaktion. Vänta då lite. Ibland har jobbiga känslor en enkel förklaring i hur kroppen har det, säger Lisa Feldman Barrett." Något som har klara paralleller med KBT och ACT, där observation av hur det känns att må dåligt förordas istället för att försöka motarbeta känslan. Något som kan lära oss mycket om oss själva!
 "De här kroppsliga förnimmelserna är medfödda och filtrerar hur du uppfattar din omvärld och berättar om vi känner oss lugna, nöjda, upprörda eller känner obehag. De är ett slags barometer som berättar vad som händer i kroppen. Med enklare ord kan vi kalla det vårt sinnesstämning, som är med oss varje vaken stund hela livet... Känslor skapas i stunden och hjälper oss att fatta rätt beslut. De uppstår ur aktivitet i nervceller men inga nervceller är exklusivt ägnade för att skapa känslor. Samma känsla kan aktivera olika områden i hjärnan. Och olika känslor kan aktivera samma nätverk. Känslor borde snarast sorteras i kategorier. ---- – Exakt samma typ av smärta i din mage kan vara rädsla, ångest, hunger eller en magkänsla om att någon inte bör litas på, beroende på vilken situation du befinner sig i och vilka gissningar hjärnan gör om vad som är orsaken till det onda. ------
 – Du kan tänka på depression som extrem sparsamhet ur kroppens synvinkel. När din kropp signalerar till hjärnan att den är helt i obalans slutar hjärnan bry sig om vad som händer i omvärlden. Det förklarar symtom på depression. Den här kunskapen kan ge en ny förståelse för hur hjärnan fungerar och andra sätt att se på känslor och psykisk hälsa.

– Jag inser själv att jag har ett stort ansvar för mina egna känslor. Jag kan, i alla fall i viss mån, ändra min egen fysik och på det sättet påverka mina känslor. Lisa Feldman Barrett säger att hon själv anstränger sig mer för att göra det bästa för sin kropp på ett sätt som hon inte gjorde förut
-- Under mina första 15 år som forskare hade jag konstant sömnbrist, jag hade ett litet barn och jag skulle leda forskninglabbet. Amerikansk kultur är för övrigt designad för att få din kroppsbudget att gå på minus. Nu är hon mer försiktig och ser till att sova tillräckligt, träna och ta tid för återhämtning.
 – Jag försöker också odla nya erfarenheter för att tvinga mig själv till att ha en bred repertoar av känslor som jag kan göra, säger Lisa Feldman Barrett och drar lite på det sista ordet. Göra, för det är det som är huvudsaken i den nya teorin om känslor. Vi reagerar inte med känslor, vi skapar dem med utgångspunkt i våra kroppar.
Andreas Olsson, docent i psykologi vid Karolinska institutet, och leder forskningen på Emotionlab om emotionell inlärning i sociala sammanhang, har skrivit förordet till boken Så skapas känslor [Felman Barrets bok] Han blev själv influerad av emotionsforskningens nestor, Paul Ekman, när han gick ett doktorandseminarium på Berkeleyuniversitetet i Kalifornien i slutet av 1990-talet. Paul Ekman är mannen bakom den klassiska synen, alltså att det finns ett begränsat antal grundemotioner som är genetiskt förprogrammerade och som uttrycks på olika sätt i ansiktet. Emotionerna ansågs vara universella med mindre skillnader i olika kulturer.
Lisa Feldman Barrett t och hennes labb på universitetet i Boston satte som mål att lösa frågan om en viss hjärnaktivitet visar på specifika känslor. Under ett par decennier undersökte varenda studie av ilska, avsky, rädsla, glädje, ledsamhet och lade ihop resultaten av de knappt hundra som var statistiskt användbara i en metaanalys [jämförelse av dessa vetenskapliga undersökningar f att dra slutsatser av dem alla]. 1300 deltagare har testats under 20 år. De menar att de gamla teorierna har falsifierats. Predrag Petrovic som också forskar i neurovetenskap vid Karolinska institutet och som skrivit boken Känslostormar menar att det vore olyckligt att döma ut Paul Ekmans grundliga forskning, med sin tids metoder. Både Andreas Olsson och Predrag Petrovic anser att även om vi har lärt oss att uppleva emotioner på vissa sätt beroende på bakgrund och kultur så finns det liknande sociala emotioner världen över. När allt kommer omkring finns det också gemensamma nämnare mellan de olika synsätten, det ’konstruktivistiska’ och det ’klassiska’.  Känslor har tydliga funktioner. De förutsäger framtiden, beräknar hur vi ska agera och reagera. De vägleder oss och ger signalerna från kroppen mening. Som art har vi alltid varit beroende av att förutse framtiden. Eller i alla fall att gissa vad som ska hända härnäst. Som precis nu när du läser det här."

