SIDOR

lördag 25 april 2020

Tulpan- och narcissfrossa

Greta-kissen gillar också tulpaner!
Tulpaner är förtjusande så denna tid, när inte bara de utan även magnolia, körsbär- och andra prunusar blommar är bästa tiden här!
Gammaldags tulpaner, som de  gula ovan (röd nedan) är härliga eftersom de återkommer o t o m förökar sig varje år. 
Jag tyckte förr de var så tråkiga, ja ”påvra” sa jag t o m. Nu uppskattar jag dem för just hållbarheten även om många nyare sorter i många färger, med spetsar o krulliga kanter, som på första bilden, kanske är roligare, men kommer oftast sällan åter mer än två åt i rad.

Jag verkligen älskar att kunna plocka färska krispiga tulpaner direkt när de börjar tappa blad! Som barn tyckte jag tulpaner var så fantasilösa o tråkiga, men nu älskar jag även lukten o ljudet av den för att inte tala om alla häftiga varianter en kan sätta o avnjuta.
De är fantastiska också med allla påskliljor, pingstliljor och andra narcisser och jag som brukade köpa enorma tulpanmängder vintertid förr när jag inte hade samma odlingsmöjligheter njuter verkligen av att kunna plocka på kollo.

Det finns uppemot 26 000 registrerade sorter av narcisser. De har odlats länge i Sverige och vissa sorter har förvildats i södra delarna av landet.    
Med narcisser skapas enkelt vacker och återkommande blomning från mars till juni! [Inte i snötäckta dvs största delen av landet dock...] De doftar underbart, men det håller inte harar och rådjur alls med om!  Narcisser förökar sig både med lökar  och frön och trivs i lite skuggigare och fuktigare delar av trädgården.  —- Löken bildar en sidolök 
varje år. Varje stjälk har en egen lök (moder eller sidolök). Efter blomningen på våren anläggs nästa års sidlök och därför är det viktigt att växten för vissna ner och ge näring till löken. På sommaren vilar narcissen och på sensommaren/ tidig höst börjar den växa igen. Därför är det bra att inte vänta för långt in på hösten med att sätta narcisslökarna.”
Jag hade köpt så mycket lökar av tulpaner, narcisser mm ifjol att jag satte en massa även i rabatterna utanför portarna, så i år kan jag plocka med även hemma.

Jag har i flera år tyckt att det varit så tråkigt utan lökväxter så här på våren här, men de andra i styrelsen hade inte ens tänkt på det.

I o f s inte konstigt när de jobbar hela dagarna o inte direkt tänker på att det under magnolia och lagerhägg bara varit svart jord tidigare.
Polkagrisrandiga, favoriter som är röd/gula, med och utan spetsar...
 

Minns inte ens namnet på alla olika sorter jag satt, utan får glada överraskningar av alla eftersom de slår ut!
 
De ovan vill jag dock minnas heter La Belle Epoque.

Gula flocktulpaner lyser upp den mörkaste rabatt! Läser på www.odla.nu att ”Den solgula flocktulpanen är ett fynd för alla som vill ha massor av vackra vårblommor utan att anstränga sig. Den är anspråkslös och långlivad, och sprider sig gärna där den trivs. Flocktulpan kan till och med bilda utbredda mattor av fräscht gröna blad som täcks av blommor i april-maj. På varje stjälk sitter 4-6 blommor som öppnar sig mot solen. Blombladen är gula med vita spetsar. När kvällen kommer och vid mulet väder slår blommorna ihop sig. Höjd 10-15 cm.” En riktig dröm m a o så har satt de lökarna lite här och där.
Vill också minnas att några är piontulpaner så antar att det gäller de nedan.
De med fransiga kanter slår ut senare, som den mörka sorten nedan. 

Njutning!

söndag 19 april 2020

Äggande persiko-/aprikospaj (glutenfri)

I påskas bakade jag också en god paj, vars recept jag gjorde glutenfritt.

