SIDOR

fredag 29 november 2019

Du & Jag II + Nya Medlemmar

På Tjörnedala konsthall var det dubbel vernissage 9 november.
Dels visades de nyantagna medlemmarnas verk upp.
Dessutom visades del 2 av den samlingsutställning med ÖSKGs medlemmar på temat Du & Jag - det personliga samtalet.
I utställningen presenterades arbeten av konstnärer som två och två tillsammans, skapat verk.
Under hösten 2018 visades den första delen av Du & Jag - det personliga samtalet.
Utställningens fokus ligger på arbetsprocessen och vad som kan uppstå i det kreativa mötet. 
Eftersom detta är långsamma processer som tar tid gjorde ÖSKG en uppföljande utställning, där gamla möten fördjupas och nya presenteras.
Vernissagen var välbesökt!

Nya medlemmar i ÖSKG!
Tre nya medlemmar har valts in i föreningen. De nyinvalda är Iris van Hees, Anja Richardt Krabbe och Charlotte Elm Ravn och de visar nu också sina verk på Tjörnedala. Varmt välkomna Iris, Anja och Charlotte!
Anja Richardt Krabbe är utbildad vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Hon arbetar främst med måleri och fotografi. Krabbe har bl a ställt ut på Falsterbo konsthall och på Sjöbo Konsthall. Hon är född 1967 och bosatt i Lövestad.
Charlotte Elm Ravn, född 1972, arbetar främst med video, performance och installation. Hon är bosatt i Hammenhög och har varit involverad i flertalet konst- och kulturprojekt senast som kreativ producent för Kollaborativet.
 
Iris van Hees är född 1965 och utbildad vid Royal Academy of Art i Haag, Nederländerna. Hon är bosatt i Kivik och arbetar som textildesigner. drag för Karolinska institutet i Stockholm.
Hon har främst arbetat med sin konst i offentliga miljöer och bl a haft upp
Årets jury bestod av Thomas Kjellgren, fd chef Kristianstads konsthall, Carolina Söderholm, konstkritiker och Helena Bergenrud, konstnär och styrelsemedlem ÖSKG.

T o m 15 dec visas båda utställningarna Öppet: tors-sön kl 12-16

lördag 23 november 2019

Övervintra hibiskus i kruka 

Som jag varit väldigt tydlig med älskar jag hibiskusar och är enormt glad i alla mina trädgårdshibiskusarGretero.

Under väldigt många år har jag även älskat att ha hibiskus i kruka också här hemma men de har dessvärre aldrig överlevt.
Kom därför på att de kanske, precis som mina trädgårdshibiskusar tappar bladen på vintern och därför bör ställas svalare över vintern och tänk; precis så tycks det faktiskt vara! Även om de ändå bör stå ljust.
Från www.wexthuset.com
II år har jag därför ställt ut den ihop med pelargonerna jag har utomhus på somrarna, till 12 grader i mitt trapphus o hoppas att den blommar igen i vår!


torsdag 21 november 2019

Doften av minnena

Som du som tidigare läst denna blog vet är jag oerhört fascinerad av hur olika lukter aktiverar minnen som kan ha varit bortglömda i decennier.
Av den anledningen har jag också försökt inkludera lukter i mina utställningar vid några tillfällen.
9 november var det vernissage på KB-art för Åsa Herrgåds utställning Memories of Scents - Minnen av Dofter som visas där t o m 30 november.
Foto: Liu Lifen
Herrgård jobbar här i bl a brons, marmorkross och gips och gjuter bl a av sådant hon finner i naturen som svampar, lavar, grenar och annat.
Memories of Scents är därför nästan som att bege sig ut på en stiliserad skogspromenad där det mjuka stelnat som efter kung Midas beröring.
Natsukashii - Doftminne - Memory of Scent bjöd konstnärer och forskare in till att just lukta på konsten. Den samlingsutställningen deltog bl a Herrgård i för ganska precis ett år sedan på Wanås Konst