Lyssna gärna på Kropp & Själ om Lisa Feldman Barretts bok Så skapas känslor  detta här!

Dessutom  rekommenderar jag verkligen att lyssna på Anders Hansens Sommarprogram om allt som vi kan tacka fysisk träning för!

tisdag 30 juli 2019

Rodnande rödspätta med färskost, dill o citron

Älskar ju fisk så blev så glad över att hitta rödspätta till go'pris nu när jag har så mycket färska örtero dessutom förskost!
Sätt ugnen på 225°C och koka
900 g potatis med
en knippa dill o salt
Tina
600 g rödspätta 
Blanda
200 g färskost (gärna m den smak du önskarI
dill, dragon, krondill andra kryddor e smak
citronzest
1 finhackad körsbärstomat
Lägg upp fiskfiléerna och lägg en klick färskoströra på. Vik ihop och lägg i en ugnsform. Häll över 2 dl vispgrädde 
salt peppar
Gratinera i övre delen av ugnen i 200° ca 20 minuter. Skär
3 tomater 
sallad  Servera allt ihop och njut!


lördag 27 juli 2019

Schön(-beck) Mayne-stipendiat i år!

Jag blev så glad förra lördagen när jag fick veta att Malin Schönbeck är 2019 års Mayne-stipendiat på Hennry Maynes födelsedag, den 20 juli. (Det är f ö hans tidigare ateljé som finns på Norra koloniområdet.)
Utdelningen leddes av Ýrr Jónasdóttir, som är chef för Ystads
konstmuseumMalin i grönt i mitten och framför på väg bort 
Maynes dotter Birgit Rausing, som grundat stipendiefonden
Jag är verkligen förtjust i hennes "Schöna" konst och tycker det är fantastiskt att se så många av hennes verk samlade som nu under utställningen No Limits / Utan Gränser, som visas t o m 1 september på Tjörnedala konsthall
Objektet Reset / Återställning är en diskbänk med Schönbecks
fyllda textila påsar/pungar; behållare i olika former (kort sagt)
Kanske har jag fastnat särskilt för den tack vare de tydliga referenserna till (även mina) förebilder Louise Bourgeois, Eva Hesse m fl starka och framåt kvinnor? Bra tycker jag verkligen det är i a f!
Materialen i No Limits / Utan Gränser är vardagliga, som t ex de linnegardiner hon använde i sitt allra första verk. Som hon skriver i utställningspresentationen "Materialen jag arbetar med är viktiga, de har en laddning eller betydelse i sig själva."
Hållbara, lättåtkomliga, billiga och framför allt så allmängiltiga att vi alla nog har liknande associationer till dem. (Om jag just här bortser från bronserna, som jag återkommer till.)
Till Artemis of Ephesos / fruktbarhetsgudinna (grek. rom.) har
gamla uniformer från försvarsmakten använts. Men de pryds
av fruktsamt juverliknande behållare ist f vapen
Som Schönbeck säger till Ystan om hur hon började arbeta tredimensionellt: 
– Jag tänkte att jag gjorde några slags gömslen, ungefär som fortune cookies, men förstod snart att det såg ut som vaginor.
Jag är personligen väldigt förtjust i termen behållare [engelskans container, vilket på svenska i o f s har en helt annan betydelse...] för att det signalera också innehållets vikt. Faktum är att där återkommer vi språkligt också till tanken på vaginor. Pelvis är latin för vårt bäcken, som ju s a s är den beniga del som huserar bland annat den. Pelvis betyder faktiskt också just behållare!
Inhängnad sedd från sidan, precis till höger
när man kommer in i galleriet.