Persiko-/aprikospaj  8–10 portioner 
Arbeta samman
130 g smör 
150 g mandelmjöl 
1 dl psylliumhusk
2 äggulor 
70 g florsocker 
½ tsk vaniljsocker 
½ krm salt 
½ tsk rivet ekologiskt citronskal till en smidig deg. Låt vila i kyl någon timme.  Sätt ugnen på 200°C (varmluft 180). Smörj en form (22–24 cm). Kavla ut degen och klä formen. Degen ska inte nå ända upp. Nagga botten med en gaffel och förgrädda i c:a 10 min.  Blanda under tiden till 
fyllning: Häll 
2 dl vispgrädde
2 dl råsocker 
1 tsk vaniljsocker 
½ krm salt 
i en kastrull. Hetta upp under omrörning.  Rör ut
1 dl Maizena
2 dl grädde
i en separat skål. När blandningen i kastrullen nästan kokar, vispa ner maizenaredningen och fortsätt vispa tills allt tjocknar rejält.  Blanda 
samman den varma krämen med
450 g kesella
i en skål. Rör ner
3 äggulor 
saft och rivet skal från en eko-citron 
Ta ut formen och sänk värmen till 175C. (Varmluft 155C.)Låt
8–10 konsererade persiko/aprikoshalvor (ca 2 brk)   rinna av ordentligt i ett durkslag.  Häll fyllningen i det förgräddade pajskalet och lägg försiktigt persikorna ovanpå, med den välvda sidan uppåt. Grädda i cirka 45 min, tills fyllningen har stannat. Låt svalna och kyl innan servering.
Alla äggvitor som blev över använde jag till en marängkaka (gjorde denna vulkanbotten på 5 äggvitor) med nyskördad rabarber o det som blev över av fyllningen ovan blandad med färskmalen kardemumma och vita chokladknoppar.
Supergott båda två!

fredag 17 april 2020

Rutinmässigt (är bäst)!

Många har tydligen först i och med corontän-tider insett vikten av rutiner men personligen har jag alltid tyckt att
[Rutiner är (vad som bör vara) härskande!]
”Överallt” går det nu att läsa om experter som ger tips om att hålla rutiner för att må bra. Här pratar t ex Paolo Roberto och hans Elin Härkönen i Efter Fem om hur bra det är att skapa nya och särskilt hälsosammare rutiner under corontänen. Följ gärna deras exempel!
Fler klipp hittar du här!
Psykologer ger också ”tips för att må bra i coronakarantän:  Sitter du, likt många andra, hemma i karantän för att undvika fortsatt smittspridning av coronaviruset? 
– När allt är upp och ner är det extra viktigt att försöka hålla sina vanliga rutiner så gott det går, poängterar Min Doktors psykolog Olof Johansson,” 
”Håll dina vanliga rutiner och dygnsrytm Gå upp samma tid som du brukar, ta på dig kläder varje dag och följ de vardagsrutiner som du fortfarande kan följa. När allt är upp och ner är det viktigt att försöka hålla sina vanliga rutiner så gott det går.” Han fortsätter:  
”Träffa dina vänner, men över videosamtal. Det är viktigt att inte sluta vara social när dina vanliga tillfällen för att vara social minskar. Idag har vi fantastiska möjligheter till att umgås utan att vara på samma fysiska plats – utnyttja dem! Detta kan vara ett tillfälle att hitta nya sätt att umgås med familj och vänner, kanske även efter att karantänen är över. Ett exempel kan vara att äta middag tillsammans, fast över videosamtal.  
Håll igång fysiskt Det är viktigt att försöka aktivera sig, speciellt när dina vanliga möjligheter till att röra dig fritt utomhus begränsas. Om möjligt, motionera eller ta promenader på icke tätbefolkade platser regelbundet.  
Jobba som vanligt, fast hemma Om du jobbar hemifrån, försök behålla dina vanliga jobbrutiner och fortsätt ha kontakt med dina kollegor under din arbetsdag. Istället för maila kan du ringa din kollega eller ta ett videomöte, och kanske kan ni även ta en kopp kaffe tillsammans under fikapausen över länk?  
Håll dig uppdaterad Det är viktigt att hålla sig uppdaterad och informerad kring virusets utveckling. Men om nyhetsflödet skapar mycket oro och stress hos dig, begränsa dig till att läsa nyheterna ett par gånger per dag – och schemalägg gärna när så att du inte fastnar i någon onödig diskussionstråd trots att du kanske egentligen inte ville det”
Klokt citat som inte alls gör sig lika bra på svenska När ”jag” byt mot ”vi” blir t o m
sjukdom [illness] till välmående [wellnes]

