De flesta kvinnor vänder sig mot den nakna mannen och männen mot kvinnan i
Imponderabilia. som måste passeras för att komma in i hela utställningen. Så var det i a f främst i originalperformancen med
Marina och
Ulay 1977. Här beskuren (för att undvika censur).
the Cleaner inleds med ett av
Abramovic mest intensiva ljudverk,
Sound Corridor (War), 1971, genom en trång korridor fylls löuften av ljud från maskingevär. Swenare visas hennes ‘
transformation works’och även visa småleri av
Abramovic, vilket var riktigt kul att se eftersom jag inte gjort det tidigare.
Hon visade bl a två målningar med titeln
Car crash, så försökte givetvis kolla upp om även hon krockat, men kan inte finna något om det.
Tycker verkligen att måleriet är starkt men förstår att det är
Abramovic uppmärksammade performances som främst gett henne publicitet. "Få konstnärer i världen väcker så starka känslor och reaktioner som denna pionjär inom kroppskonst och performance." som
Louisiana presenterar henne.
Sedan 1970-taket är det främst sin egen kropp
Abramovic använt som arbetsmaterial och hpn "har utvecklat en av den samtida konstens mest kompromisslösa konstnärskap.
Abramovic är mest känd för sina fysiskt och mentalt krävande performance som ofta visar överträdelse och rör sig runt kropp, kön, energi, tid, smärta, närvaro och identitet.
Kvinnan i
Imponderabilia ser rätt sur ut och knuffade till slut ut mig när jag stått nog länge med ryggen till henne för att bli fotograferad. Det påstås att många blir väldigt obekväma av att konfronteras så nära med de nakna kropparna, men jag kände mig bara glad.
Hennes performances är allt från kraftfulla, våldsamma och riskabla skeenden till tysta utbyten av energi och möten med publiken. Under senare år deltar publiken som aktiva delar i hennes verk.
Flera av
Abramovic performances visas filmade i olika kombinationer jag tycker fungerade väldigt mycket bättre än hur jag förstått att de visades på
Moderna Muséet.
Också rekvisita till några performances visades, som ovan redskapen publiken fick att välja bland till hennes extrema verk,
Rhythm 0 (1972). Då framträdde hon vid ett bord med 72 föremål som kan användas för att ge henens njutning eller plåga.
Abramovic lämnade modigt nog öppet för publiken att göra vad de vill med henne. Detta samtidigt som hon själv tartotalt ansvar för allt som sker i rummet.
Kön , kropp och sexualitet är och har alltid varit viktiga i
Abramovic konstnärskap så jag tar den enormt mycket mindre risken att censureras genom att visa helbild från reperformancen nedan:
Se filmen från min dag på Louisiana
här!
Jag har bloggat enormt lite senaste tiden. Dels för att min dator kraschat igen men också för att jag dagen innan min resa till
Louisiana råkade bli med man helt apropå. En ny granne på
kolonilotten som gått musikhögskolan med klassisk gitarr som huvudinstrument, spelat sax i orkestrar, musikkårer och band, varit musiklärare, jobbat på hälsohemmet
Tallmogården osv. Han berättade om sina jobb bl a som elektriker och det visade sig att vi har många gemensamma intressen, erfarenheter och därigenom även åsikter.
hÖsterlensalongen pågår även fre - sön 5/11 kl 11 - 16 på Gyllengården i Smedstorp och fr o m fredag isar jag en målning i
Dressmanns fönster Storgatan 14, Simrishamn under
Österlen Lyser.