Åter uppmärksammas det i riksmedia hur fysisk aktivitet hjälper oss människor att inte bli deprimerade. Denna gång skrev Svenska Dagbladet om möjligheten för oss att själva kontrollera vad vi känner med hjälp av att träna fysiskt:
-Vi har mycket större makt över våra känslor än vi tror. Din hjärna lyssnar av kroppen och gör känslor som passar den situation du befinner dig i, citerar SvD henne. Vidare: "Känslor är i själva verket gissningar, ett slags beräkningar av vad som ska hända härnäst baserade på vad du har varit med om tidigare. [genomgående mina kursiveringar].
-Det är dags att stoppa ned 1900-talets teorier om hur känslor blir till i historiens malpåse, menar Lisa Feldman Barrett.
"Glöm att exakt samma områden i hjärnan aktiveras när vi känner rädsla, ilska, glädje eller några andra specifika känslor. Glöm att amygdala spelar huvudrollen. Visst, ibland är den aktiverad när du blir rädd, men inte alltid. Och det finns inga speciella kopplingar för känslor i din hjärna. Mönstren ser olika ut varje gång. Känslor borde sorteras som kategorier för variation är normen, precis som det brukar vara i naturen." Dvs något jag själv med bestämdhet hävdat, vilket innebär att hennes resonemang fascinerar mig... Hur hänger det ihop, tänker jag.
– vi har större makt över våra känslor än vi tidigare trodde! säger Lisa Feldman Barrett. Våra hjärnor kan hela tiden lära om och vi kan hjälpa dem på traven genom att bli bättre på att lyssna på våra kroppar. Aha, hon tänker neuroplasticitet m a o, jublar jag inom mig själv.
Här kan hennes TEDtalk ses:
– Bilden hittills har varit att du är född med ett visst register av känslor och att hjärnan är rustad med kretsar för dessa. Men det är inte så att hjärnan har olika funktioner i olika delar, som om den vore en schweizisk armékniv, säger Lisa Feldman Barrett med ett gott skratt. Vi har större makt över våra känslor än vi tidigare trodde. I en ständigt pågående slinga försöker hjärnan räkna ut vad som ska hända härnäst. Den gissar, beräknar, drar slutsatser. Det gäller både tolkningar av omvärlden och den inre världen. Hela tiden sker en kommunikation mellan kroppen och hjärnan, ett slags avstämning av hur kroppen har det (interoception med ett fint ord) och vad hjärnan bör göra för att skapa balans. Kroppen påverkar våra känsloliv mer än vi trott.
- Vi förstår nu att hjärnan utvecklades från början för att kontrollera kroppen. Hjärnan styr kroppens budget skulle man kunna säga, förklarar Lisa Feldman Barrett.
– Det handlar inte om pengar, men glukos, salt, hormoner och vatten. Allt vad din kropp behöver för att överleva och må bra helt enkelt, i första hand för att du ska kunna föra vidare dina gener till nästa generation. När du stressar upp dig inför allt som ska lösas i livet och spänner musklerna, får ont i magen, nacken och börjar andas ytligt så undrar hjärnan vad som är på gång. Den vill göra något åt din krisreaktion. Vänta då lite. Ibland har jobbiga känslor en enkel förklaring i hur kroppen har det, säger Lisa Feldman Barrett. När du stressar upp dig inför allt som ska lösas i livet och spänner musklerna, får ont i magen, nacken och börjar andas ytligt så undrar hjärnan vad som är på gång. Den vill göra något åt din krisreaktion. Vänta då lite. Ibland har jobbiga känslor en enkel förklaring i hur kroppen har det, säger Lisa Feldman Barrett." Något som har klara paralleller med KBT och ACT, där observation av hur det känns att må dåligt förordas istället för att försöka motarbeta känslan. Något som kan lära oss mycket om oss själva!
"De här kroppsliga förnimmelserna är medfödda och filtrerar hur du uppfattar din omvärld och berättar om vi känner oss lugna, nöjda, upprörda eller känner obehag. De är ett slags barometer som berättar vad som händer i kroppen. Med enklare ord kan vi kalla det vårt sinnesstämning, som är med oss varje vaken stund hela livet... Känslor skapas i stunden och hjälper oss att fatta rätt beslut. De uppstår ur aktivitet i nervceller men inga nervceller är exklusivt ägnade för att skapa känslor. Samma känsla kan aktivera olika områden i hjärnan. Och olika känslor kan aktivera samma nätverk. Känslor borde snarast sorteras i kategorier. ---- – Exakt samma typ av smärta i din mage kan vara rädsla, ångest, hunger eller en magkänsla om att någon inte bör litas på, beroende på vilken situation du befinner sig i och vilka gissningar hjärnan gör om vad som är orsaken till det onda. ------
– Du kan tänka på depression som extrem sparsamhet ur kroppens synvinkel. När din kropp signalerar till hjärnan att den är helt i obalans slutar hjärnan bry sig om vad som händer i omvärlden. Det förklarar symtom på depression. Den här kunskapen kan ge en ny förståelse för hur hjärnan fungerar och andra sätt att se på känslor och psykisk hälsa.
– Jag inser själv att jag har ett stort ansvar för mina egna känslor. Jag kan, i alla fall i viss mån, ändra min egen fysik och på det sättet påverka mina känslor. Lisa Feldman Barrett säger att hon själv anstränger sig mer för att göra det bästa för sin kropp på ett sätt som hon inte gjorde förut
-- Under mina första 15 år som forskare hade jag konstant sömnbrist, jag hade ett litet barn och jag skulle leda forskninglabbet. Amerikansk kultur är för övrigt designad för att få din kroppsbudget att gå på minus. Nu är hon mer försiktig och ser till att sova tillräckligt, träna och ta tid för återhämtning.
– Jag försöker också odla nya erfarenheter för att tvinga mig själv till att ha en bred repertoar av känslor som jag kan göra, säger Lisa Feldman Barrett och drar lite på det sista ordet. Göra, för det är det som är huvudsaken i den nya teorin om känslor. Vi reagerar inte med känslor, vi skapar dem med utgångspunkt i våra kroppar.
Andreas Olsson, docent i psykologi vid Karolinska institutet, och leder forskningen på Emotionlab om emotionell inlärning i sociala sammanhang, har skrivit förordet till boken Så skapas känslor [Felman Barrets bok] Han blev själv influerad av emotionsforskningens nestor, Paul Ekman, när han gick ett doktorandseminarium på Berkeleyuniversitetet i Kalifornien i slutet av 1990-talet. Paul Ekman är mannen bakom den klassiska synen, alltså att det finns ett begränsat antal grundemotioner som är genetiskt förprogrammerade och som uttrycks på olika sätt i ansiktet. Emotionerna ansågs vara universella med mindre skillnader i olika kulturer.
Lyssna gärna på Kropp & Själ om Lisa Feldman Barretts bok Så skapas känslor detta här!
Dessutom rekommenderar jag verkligen att lyssna på Anders Hansens Sommarprogram om allt som vi kan tacka fysisk träning för!