Så har vi allt om hur just framgångsrika personer ofta är rutinmänniskor: Morgonrutiner för framgång: ”6 saker framgångsrika människor gör Framgångsrika människors morgonrutin Det sägs att din morgon definierar hur hela din dag kommer att bli. Att ta kontroll över din morgonrutin och investera i dig själv gör dig gladare, mindre stressad och mer produktiv - det har framgångsrika människor sedan länge insett. Men vad gör framgångsrika människor på morgonen? Här är sex tips.  
De vaknar före alla andra  Framgångsrika människor har insett att tiden är ovärderlig. Genom att gå upp klockan 06.00, 05.30 eller redan 05.00 har du köpt dig själv massor med extra tid. Utnyttja tiden till att göra sådant som är viktigt för dig och njut av känslan att få ett försprång gentemot sjusovarna.  
Börja alltid dagen med att investera i dig själv. Det är ingen nyhet att fysisk aktivitet minskar stress och ökar lyckoendorfinerna. Det behöver inte vara högintensivt – yoga, en promenad eller ett lätt styrkepass fungerar utmärkt. Vi lovar, 10 minuters motion går att klämma in i din morgonrutin.  
De äter inspiration  Motivation kommer inte automatiskt, precis som med mat behöver du äta inspiration regelbundet för att orka. Människor som har lyckats vet att innan du springer till bussen, lagar frukost till skrikande barn eller stressar iväg till dagens första möte behöver du ge dig själv energi. Titta på ett inspirerande YouTube-klipp, läs en intressant artikel eller meditera.  
De sätter mål för dagen  Ta för vana att börja dagen med att visualisera dina livsmål, granska dina uppgifter för dagen och gör ett dagsschema. Organisera, prioritera och gör de aktiviteter som går i linje med de mål du har satt upp. 
Lägg tid på det som är relevant och välj bort det som inte är det. Visualisera att dagen är slut och att du ställer dig frågan ”Hur var din dag?” – vad vill du svara? Varje dag kommer inte att vara perfekt men detta kommer att hjälpa dig att hålla rätt fokus.  
De gör det viktigaste först  Innan de öppnar mailen och kanske till och med innan de åker in till kontoret och riskerar att bli avbruten av frågor från medarbetare har gör framgångsrika människor dagens viktigaste uppgift. Morgonen är den tiden på dagen då vi har mest energi och är som mest benägna att ta tag i surdegar – för gör vi det inte direkt kommer det med sannolikhet inte bli av den här dagen heller.  
De umgås med sina nära och kära  Nu när du har mer tid på morgonen är det en god idé att lägga fokus på dina relationer. Varför inte duka upp en härlig frukost till din familj? Prata om dina barns drömmar medan du hjälper dem att klä på sig eller bjud ut din partner på frukost på ett mysigt café. Framgångsrika människor vet att morgonen är tiden på dygnet då vi har minst stress och andra distraktioner i sinnet och därmed också mest energi för våra relationer”
Vi är det vi upptrepat gör och därför
blir framgångsrika i [jfr1000 h]
Det handlar inte om en händelse
utan en vana (Aristoteles)
Rutiner är för rutinerade!

onsdag 15 april 2020

Äggande och kryddigt

Är så lättroad att jag helst köper ägg direkt från hönsgården och
då helst både vita och bruna; även äggulorna skiljer ju i färg
Nu kommer några recept på äggrätter jag testat under påsken:
Sojakokta ägg med sesamströssel  8 ägghalvor  
koka
4 ägg  
Blanda i en trång kastrull
1 dl japansk soja 
2 msk mirin/sesamolja  
1 msk (rödvins)vinäger 
½ tsk finriven ingefära 
½ tsk finhackad grön chili 
1 dl vatten 
skölj äggen när de kokat 4 minuter. Skala dem och lägg dem i marinaden. Sjud äggen i denna blandning i ytterligare 5 minuter. Låt äggen svalna i kastrullen. Låt dem ligga i en bunke i marinaden i kylen över natten. Mixa Strössel av
½ dl pumpafrön 
½ dl rostade sesamfrön 
(½ tsk chiliflakes)
med stavmixer, det ska finnas lite grova bitar kvar.  Rulla äggen i strösslet. Skär dem till halvor och servera.  Sojamarinaden marinerade jag så
Laxfile
i ca 1 h wokade dem så i den och serverade med wokgrönsaker och crème fraishe. (Inget får förgås)



söndag 12 april 2020

Kreativitet och sårbarhet av god associationsförmåga!

