SIDOR

måndag 17 juni 2019

Asa-hummus (med gula ärtor och ramslök)

Underbart gott måste jag påstå och så kul sätt att använda totalavenska råvaror i en så internationell kontext! Jag kallar den
Danskt rågbröd med Asa-hummus och ruccola
(eller senapskål som den egentligen heter på svenska)
Asa-hummus
Blötlägg
6 dl (torkade) gula ärter 
över natten. Koka dem i nytt lättsaltat vatten, under lock på svag värme i c;a en timme. Mixa med
6 msk ramslöksolja 
3 msk färskpressad citronjuice
3 tsk timjan 
till lagom konsistens och smaksätt med
3 tsk spiskummin 
Flingsalt e smak


Avnjut t ex som vitlöksmakande tillbehör eller på ett surdegsbröd

tisdag 11 juni 2019

Framgångsrik Inskolning


Jag ska snart resa bort i några dagar och då har Gretas utvalde husse lovat att hon kan vara hos honom. Jag vet ju hur osäker hon brukar vara på nya ställen. Hon brukar ju bara bara här hemma, på kollo och hos mina föräldrar så därför började vi lugnt och metodiskt att skola in henne för några veckor sedan.

Vi bor ju inte mer än 100 m ifrån varann så jag har tagit Greta i cykelkorgen tillsammans med olika nödvändigheter som kattlåda, leksaker, skålar osv var dag.

 Hos husse vankas räkor varje gäng!
Greta passar som hand i handske i cykelkorgen!
Så har vi stannat där längre o längre för varje gång. Första dagen kröp hon misstänksamt efter golvet men för var gång har hon känt sig allt bekvämare

I förra veckan la hon sig på ryggen och ville bli klappad på magen! Jag har lämnat henne ensam där allt längre och idag har det funkat så fantastiskt att hon sprang in under hans säng när jag var på väg att gå så nu är hon kvar där! Det kommer säkert att funka perfekt nu när hon fått vänja sig i sin egen takt; så underbart med en husse Greta är så bekväm med!

lördag 8 juni 2019

Nyttiga brownies med svarta bönor

Blötlagt och groddar alla bönor före utplantering för säkerhets skull; såväl yin o yang, vita som svarta.

Jag blötlade så mycket just svarta Bönor att det räckte att baka en god (nyttig) brownie med jordnötter också! 
black bean brownie med jordnötter C:a 15 bitar
Sätt ugnen på 200 grader efter att ha blötlagt o kokat
230 g kokta svarta bönor (1 förp)

(Häll av spadet, skölj och låt bönorna rinna av.) 

Mixa bönorna släta tillsammans med 

3 ägg

Tillsätt
50 g rumsvarmt smör 

¾ dl kakao

 1 krm salt 

½ tsk vaniljpulver 
1 ½ dl råsocker

Rör till en slät smet. Bryt 
 150 g mörk choklad (70 %)

i bitar och smält försiktigt i mikro med

en klick smör

Häll chokladen i smeten och rör ihop snabbt. Häll smeten i en smord ugnsform, cirka 25 x 20 cm. Fördela 
 1 dl salta jordnötter 

jämnt över. Grädda i mitten av ugnen 185 grafer i c;s 30 min, eller tills kakan har stannat. Garnera eventuellt med

Mer smält mörk choklad

som ringlas över med hjälp av en gaffel. Jag tillsätter nog kaffe (eller mint!) nästa gång jag bakar o då av egenodlade bönor; mums!

torsdag 6 juni 2019

(Maräng)sviss med rabarber

Oerhört gott )även utan maräng)! Rabarber med just kardemumma, vanlig och kola är oslagbart!


