Fantastiskt bedrövlig Peter Johansson

Konstnären som Ung och på höger sida en isbjörn i en
tombola hos Galerie Leger i dubbelutställningen Barnatro 

Jag har älskat Peter Johanssons konst sedan jag såg hans vakuumförpackade skivade dalahästar How to cook souvenir från början av 1990-talet. De finns visst numer utställda på nyinvigda Nationalmuseet i Stockhom framför Anders Zorns målning Midsommardans.

På Galleri 21 möts vi av ett inverterat hem, komplett med pärlspont,
paneler och Moraklocka och vi får tjuvkika in genom hål i väggarna
till en vidrig miljö som ändå skildrats med enorm ömhet

Jag insåg att jag älskar Peter Johansson även som person när han höll en workshop i höstas och jag senare träffade honom även på Kulturparlamentet i Hässleholm. Han är så oerhört generös och hjälpsam att det är omöjligt att tro att han genomlevt den fasa hans dubbelutställning Barnatro vittnar om.Människor med denna typ av erfarenheter har oftast tappat allt förtroende för omvärlden och blir därför känslokalla och för vidare den ondska de själva utsatts för.

Johanssons pojkrum känns komplett avbildat
och jag känner igen alla nummer av Fantomen,
kuddar, lampa osv från mitt eget 70-tals flickrum

Barnatro  är en fantastiskt modig utställning och vi började se den del på Galleri 21 där konstpubliken möts av vackert faluröda containrar. Dessa består av olika rum i ett inverterat hem, kompletta med pärlspont, paneler och Moraklocka. Vi får tjuvkika in genom hål i väggarna, böja oss och sträcka oss för att få ta del av Johanssons uppväxtmiljö i lilla Berga, Dalarna, skildrad in i minsta detalj, med oljud och serietidningar (det enda jag saknar är egentligen lukterna av cigarettröken från mammans evigt pyrande cigaretter och hans eviga följeslagare falukorv.)

Jag har en känsla av att det är väldigt bra att Barnatro är uppdelad på två gallerier så att man tvingas bege sig utomhus och få luft och ljus mellan dem. Fast Johansson i vanlig ordning uppvisar stor humor, självdistans och faktiskt en enorm ömhet (och helt befriat från bitterhet) skulle det troligen blivit alltför tungt att genomleva allt i ett svep.

Korvkok med blod forsande nedför väggarna

Johansson inleder utställningspresentationen "Dubbelutställningen Barnatro skildrar upplevelse från mina uppväxt[år] i den lilla byn Berga nära Sälen i Dalarna.

Här fanns min utstuderat elaka och barnhayande farfar. Här fanns min far, som pendlade mellan mängder av arbete och frustrerad ilska, som mynnade ut i extremt våldsamma utbrott. Här fanns också min allt mer labila mor, som när min far dog kunder bli så arg, ledsen eller besviken på sitt liv, att det ofta gick ut över ting - som bilen eller snöskotern - eller någon svagare och mindre än hon själv - som hunden eller mig! 

Falukorv o mer falukorv  I och med denna
utställning får jag en än djupare förståelse för den
som symbol när jag får veta att det ofta åts
närmast  varannan dag i Dalarna förr.

Här fanns också mannen som utnyttjade mig sexuellt under många år.det var min fars arbetskollega och vän till familjen. När jag var 14 år dog min far. Det märkliga var väl inte min fars död i sig, utan att den gjorde mig lycklig! Jag grät inte en står eftersom jag visste tt den innebar slutet på min mardröm.Den här mannen skulle aldrig mer dyka upp i vårt hem! Jag grät inte heller när min mor dog, för med henne, efter pappas död, hade helvetet bara tagit en annan form, som hennes död befriade mig ifrån."

Ur ett hål kommer t o m en korv ut i ansiksthöjd,
så det gäller att ducka för att inte bli angripen av den.

Hur har Peter Johansson egentligen kunnat bli den fantastiska människa han är nu?
I Galleri 21 ekar skrik och den stränga uppmaningen "Nu är det allvar" och i flera kikhål möts vi av en sträng kvinnogestalt som diskar, röker och skäller.

Tycker mig känna igen Peter själv i sin mors 60/70-tals outfit och känner att henne vill jag inte träffa. Johansson skriver vidare att "som barn hade jag inte ord att sätta på mina känslor av ilska och rädsla, och idag har jag inte velat vända mig till terapi utan mitt val blev att försöka bearbeta upplevelserna genom att göra visuella berättelser."

Jag kan inte annat än beundrande applådera att han verkligen lyckats, där så många som gått i terapi i decennier inte gjort det! Jag har all kännedom om hur fantastiskt kultur kan läka fysiska skador genom att jag fick konst på recept efter min olycka men att det också har en sådan fantastisk effekt på även vid mental tortyr, som jag vill definiera det Peter vittnar om, är nog inte vetenskapen ens medveten om!

På  Galerie Leger är utställningen mer traditionell och inte dold på samma sätt som på Galleri 21 och Johansson skriver att han där "har gått vidare in i min uppväxt och presenterar ett utval fotografier från familjens fotoalbumoch ställt dessa tillsammans med skulpturala kommentarer och bildreferenser, för att på associativ väg kunna berätta om mina upplevelser.--- Dramatisera, återskapa, förvrida ont till gott och ur dessa mängder av referenser se framåt. Min tanke är, trots de mycket personliga historier jag berättar om i min konst, att de ändå skulle kunna bli allmängiltiga och en sorts passager till besökarnas känslor och hjärta och frammana deras egna upplevelser, både sämre och mer glädjefulla minnen från unga dagar,"

Framför en bild av Hjortronplockarna visar han kaktusar neddränkta
i Falu rödfärg.Som barn samlade han på serietidningar, kaktusar
och isbjörnar vid något tillfälle körde därför hans mor hela dessa
samlingar på soptippen för att verkligen såra sin son

Just där sätter han fingret på mina egna upplevelser; när jag grävt riktigt djupt i mina personliga upplevelser har jag lyckats beröra andra djupare genom att det blir just allmängiltigt där. Väldigt mystiskt men ett klart faktum (fast jag av födsel och ohejdad vans är väldigt mycket kvinna).

Mamma, Pappas skåp och Korvknullaren är en maskin av ett traditionellt Dalaskåp, en korv som sticker upp och en roterande röd stuga och finns på Galerie Leger.

Spelad ilska mot faluröd vägg och Pedofilstång med korvringar och bakom den foto från konfirmationen. 

Parasoll med Skugga bestående av bl a de delar
av fotona som lämnat tomrum i fotoalbumen;
Förövarna. Visa ditt Sår och Hundarna 

Utställningen pågår  endast t o m 9/2 på Galleri 21 och t o m 10/2 på Galerie Leger för att sedan flytta till Wetterling Gallery i Stockholm, där han ställer ut en hel månad 28 mars - 27 april. 

Kan inte tänka mig att allt ryms där dock (men har i o f s inte själv varit dit sedan min utställning där 2002..). Bege er m a o helst till Malmö men se för allt i världen denna fantastiskt vidriga utställning!