Kreativitet är verkligen ett fascinerande ämne. Att kreativa människor också är mer sårbara än andra kommer knappast som en överraskning och det behandlade www.pbs.org här. (Jag översätter och kommenterar.)
Bilder tagna ur filmen nedan
TV-journalisten "Judy Woodruff undersöker sambandet mellan kreativitet och mental sjukdom. Det är ett minne som intrigerat forskare ett bra tag så Judy reste nyligen till mellanvästern för att intervjua ledande forskare inom det fältet.
Vilken dag som helst kan du finna Dr. Nancy Andreasen, läkare och fil.dr. i MRI lab[labb där hjärnan undersöks med magnetisk resonans kamera] vid University of Iowa Hospital Center.  

-Principen är att det här är ett test på kontroll menar Dr. Nancy Andreasen,  som har Andrew H. Woods tidigare tjänst i Psychiatri vid, University of Iowa
Woodruff: Det är här hon gjort omvälvande forskning i att avbilda hjärnan hos särskilt schizofrena, där hon kopplat samman det med fysiska skillnader i själva hjärnan. Det är något som intresserar henne sedan hon fick tjänsten på 1960-talet.

[replik] DR. NANCY ANDREASEN: Jag visste att jag skulle intressera mig helt för hjärnan för jag visste att just det är organet dom gör oss mänskliga.
[replik] JUDY WOODRUFF: Samtidigt hade hon också ett stort interesse för litteratur, vilket ledde till ett ovanligt fält inom vetenskaplig forskning: Hur kommer det sig att så många stora författare också lidit av mental sjukdom?  
DR. NANCY ANDREASEN: Jag vet, t ex hade den  store filosofen Bertrand Russell en familj med massor av schizofrena. James Joyce hade en dotter med schizofreni, och Joyce var själv rätt udda.  
JUDY WOODRUFF: På 1960- och ’70-talen utnyttjade hon universitetets nationellt välkända Iowa Writers’ Workshop för att studera de författare som pluggat där, som Kurt Vonnegut och John Cheever.  
Hon ville undersöka om det var vanligare med tecken på mental ohälsa bland dem och deras familjemedlemmar. Hennes studie visade att hela 80%  hade en form av humörstörningar vid någon tidpunkt, jämfört med 30% av de i kontrollgruppen.  
DR. NANCY ANDREASEN: Den studien kom som en stor överraskning för mig. Jag hade en tanke om att folk skulle ha familjemedlemmar med schizofreni, och jag fann istället  att dessa skribenter hade riktigt hög graff av beteendestörningar, som kunde vara Manodepressiv sjukdom eller vanlig depression, att de hafe en hög grad av humörstörningar bland sina närmaste släktingar, och att kreativitet också fanns i släkten.  