"I mitt arbete söker jag efter att uttrycka det sköra och sårbara i livet. Den osäkra verklighet vi lever i som kan stjälpas och ödeläggas på ett ögonblick" skriver Malin Schönbeck i utställningspresentationen. "I den punkten finns också känslan av att verkligen vara levande."
"Det operfekta i mina verk har också stor betydelse" skriver hon vidare "För mig adderar det ytterligare en dimension till upplevelsen av verket. Det är också en politisk handling för att motverka en perfektionism jag tycker sprider sig". Min kursivering v något också jag ser som viktigt.

Första utställningsrummet ses ovan och nedan en av de blomsterliknande bronsgjutningarna. De är anledningen till att Ýrr Jónasdóttir, under utdelningen berättade att hon börjat närstudera komockor.
"Det är vackert och det är ren skit, dualiteten igen" säger
Schönbeck om komockerosorna i Österlenmagasinet
Det är nämligen just komockor från kor med nyfödda kalvar som är så vackra som Digested Grass / Processat Gräs! Komockor i allmänhet har tydligen inte lika nedbrutet gräs/hö men i och med kalvningen arbetar väl komagarna extra hårt för att göra mjölken så näringstät det bara är möjligt!
Frågade om formtagningen och den gjordes med silikontorra mockor. Jag hade för mitt inre sett den gjord på varma stinkande sådana, så det var en lättnad att höra! 
Del av Tissue sample / Vävnadsprov i samarbete med Biologiska Muséet, Moskva. Där förvaras bl a hjärnor i formalin sedan länge. Schönbeck fick låna sådana i samband med en utställning där och
dessa broderade hon bl a så här.
Med Wood / Nedhuggen Skog bearbetar Schönbeck den avverkning som skett nyligen runt hemmet i Maglehem för att återskapa en speciell sandstäpp där. 
Även dessa tillvaratagna grenar har fått textila hängen och utväxter; behållare av något hemlighetsfullt.
Artemis of Ephesos / fruktbarhetsgudinna (grek. rom.) ser ut som stridsvästar och är tillverkade av militärt överskott. Istället för granater är de dock behängda så att de påminner om juver hos djur.
-Det skildrar krocken mellan mäns sätt att lösa konflikter och en fruktbarhetsgudinna, berättar Schönbeck i Österlenmagasinet.
I kongeniala Brudlakan / Bridal Sheets samsas broderade, manglade och rullade sådana med militärt överskott på ett slitet träbord. Något som jag också ser just den dualiteten i. 
Schönbecks färgskala är genomgående nedtonad och intim som i äldre tiders underkläder.
– Nu kan jag till och med köpa påslakan i rätt färg och i linne, inte bara för att de första ska användas, utan för att jag någon gång framöver ska kunna ha dem i min konst. Tyg ger också associationer till tidernas kvinnokraft, berättar Malin Schønbeck i Ystan.
Pink / Rosa är tovade tuttsnoppar. De behållare Schönbeck kallar tuttsnoppar är (nog) inte bara de i cernitlera utan även dessa textila. Det är en väldigt beskrivande benämning på särskilt dem medan de grå  snarare påminner om svampar eller sporer.  
–  … jag bor nära äng med kor … när jag fick se hur kor som snart ska mjölkas ska resa sig upp, och därför behöver svänga igång på hela sin juver för att orka komma upp, då förstod jag lite vad jag höll på med, berättar Schønbeck vidare i Ystan.
Idag formar hon olika tyger i tvättmaskin, söker dess olika kvalitéer att utgå från när hon skapar. Och tygerna får gärna vara använda eller slitna. 
Väggen och Dianthus / Joseph Beuys från "Secret Block" (1945) Dubbelväxt (naturvet.) -blomster erotiken -erotikens blomstrande J Beuys.
Behållningen av Schönbecks schöna behållare kan du finna t o m 1 september.
Så passa på; Öppet tis - tor 12 - 17.