(Maräng)sviss med ugnsbakad rabarber
4 port sätt ugnen på 200 grader och skala ochskär
c:a 400 g rabarber
i c:a 4 cm bitar. Fördela i smord form och strö över
lite vaniljocker 
Färskmalen kardemumma
Baka i ugnen i 175 grader i c:a 20–30 min tills de mjuknat. Vispa
3 dl vispgrädde 
ganska lös. Varva den rabarbern
(c;a 15-20 maränger)
Mandel-/kokosflarn
1 l vaniljglass 
i skålar. Garnera med
färsk mynta 
och ringla över
kolasås (på tub eller gör egen så här)
för extra sötma.Njut!

lördag 1 juni 2019

Satsa på kultur och rörelse för kortare skoldagar!

Danske hjärnforskaren, författaren och föredragshållaren Kjeld Fredens utkom 2018 med boken Læring med kroppen forrest [Inlärning med kroppen främst] där han bestämt hävdar att elever skulle lära sig mycket mer om praktiska och konstnärliga element fick större plats i skolan. Han argumenterar för att det inte är längre skoldagar som behövs om det satsas mer på konst och rörelse (vilket faktiskt är något min systersons lärare tig fasta på redan när han gick i lågstadiet  för närmare ett decennium sedan, på så sätt att varje kvart avbröts lektionerna och klassen dansade runt en stund till musik de alla gillade! Jag hittar Anders Jerkings drygt 1 år gamla artikel om det på danska Skoleliv och översätter delar av den här. "Man skulle snabbt kunna både förkorta  skoldagen och använda  fler timmar till musik,  träning och hantverk. Och samtidig skulle eleverna ändå lära sig mer. Det påstår Kjeld Fredens, som gett ut boken ’Læring med kroppen forrest’, där han har den senaste hjärnforskningen som utgångspunkt när hanargumenterar   för att barn lär sig mer och bättre, när kroppen involveras i inlärningen."
Det är något även svenske psykiatern Anders Hansen för fram sedan flera år.

Foto: Erik Lyhne lånad från Skoleliv

"»Helt förenklat sagt, så måste man grioa tag i något, för att man ska kunna begripa det,« menar Kjeld Fredens, som är läkare, hjäneforskarevoch föredragshållaren som Gert ut en räcka böcker om hjärnan.

Hans bok utkommer precis som politikerna på Christiansborg diskuterar om de praktiska elementen i skolan kan stärkas, så skolan inte leder till framgång för de elever som är teoretiskt starka . Skolan ska både locka de med kloka huvuden och de med kloka händer, lyder debatten.

Men den motsättningen mellan det teoretiska och det praktiska är falsk, mener Kjeld Fredens.

»Vi har länge haft ett ideal om, at huvudet är bättre än kroppen, men jag argumenterer för, att de två inte kan separeras. Om man har ett huvud, som sitter på bra, så är det för att händerna var det innan,« säger han.

Det är inte hjärnan som styr oss
Fredens bygger sina tankat på den teori, som kallas ’embodiment of mind’. Grundtanken i det är, att tänkande inte är något, som endast  sker i hjärnan. Istället är tänkandet ett samspel mellan  hjärne, kropp och omvärlden, där det man gör kroppsligt är vad som formar hjärnan [m a o neuroplasticitet som jag skrivit mycket om].

»Därigenom får vi en annan syn på hjärnan. Det är inte hjärnan som styr oss. Istället står hjärnan och kroppen i ett ömsesidigt  förhållande till varann,« säger Fredens.

Han nämner som exempel, att man först förstår det geometriska begreppet ’cirkel’, efter att man har stiftat  bekantskap med en massa verkliga cirklar. Lagat ett cykeldäck eller stuckit  fingret in i hålet på en vaniljkrans.

»Det är de konkreta, handgripliga erfarenheterna av cirklen, som gör att vi kan begripa  den. Därför ska vi ta de konkreta mötena med världen långt mer allvarligt,« siger han.

Skolan dyrkar det abstrakta
Han menar, att fler elever skulle kunna lära sig mycket mer, om plats gav till det, som han kallar ’inlärning med kroppen först’.

