bunke. Arbeta ihop till en tjock smet. Låt stelna lite i kylen om den känns för lös för att rulla.
Ta en klick av smeten och tryck in en bit fryst jordnötssmör i mitten (lämna gärna en del av jordnötssmörsklickarna i frysen medan du jobbar, de tinar ganska snabbt).
Café och Galleri Blåjubilerar att de funnits i Gärsnäs i 30 år med inte färre än två utställningar, varav jag skrev om del 1här.
Visar här några verk för att locka er dit. Ovan en monotypi [grafiskt verk som bara finns i ett enda exemplar och därigenom alltså är unikt] av Christel HanssonTreklang I.
Nu är jag väldigt sen för imorgon är sista dagen för att se två riktigt bra utställningar på Ystad Konstmuseum; där visas punkiga Art BombaPunk och prinsesstårta och fotografiskt oljemålande Ella TillemaFlodenmåste flyta visas sista dagen imorgon 16 augusti.
Stora oljemålningen Kärlek och Uppror får mig (givetvis) att relatera till Ebba Gröns bästa LP med samma titel från 1981 (så misstänker att Malmökonstnären Tillema har samma bakgrund som jag i a f musikaliskt).
Mount Everest är ännu en av Ella Tillemmas stora fotografiska oljemålningar men hennes utställning består även av video och ett uppblåsbart Luftslott (som jag filmade här).
Floden måste flytaär även en bok utgiven av Ella Tillema i år, där hon ”Genom storskaligt figurativt oljemåleri, text, screentryck och musik berättar... om vår samtid med fokus på orättvisor och individens sårbarhet.
Varje år sedan 2009 ger Tillema ut en politisk pamflett i numrerad upplaga [ex på bilden ovan] med titlar som ’Handbok i att fucka systemet’ och ’Mitt hjärta är en bomb’ men hon är framförallt känd för sitt färgstarka måleri. Ella Tillema (född 1983) är konstnär verksam i Malmö. Med kompromisslöst tilltal förenar hon det poetiska med aktivism i brännande frågor om samtid och framtid {min kursivering]. I fokus står systemet och hur vi kan mobilisera motstånd mot dess förtryckande mekanismer. Det sårbara är ett återkommande motiv i Tillemas måleri. Målningarnas storlek omsluter betraktaren och öppnar sinnena för existentiella bråddjup.
Tillema är även aktiv i Sveriges punkscen som basist, sångare och låtskrivare i en rad olika band.’ Som det står i presentationen av boken. Som jag misstänkte m a o.
Där är också en perfekt övergång till Art BombaPunk och prinsesstårta, vilket är en utställning som curaterats av konstnärsparet Mette Wide och Ola Åstrand.
När jag närstuderar affischerna som hänger uppe ser jag även att där står att just Musikforum, vilket också bör ha varit en ideell Kontaktnätetförening precis som Östersunds Musikforum (och många av bandnamnen hade även vi, om än ett par år före min aktiva tid där).
Fast jag är gammal punkare kan jag inte påminna mig om Art Bomba (vilket i o f s kan bero på avståndet). Det var tidigare konstnären Åke Dahlbom (1950–2018) som var Art Bomba och jag läser i Ystan att "Åka Dahlbom under de sista åren av sitt liv [var] bosatt i en cirkusvagn i Aventorp utanför Tomelilla, stod utanför etablissemanget.
---Art Bomba [var] verksam från 1980-talet som scenograf i bl a fria teatergruppen Darling Desperados i Malmö, förädlade skräp till konst.
---Här finns också något som kan liknas vid ett manifest om hans egen -ism, funeralismen." Vill dock med bestämdhet hävda att funeralism inte alls är "hans egna" för en snabb googling ger en amerikansk beskrivning av denna "konceptuella Funeralism i en sista akt"...
Vidare till Ulf Mårtensson: "Åke Dahlbom var konstnär, scenograf och punk (fast han var född 1950 och inte alls tillhörde punkgenerationen). Utställningen heter 'Punk och prinsesstårta'. Punk kan man förstå, men prinsesstårta?
– Han levde på prinsesstårta, säger Mette Wide.Tårta bjöd han också frikostigt sina grannar på för att få dem på gott humör och som ett plåster på såret när han stört grannsämjan."
Dessutom har kaféet äntligen funnit en tilldragande form med tre syskon som
driftigt bakar och bjuder på det ena godare än det andra!
Direkt när vi kommer in möts vi av Mårten Nilssons stora installation Botanical. (Det är också han som rättar till det sista i filmen ovan).
Verket Botanical bjuder in (åtminstone mig) till att upplevas
inifrån och Malmökonstnären Nilsson berättar i Ystads allehanda att han ställde ut Törne på Ystads
konstmuseum 2014, då precis börjat utveckla sitt konstnärskap.
— Jag började ju som grafiker och arbetade tvådimensionellt, men för
ungefär tio år sedan kände jag att mitt arbete ville något mer. Jag arbetade
nämligen som assistent på Malmö konsthall och träffade många av de stora
konstnärer som ställde ut där, som alla tog för sig och fyllde rummen. Jag
sticker inte under stol med att det var inspirerande även för mitt eget
konstnärskap. Så det blev tredimensionellt först i tyg och senare i
papper.