söndag 21 juli 2019

(Glutenfri) Hallon - och chokladkladdkaka

Älskar verkligen  alla bär nu; hallonen och så krusbär, smultron skördade och snart är även björnbär o amerikanska Blåbär mogna. Massor med Bornholmsfikon blir det med, för att mu inte nämna alla äpplen, päron och persikor!
Hallon är favoriten inte bara för att det är så gott och har lång säsong, med först sommar- och sedam hösthallon,  utan främst för att de kan plockas stående upprätt! I bakgrunden nedan skymtar också en nektarin här nedan. Det har kommit så många att jag fått gallra så att trädet ska orka nära alla!
Är så överlycklig över min stora bärskörd var dag och hallon är en stor favorit sedan jag var barn! Både söt och syrlig samtidigt och mumsigt kladdig med underbar hallonsmak är denna snabba kaka. Glutenfri dessutom!

Sätt ugnen på 200 grader. Smält
150 g smör
150 g 70%-ig choklad 
på låg temperatur och låt svalna. Vispa
3 ägg 
poröst och vispa i
2 dl råsocker 
1 tsk finrivet ekologiskt citronskal 
1 tsk vaniljsocker 
Blanda
11/2 dl mandelmjöl 
1/2 dl psylliumhusk 
och vänd ned det i äggsmeten  Rör till en jämn smet. Vänd även ned smör- o chokladblandningen, gärna med en lite marmorerande effekt.

Häll smeten i en smord form (för 10-12 bitar) fodrad med
kokosflingor
tryck ner
ca 2 dl färska hallon 
Grädda i mitten av ugnen, 175°C i 20–30 minuter. Kakan ska vara kladdig. Låt svalna helt och dekorera ev. med
1 dl färska bär
 1/2 tsk florsocker
Servera gärna med grädde eller vaniljglass!

fredag 19 juli 2019

Blå med Ten Siethoff 


Härom dagen tog jag en liten tur till Gärsnäs och Galleri Blå för att se måleri av Petrus Ten Siethoff.

Serien Brunnsviken i tempera visar vad jag tror är utsikten från det "stora lusthus vid Brunnsviken" där Ten Siethoff har ateljé halva året. När han inte befinner sig här på Österlen vill säga.  
I oljemålningarna Linjen och Blocket finner jag mycket kroppslighet och rörelse. Linjen blir i mina ögon en serie piruetter medan Blocket, som jag antar syftar på teckningsblock, blir motsatsen till ett stenblock och mer av ett Pas de Deux.
Jag inbillar mig att den ovala formen på några av målningarna ur serien Brunnsviken härrör sig från ett ateljéfönster med samma form. En av de målningarna blir för mig till ett ödsligt fjällandskap. Det faktum att jag växte upp i fjällvärlden och inte vid havet blir tydlig på så sätt.
Oljemålningarna Dansaren II, Röda Moln och Häll
liksom Dansaren I och Hornblåsare I skvallrar om ett djupt intresse för de hällristningar Ten Siethoff skriver att han haft som granne i 40 år.
Han nämner också att han "som uttrycksmedel använder jag mig av Färgen, Blocket och Linjen. Där tar min berättelse vid." Det uppfattar jag som att han menar blocket som form, vilket gör titeln på den för mig så animerade målningen ovan till ett mysterium.
Som alltid också trevligt att träffa Carl-Johan Blomquist
och så blev det (förstås) hembakat fika.