»Vi blir tvungna at göra upp med den ideologi, som finns inom mycket i skolan, att allt helst ska vara så abstrakt och så snabbt som möjligt. Man har prioriterat det abstrakta och teoretiska på bekostnad av de praktiska och konstnärliga aktiviteterna,« säger han och pekar på att test och målstyring finns med för att  abstrahera undervisningen i en mer teoretisk riktning.

Det sker trots att många lärare enligt Kjeld Fredens är helt med på att eleverna lär sig  mer när de får lära in mer m.

»Jag var på en matematikkonferens nyligen och när jag såg alla de böcker, som lärarna själva är med och skriver klappade jag i händerna, för de ör så fylda med goda erfarenheter.
. Men när jag så frågar dem om de använder dem säger de: ’inte helt, for vi kan inte nå det’. Så många lärare har intuitivt förstått det, men de känner sig klämda av tiden och målstyrningen, så de kan inte anpassa undervisningen till de känslor de har,« säger Kjeld Fredens och fortsätter:

»om man gav skolan tilbaka till lärarna och stärkte skolledning, så kan jag lova att mankunde  komma långt.«

Mer plats till det konstnärlig området
Om man på allvar skulle inrätta skoldagen, så att man främjade inlärning, då kropp och hjärna kunde samarbeta, så skulle man satsa mer på rörelse menar Kjeld Fredens.
Min oljemålning Hopplöst Lycklig från
2007 föreställer Ängla som lyckas
hoppa hopprep för första gången

»Det är viktigt, att det kommer rörelse in i samtliga områden. Om det är något, som barn är interesserade av så är det att lära med kroppen först. Och så är det ju någon, som inte kan sitta stilla, för att deras kropp är så sprudlande. Så vi diagnosticerar dem, när vi kanske istället skulle kunnat hjälpa dem genom att ge dem andra möjligheter, så att de kunde röra sig mer,« säger han.---
»När barnet börjar i skolan, behöver det inte bara handla om att man skal lära sig att läsa så snabbt som möjligt. Det finns några barn, som kanske har lite svårare att lära sig läsning. Då ska man inte bara piska dem med en läsebok. Kanske är det bättre för dem att teckna eller göra en annan typ av uppgift. Om man hade en mer differentierad tillgång, så skulle fler börja skolan mer framgångsrikt, o h så får man större styrka att klara det, som är svårt.«---»Ser man på de konstnärliga aktiviteterna, så finns det utomordentligt intressant forskning, där man har undersökt kunst-rika och konst-fattiga skolor. Då klarar de konst-rika skolorna sig på alla parametrar bättre,« säger Fredens och förklarar, att konstnärliga ämnen – som musik och bildkonst – utöver att vara ett konkret hantverk styrkerlevernes  föreställningsförmåga och möjligheter att uttrycka sig och samtidig öppnar för en undersökande tillgång till världen.

»om man tog de konstnärliga ämnena allvarligt och erkänner den inlärning, som hör ihop med att teckna eller spela musik, så skulle man kunna uppnå mycket. All inlärning är juskapande  discipliner, där nyfikenhet, undran och uppfinningsrikedom pr viktigt. Och det främjar de konstnärliga ämnena,« säger Fredens.---

»Jag tycker inte att man får mågon ytterligare vinst av att göra skoldagen längre. Hjärnforskningen visar att vi ska använda tid till att smälta det vi lär oss. Dagens läxa läser barnen nästan alltid på fritiden, då hjärnan bytt växel, eftersom barnen taggar ned och får möjlighet att vara sig själva. Därför är det så viktigt med fritid.- - - forskningen om de konst-rika skolorna, visar att om man skär ned på de ämnen som visas i PISA, men kompletterat dem med konstnärliga aktiviteter, så klarar man sig bättre i samtlige ämnen. Eftersom de lonstnärligs aktiviteterna nästan ger de färdigheter, som gör, att man har lättare att tillägna sig andra former av vetande. Det är väldokumenterat.« Så det så.