Noterade exempelvis att Kurt Vonnegut, som själv, förstås, var författare. Hans far var en stor 
arkitekt. En son skriver och två döttrar arbetar också konstnärligt. Ett stort antal av dem hade också mentala sjukdomar av olika slag. 
JUDY WOODRUFF: Faktum är att Kurt Vonneguts son, Mark, som nu är barnläkare och skribent boende i Boston, har varit väldigt öppen med sin egen kamp mot mental sjukdom.  
DR. MARK VONNEGUT: Kort sagt, som för många andra och precis som för i min släkt, i 20-årsåldern var jag övertygad om att jag onte skulle behöva äta mer eller sova alls. Jag hörde röster hela tiden så jag måste läggas in på ety psykiatriskt  sjukhus.  
Jag fick fyra fruktansvärda psykiska sammanbrott. Det fanns ingen romantik i det. Livet  var oavbrutet hemskt och att ta sig upp på fötter igen var enormt hårt arbete, WOODRUFF: Då Andreasen ville göra ngt för att må bättre fokuserade hon två årtionde forskning på neurobiologi och neuroimaging. Hon förlorade fock aldrig intresset för kreativa genier. Ligger det ibsläkten? Vilket samband finns det mellan kreativitet och mental sjukdom?  
DR. NANCY ANDREASEN: En av de stora frågornar om kreativa personer bör få sina psykiska problem behandlade och om det isf skulle minska deras kreativitet? Det är svåra frågor eftersom det som gör folk kreativa också gör dem sårbara.
Egen bild av liten hjärna 
JUDY WOODRUFF: Under senaste årtiondet har Nancy Andreasen undersökt kreativa sinnen i en andra studie
Hon har arbetat med högt etablerade och erkända individer, som filmskaparen George Lucas, Pulitzer
Pris-vinnande författaren  Jane Smiley, och matematikern William Thurston.  Hon bjöd den attbesöka hennes farm innan de begav sig till universitetssjukhuset morgonen därpå då de genom gick en klaustrofobisk [nåja, inte så farligt enl min egen erfarenhet i o f s] neuro-magnetkamera.

Andreasen observerade hur svaren på de olika frågorna påverkade olika delar av hjärnan.
DR. NANCY ANDREASEN: När jag tänkte över det insåg jag att kreativa människor är bättre på att se samband. Vad jag behövde göra var att komma på hur de lyckas starta associations-delarna av hjärnan. Då blev det faktiskt rätt enkelt; vi måste ge uppdrag som gör att folk associerar.  
MAN: Det sätter igång på bara några få sekunder.
film lånad från youtu.be

DR. NANCY ANDREASEN: Det finns tre tester. En handlar om associationer till ord, en om bild-associationer, och en handlar om att upptäcka mönster genom associationer. 
[Jag inser att jag själv gjort tester som dessa hos neuropsykologer ända sedan 1993 och senast när jag låg på Ystad sjukhus efter en misstänkt stroke för kanske tre år sedan.] 
Vad karaktäriserar då hjärnor hos högkreativa människor jämfört med andra med liknande utbildning och framgång men som inte är lika kreativa?  
JUDY WOODRUFF: Genom dessa inskaningar syns verkligen skillnaden mellan högkreativa personer och de med liknande utbildning och intelligens hos kontrollgruppen?  
DR. NANCY ANDREASEN: Vi ser villa områden i hjärnan som är mest aktiva under den speciella uppgiften.  Det vi ser är områden som är relativt mer utvecklade under experimentets uppgifter task, jämfört med under en kontrolluppgift. Och i det här fallet upptäcktes ett mönster vid den experimentella uppgiften som är en riktigt utmanande uppgift som de skulle lösa. De områden av hjärnan som används mest aktivt under mönsterupptäkten visas i rött och gult. De mest aktiva under jämförelseuppgifter visas i blått.  

JUDY WOODRUFF: Många av Andreasens slutsatser så här långt om kreativa genier härrör sig också från genomgripande intervjuer hon gjort. Hon trycker på att dessa är preliminära, men säger att det finns sådant många subjekt delar.  De är självlärda sedan tidig ålder, har flera djupa intressen snarare än ett enda. De är väldigt envisa, även när de möter motstånd och får avslag.  
DR. NANCY ANDREASEN: Något intressant som visade sig är att så många av dessa högkreativa autodidakta. De är personer som lärt sig själva. Det gör dem till närmast missanpassade inom utbildningssystemet de satts. Det hade varit bra om utbildare vore medvetna om att dessa självlärda fanns och att de skulle en något annorlunda erfarenhet från utbildningen för att fungera som bäst för dem.  
JUDY WOODRUFF: Andreasen tror att hennrs forskning om kreativa sinnen redan hjälpt till att ge en bättre bild av mental sjukdom.  
Mark Vonnegut anser att denna forskning också är viktig om det är vad som behövs för att allmänheten ska bli mer medveten och ge större förståelse.  
DR. MARK VONNEGUT: Jag tror att det i viss grad kan hjälpa till att få bort stigmatkring mental ohälsa och få ombord folk för att motarbeta sådan.  Så, helt klart, låt oss ta hand om vårt folk. Tänk att de kan vara en ny Hemingway. Kanske är han en nyvan Gogh. Möjligheten finns — så låt oss ta hand om varann!
DR. NANCY ANDREASEN: Vet ni, en del historier är helt förkrossande.  
Men det remarkabla är att dessa är oerhört framgångsrika personer. Så, en får balansera de förkrossande personliga historierna mot helt extraordinära talanger och det är inspirerande. JUDY WOODRUFF: Andreasen säger att det kan ta många år att färdigställa forskningsprojektet om kreativa sinnen, men resultatet i halvtid är så lovande att hon vill publicera dem redan. ”