Öppet alla dagar kl 12 - 17 

onsdag 3 juli 2019

Fläder i långa banor!

Det är kanske väl sent med tips om fläder i a f här i Skåne, men jag vill ändå publicera dessa underbara recept. Älskar fläder o nu när jag har egen låter jag mig inspireras av DN och ordnar så mycket gott med min egen lilla tvist.
Här är en skörd för någon vecka sedan; rabarber,
 fläder, smultron och jordgubbar 
Jag testade flera av recepten och började med fläderdricka och rabarberlemonad.
Syrlig Fläderblomsdricka (med variationer)
C:a 2½ l koncentrerad saft
Skölj nyplockade
40 stora klasar nyplockade fläderblommor
hastigt. Lägg dem i en bunke eller en hink.
Borsta
1 ekologisk citron
noga, skär den i tunna skivor och lägg ner i
bunken. Koka upp
2 liter vatten
och rör i
1,8 kg råsocker
Ekologiskt citronskal

Sila saften genom silduk. Innan sockerlagen hälls ned tillsätt   .
Några skalade rabarberstjälkar skurna på längden

½ pressad ekologisk citron

(du kan också lägga i något av följande: 1 liter hallon eller jordgubbar alt. Några kvistar mynta eller en vaniljstång)

Täck över bunken med handduk och låt stå i 3–4 dygn i svalt utrymme. Häll upp den koncentrerade saften på sterila flaskor, och förslut. Förvara svalt

Fläderblomsdrickan gjorde jag främst för att kunna flädergrava lax och lägga in sill. Se recepten nedan! Till höger på bilden ovan ser du också rabarberlemonaden, som jag även gjorde ifjol.
Riktigt gott med surkål och potatissallad 

Flädergravad lax
Cirka 10 småportioner
2 dygn Putsa
900 g färsk laxfilé i bit, med skinn
Rör ihop.
4 msk salt
4 msk koncentrerad ekologisk fläderblomssaft
3 msk fläderbrännvin eller renat brännvin
c:a ½ tsk nymald svartpeppar

och massera in blandningen i laxen. Lägg på
några fläderblommor (kan uteslutas)
Låt laxen stå ute i rumstemperatur i ett par timmar. Ställ sedan in den i kylen täckt med plastfolie. Låt stå i två dygn. Vänd den några gånger under tiden. Skär laxen i tunna skivor. Lägg upp på fat. Garnera gärna med fläderblommor och citronklyftor.
Så var det sillen då: 

Fläderblomssill c:a 12 småport

Koka upp

1 ½ dl vatten

½ dl ättiksprit (12 %)

½ dl strösocker

½ dl koncentrerad fläderblomssaft

8 svartpepparkorn

till lagen. Låt svalna då det är viktigt att lagen är riktigt kall när sillen ska i! Skölj och skär 

1 salladslök

1/3 gurka eller ½ liten zucchini (det ska bli cirka 1 dl skivad)

i cirka ½ centimeter tjocka skivor. Skär

1 burk inläggningssill

i gaffelbitar (cirka 1 ½ cm breda). Varva

grönsakerna med sillen i en steril glasburk.

Häll på den kalla lagen och

några fläderblommor

låt stå minst 1 dygn i kylen, gärna fler. Servera

med bröd och ost och/eller kokt färskpotatis.

Riktigt gott och flädersaften är väldigt läskande att dricka med! Ovan ses vad som silats av från den.


måndag 1 juli 2019

(Bäbis)skratt är, rent vetenskapligt, kommunikation!