— Jag hittade ett träd vid Öveds kloster som sönderklippt, dött. Men ur de
små grenarna växte ändå något, fortsätter han för Henric Tiselius.
Det skapade en stark närvaro som Mårten inspirerades av: Det handlar om
förgänglighet och liv, kontrasterna växtlighet och död.
Botanical är gjort i
pappersremsor som sprutmålats och på ovansidan finns små vita och rosa
blommor av rispapper.
Botanical tog så sin nuvarande form 2018 och är ett organiskt böljande täcke gjort i
pappersremsor som sprutmålats i en rå umbrafärg med små vita och rosa blommor gjorda
i rispapper på ovansidan. I tunna nylontrådar svävar verket som är skapat specifikt och
anpassat efter rummets och ljusets förutsättningar på Tjörnedala konsthall. Personligen
kände jag mig tryggt omfamnad som av gyllene grenar eller rötter när jag befann
mig i Botanical.
Projektet Spaced Light Ground
påbörjades 2013. Här används virkade och knypplade dukar som Nilsson klipper ut
delar av och färgar in i akryl. Dessa gör han organiska installationer med och
delarna som blir över skapar han herbarium-liknande verk inramade i olika
format.
Mårten Nilsson föddes i Lund 1963 och är utbildad på Grafikskolan Forum i
Malmö. Han har tidigare ställt ut på bland annat Landskrona
konsthall, Galleri Ping Pong i Malmö, Galleri Mors
mössa i Göteborg och Ystads konstmuseum. Hans verk finns representerade på
Moderna museet, Malmö konstmuseum, Statens konstråd, Norrköpings konstmuseum
och Ystads konstmuseum.
Danska Lotte Agger letar efter system,
strukturer, lager och förskjutningar som är karakteristiska för var plats hon
besöker. Hon registrerar omvärlden med digitalkameran och anser att det tryckta
pappret som fysiskt material är vad det handlar om. De stora bilderna av växter
är som mosaiker där hon dekonstruerat bilderna, spridit ut fragmenten i ateljén
och sedan verkligen ser hur de blir återskapade när hon väl installerat dem i
utställningsrummet.
Görs extra tredimensionella genom vikta kanter så att de ”poppar ut” från väggen
Modellerandet av de digitala fotona har manipulerats både fysiskt och
digitalt. De är alla tryckta på papper som skurits upp och därefter blivit
sammansatta i nya system och mönster.
Vissa är formade likt reliefer med tredimensionell verkan medan andra rymmer
digitala mönster eller perspektiviska förskjutningar som breder ut sig som ett
nät över bilden, likt en spindelväv eller svampliknande
organism. Detta ger fragmenten och helheten rent taktila egenskaper och
därigenom ytterligare dimensioner. Det visuella blir s a s fysiskt inte bara
genom verkens storlek.
Växter är en del av Aggers serie Patchwork där
varje enskilt fragment formas som en cell och där fragmenten i sin helhet är
ordnat efter ett celliknande mönster. Denna version av Växter
är också den platsspecifikt gestaltad för just utställningen
på Tjörnedala konsthall.
Lotte Agger är född 1965 och utbildad på Billedskolen på Jagtvej samt Fotoskolen Fatamorgana.
Hon bor och är verksam norr om Köpenhamn.
Hon har
tidigare ställt ut på bland annat Galerie Pi i Köpenhamn, Copenhagen photofestival, Damchuk Gallery i
Ukraina och på Handelskammaren i Hamburg.
Hon har även utfört ett stort antal offentliga utsmyckningar.
Anders W Garnow är tredje och siste utställare. Han bor i S:t Olof och är ÖSKG-medlemen
vars skapande är en ständigt pågående dialog med den vackra
Österlennaturen. Med skarp kolorit abstraherar och skildrar han ljuset där
landskapen blir till tydligt avdelade former, som på håll påminner om textila applikationer.
Målningarna är också uppbyggda i flera lager, fast med kolkritor och
akrylfärger. är tredje och siste utställare.
Han bor i S:t Olof och är ÖSKG-medlemen
vars skapande är en ständigt pågående dialog med den vackra
Österlennaturen. Med skarp kolorit abstraherar och skildrar han ljuset där
landskapen blir till tydligt avdelade former, som på håll påminner om textila applikationer.
Målningarna är också uppbyggda i flera lager, fast med kolkritor och
akrylfärger.
Garnow hade sin vackra vespa stående utanför konsthallen på vernissagedagen
och jag fick veta att han fraktat dit inte bara målningarna utan också ett
trädgårdsmöblemang på den. Jag läser också i verkförteckningen att det är på
den han beger sig ut på otaliga turer runtomkring i det österlenska
landskapet. Upplevelserna överförs sedan från minnesbilder till
måleri.
Garnow föddes i Trollhättan 1953 och utbildades på Kungliga
konsthögskolan i Stockholm. Sedan mitten av 1990-talet är han fast bosatt på
Österlen. Han har tidigare ställt ut på bland annat Konstnärshuset i Stockholm,
Smålands konstarkiv, Eksjö museum och Karlskoga konsthall.
Slutligen har vi, som jag nämnde fått igång kaféet på konsthallen med. Där
finns hela sommaren fantastiskt fika med hembakat av syskonen Borssén med hembakat av syskonen Borssén