Utställningen innehöll dansföreställningar och workshops och fyllde "Wanås Konst med en mängd olika dofter och försöker väcka gamla minnen och glömda känslor genom våra sinnen, centrerat på lukt." Det skedde under de tio dagar det var höstlov i Sverige o Danmark 2018. 
Utställningen var "en del av ett japanskt forskningsprogram som syftar till att förbättra livskvaliteten för äldre som bor på vårdhem. Utställningen i Sverige kommer att fortsätta utveckla denna forskning och inkludera en publikundersökning tillsammans med forskning som genomförs med lokala vårdhem.
Projektet inleddes i Japan 2016 och resulterade i utställningar i Kyoto och Paris 2017."

Ända sedan 1987 arbetar Herrgård med monumental skulptur, liksom fotobaserade installationer, objekt och bilder. En stor del av hennes konstnärsskap har bestått av att arbeta med platsspecifik skulptur och min tidigare lärare Odd Larsson berättade att hon hade ett förslag till utsmyckning i Jämtland för ett antal år sedan.
Herrgård bor nu i Gerlesborg, Hamburgsund, där jag en gång gick kurs i stenhuggning och där både konstskola och konstnärlig kollekrivverkstad finns. Det är nära havet och naturen i Bohuslän.
Sedan 1995 har Herrgård skapat 25 offentliga gestaltningar runt om i Sverige. 
Hennes stora intresse för Tai Chi har också tagit henne till Kina vid ett flertal tillfällen och det är också därigenom hon känner Anna Mellergård och Liu Lifen på KBart.
Lukt och minne är, som jag behandlat flera gånger, djupt sammankopplade "och kulturellt påverkade. I utställningen Natsukashii - Memory of Scent på Wanås Konst har svenska, brittiska, franska och japanska konstnärer närmade [sic!] sig luktkonst på olika sätt. De har skapat konstverk som bjuder in utforskning av nostalgiska (Natsukashii) svar på lukt, vilket möjliggör minnes av minnen från händelser som ägde rum tidigare."

Herrgård är, precis som jag, intresserad av balans. Liksom "av koncentration och förhållandet mellan livets och naturens olika skeenden i form av tid, rum och energier med dess växlingar och olika motsatsförhållanden." 

Det var verkligen fantastiskt att diskutera allt detta på vernissagen.
Memories of Scents - Minnen av dofter
kan ses
Ons - lörd, 10 - 30 november, kl 13 – 15:30
(Andra tider kan reserveras, ring 070043893)
på KB ART HOUSE, Stora Rådmansgatan 8, 272 31 Simrishamn Gör det!

tisdag 19 november 2019

Samband mellan Hjärtan och hushållsföremål

Nu blir det (äntligen) en utställning som fortfarande kan ses och det t o m 24 november, nämligen
Anders Soidre och Martin Thelander som ställer ut på Galleri Thomas Wallner i Simris!
Soidre har installerat hushållsföremål av olika slag så att de blir till ett persongalleri av ansikten.
Thelander å sin sida har målat vita dukar med röda hjärtan på. I olika format och storlekar men formen är det stiliserade hjärtat som i klotter och emblem.
Vi människor lyckas se ansikten i de mest skiftande mönster, vilket tros vara en överlevnadsinstinkt, som Soidre nyttjar fantasifullt.
Apparater, kjedjor o olika doningar blir till ansikten av de mest skiftande slag. Forskning från 2017 visar att redan 34 veckor gamla foster uppfattar ansikten i olika former
Psykologen och författaren Görel Kristina Näslund har länge forskat om vår förmåga att känna igen ansikten, och hon har skrivit en bok ämnet.
-Ansikten är väldigt väsentliga för oss människor och har alltid varit, och vi har en tendens att se ansikten där de inte finns, menar hon. Ett ansikte kunde betyda att det fanns en fiende där, och upptäcker man en fiende i tid har man ju ett försprång. Är man mer romantiskt lagd så ville man ju så klart upptäcka ansiktet på en attraktiv person också så att man var först där så att säga. 