fredag 10 april 2020

Lax gravad med citronskal och ramslök

Jag har gjort något himmelskt gott i lax gravad med citronskal och ramslök. Så gott att jag knappt kunde föreställa mig det innan.
Ramslök- o citrongravad lax ca 6 port
Frys
1 kg laxfilé av mittbiten 
ett dygn innan den ska gravas och grava den innan den är helt tinad. Skär laxen i två benfria filéer men låt skinnet sitta kvar. Blanda
knappt ½ dl strösocker, 
knappt ½ dl salt,
2 tsk grovt stötta vitpepparkorn 

Gnid in laxfiléerna på köttsidan med kryddblandningen. Finhacka 
2 dl dill 
Zest från 1 ekologisk citron 
En näve hackad ramslök 
Lägg ihop laxbitarna med rikligt med dillemellan. Strö över resten av dillen.
Gravad även halva laxen vanligt med bara dill
Lägg laxen i en plastpåse och grava i kyl i 1-2 dygn. Vänd påsen ett par gånger under tiden. Jag lät min lax ligga i 20 h och då blev den perfekt! Skär en skiva för att smaka av och när du tycker den lagom häller du av vätskan o skrapar bort kryddorna så kan du förvara den i samma påse. 

Å
Till gjorde jag min vanliga gravlaxsås och tillsatte smält honung
Gravlaxsås med honung 4 port 
Blanda
3 msk (dijon)senap 
1 krm salt 
1 krm nymald vitpeppar 
1 msk vinäger 
1 dl hackad dill
2 msk värmd/flytande honung

i en skål och tillsätt så  
1 dl rumsvarm olja  
i en tunn stråle medan du vispar, eller lite och lite i taget med ordentlig mixning emellan. En underbar hit! 


onsdag 8 april 2020

Matjessillstårta som inte lämnar mer att önska

Matjessilltårta är något jag tycker är väldigt gott under alla högtider. Mina norska släktingar tycker dock att ”svenskar ska ha sill sommar som höst” och ja. Särskilt så här i Sillastaden är det inte bara gott utan även viktigt (hehe).
Matjessilltårta 12 bitar
Finhacka eller mixa
200 g kavring
blanda
75 g rumsvarmt smör
Täck bottnen på en form med
löstagbar kant, 24 cm i diameter, 
Platta till och låt stå i kylen ca 15 min.
Lägg
3 msk AgarAgar (3 gelatinbladi kallt vatten ca 5 minuter) tillreds enl frp . Låt
2 burkar matjessill (à 200 g)
rinna av och spara spadet.  Skala
1 rödlök
Finhacka lök och sill. Blanda
250 g kvarg (10%)
3 dl gräddfil
sillspadet
1 krm malen svartpeppar
(Ta upp gelatinet och smält det i en kastrull på svag värme.) Rör ner lite av sillblandningen i det (smälta gelatinet/) AgarAgar-blandninge , rör så ned det i resten av sillblandningen.  Häll det i formen. Låt stå 
i kylen minst 3 h för att stelna. Lägg 
silltårtan på ett fat och garnera med 
1 dl finskuren gräslök
Jag garnerade även med 
Ruccolasallad
Körsbärstomater
Fröblandning m t ex solros-/pumpafrön m fl
o hällde
Linfröolja 
över. Fantastiskt gott påsk, pingst, midsommar o ja, närhelst faktiskt!