Att bäbisar skrattar innan de kan tala är deras första försök till kommunikation visar psykologiforskaren Caspar Addyman, som föreläser om utvecklingspsykolog vid Goldsmiths, Universitetet i London som också förestår Goldsmiths InfantLab [Spädbarnslaboratoriet där deras kognitiva utveckling undersöks].



Det är faktiskt så att det viktigaste för att få barn att skratta inte har något med leksaker e dyl att göra utan är mycket mer grundläggande än så enl brittiske Addyman, som spendserar dagarna med att undersöka den fantastiska frågan om vad som får bäbisar och små barn att skratta. Det var just att barn skrattar innan de kan kommunicera på annat sätt som gjorde Addyman nyfiken från första början. Han ville studera hur spädbarn lär sig, men, till skillnad från forskare som jobbar med vuxna "Går det ju inte att fråga bäbisarna eller få dem att trycka på knappar," säger han.


Barn säger sina första ord mågon gång mellan 9 och 12 månaders ålder  har studier visat men de börjar skratta så mycket tidigaresom när de är bara 3 månader. Addyman har inga egna barn men inspirerades av att se sin syster skoja och skratta med sin baby dotter. Han undrade om skratt kunde vara ett nyt sätt att se vad babies tänker på."Som ett första steg i forskningen samlade Addyman in föräldrars egna observationer av sina bäbisars skratt (i den forskningen klassificerade han bäbisar som barn upp till 30 månader, eller 2 1/2 år). Från september 2012 till i november 2013, återsände de svar på frågorna: När skrattade deras baby första gången? Vilka situationer tyckte barnen var roligast? Vilka leksaker och spel fick dem att skratta som mest?
C:a 1 500 föräldrar från 62 länder runt om i världen -- inklusive Filippinerna,  Zambia, Uruguay och Australien -- svarade och skickade in korta videon. Addyman säkrade att de bekräftade att barnen började fnittra vidtre  månaders ålder.
 
Ett sätt fick barnen från hela världen att skratta hysteriskt. Deltagare rapporterade om tungviktsunderhållning som larviga ljud och lek med dockor.
Vinnaren, i alla länder var, was … Tittut. Addyman överraskades. Han tänkte att det måste bero på överraskningsmomentet.  Då de små tror att personen faktiskt försvunnit när de gömmer sig chockeras de till fnitter när dengömda  återuppstår framför dem. Äldre, som två-åringar, blir Inte lurade -- men tycker ändå att det är absolut hysteriskt roligt.

Nyckelingrediensen till alla småbarns skratt är Delaktighet. [Vilket är något jag tagit upp flera ggr även är viktigt för känslan av lycka.] Detta blev tydligt vid laboratorie-studier av skratt med barn som inte börjat skolan. I det experimentet observerade Addyman  hur barn från  2 1/2 till 4 års ålder sträckte sig efter en rolig tecknad figur när de tittade på den ensamma, med någon annan och i grupp. Barnen skrattade ärta ggr så mycket tillsammans med ett annat barn jämfört med när de tittade ensamma --ävensom de sa att det var lika roligt i båda situationerna.

Se Addymans TEDtalk!

Addyman förväntade sig att barn skulle skratta mer i sällskap. Men intressant nog skrattade inte barnen mer i stora grupper än när bara en person var med. Det fick honom att tro att är mer än en smittsam reaktion; däremot är det " en signal till någon annan som är där," säger han. "Den viktigaste anledningen till att de skrattar är att kommunicera att de tycker att det ör roligt." Till exempel, när förskolebarn såg serien ensamma såg de sig ibland runt för att försöka fånga forskarens blick under de roliga tillfällena.

Behovet att kommunicera med skratt kan ha djupa rötter i vår utveckling till människor spekulerar Addyman. Evolutionär biolog föreslår att det är ett sätt till delaktighet med andra människor  -- och ger en känsla av samhörighet [som också visat sig vara så viktigt för oss människor].


Se gärna filmerna om forskningsprojektet ovan o läs artikeln på engelska här!