Se där; ett rent vetenskapligt samband mellan just hjärtan och persongalleriet av hushållsföremål!

söndag 17 november 2019

Päronpaj med citron och kardemumma 


Päronpaj med citron och färskmalen kardemumma 
Sätt ugnen på 225C. Blanda samman
2 dl mandelmjöl
1 dl psylliumhusk 
1 dl råsocker
1 dl kokosflingor
Tillsätt
150 g rumsvarmt smör
Blanda till en smulig deg.
Tryck ut degen i en pajform, c:a 24 cm i diameter o ställ kallt i 30 min. Blanda samman
2 dl crème fraiche
1 vaniljstång (urskrapade frön)
1 dl råsocker
2 ägg
till fyllningen.Tillsätt
skal och juice av 1 ekologisk citron
Vispa kraftigt och häll smeten i pajskalet. Skölj och rensa
500 g päron
och skär i ½ centimeter tunna skivor och lägg i ett fint mönster överst på pajen. Mal över
färskmalen kardemumma

Grädda i mitten av ugnen, 200C i 40 minuter tills fyllningen är helt stilla och päronen fått lite färg. Servera med lättvispad grädde och njut!

lördag 16 november 2019

Modern Life av Peter Öhman


Dags för ännu ett inlägg om en konstutställning som tyvärr inte längre går att se.
Vandrare, Böner och Självreflektioner
27 okt var det sista dagen av Peter Öhmans utställning Modern Life på på Galleri Blå i Gärsnäs och då tog jag mig dit. Då var också sista dagen som det var öppet för i år och då var Öhman själv också där för att hämta sina verk.
Vi pratade bl a om att han är från Hovfors och att hans tjej också kommer från Jämtland, närmare bestämt Frösön. När Peter var ung jobbade han på Domnarvets järnverk i Borlänge och hans hantverks-skicklighet är uppenbar i verken som framställts av bl a drivved och annat upphittat.
I utställningen visas, utöver dessa objekt och skulpturer i bl a trä, masonit och metall också måleri och kollage med tidningsurklipp. Peter Öhman är autodidakt och använder det som finns till hands i sin konst, men är ändå rotad i konsthistorien och främst då Modernismen. 
Målningarna/kollagen är också gjorda på annat än vanliga pannåer och dukar. I dem finns utöver tidningssidor även notblad inkorporerade vilket ger ett ärligt och lite rufft intryck som verkligen gifter sig med objekten och skulpturerna.
Portar till andra kanske både lägre och högra världar minner om ladugårdsdörrar fast monterade som om vore det flerfamiljshus.
Böner (ovan) påminner med sina pinnar i räta rader mig om katolicismens radband för att hålla ordning på antalen Ave Maria och Pater Noster eller buddhismens bönetavlor, även om Öhman inte känns särskilt religiöst grubblande. Som han säger till Ystan:
– Bönen är en möjlighet att komma vidare. Man understryker att det inte rör sig om några religiösa böner. Han riktar bönen till sig själv.
Hamnar är också motiv i Öhmans motivvärld.

Skulptur/objektet ovan av drivved installerad med en målning av densamma där den framstår som en fyr i ett upprört hav.
Öhman flyttade på 1990-talet till Österlen och tidigarr Ica-butiken Jollen i Vik, som byggdes om till galleri. En eldsvåda förstörde den men det gick att  återuppbygga och efter branden tog Öhman tillvara på urverket till en gammal Amerikaklocka som blev eldens rov och den är infogat i Pappa – titta det brinner (ovan).
Kunde givetvis inte lämna galleriet utan att återuppleva barndomens Kafe Slalom med brödportion och (riktig) varm choklad med vispgrädde.