Kreativitet utan kontroll enligt forskningen

Min fascination för den mänskliga hjärnan fortsätter att hela tiden växa och jag tycker att det är så fantastiskt att leva i denna tid.  Detta eftersom så många nya upptäckter görs om hjärnan och att de presenteras både skriftligt och i fantastiska TV-program, som härom veckan då helt fantastiska Hjärnans Dolda Kreativitet visades. Det kan du dessutom se här ända t o m  29 juli, så passa på att göra det du med!

Det handlar om när vi plötsligt får  snilleblixtar och att forskarna nu har börjat förstå hur vår kreativitet verkligen fungerar och de kan även visa vad som händer i hjärnan vid en ingivelse, eller snilleblixt, som jag gärna kallar det.

Där berättar bl a huvudforskaren dr Jonathan Schooler vid Meta Lab i Beaufort, South Carolina, USA om sin forskning och hur den visar att man kan framkalla en ingivelse. För ofta dyker de ju upp när man som minst anar det. Han har bl a funnit att det är höger hjärnhalva (för högerhänta, för vänsterhänta är det oftast tvärtom) som oftare kommer till en plötslig insikt, istället för den logiska vänstra hjärnhalvan.

Dr Simone Ritter (ovan och nedan) är professor i psykologi vid Radboud University Nijmegen i Nijmejgen, Nederländerna och medverkar också. Hon menar att det är dessa insikter som ligger bakom alla de förändringar och förbättringar vi människor gjort genom tiderna.

Mark Beeman i psykologiprofessor vid Nortwestern university i USA påpekar att även om vi hade Einstein eller Arkimedes så skulle vi behöva lägga honom i en hjärn-scanner precis när han får sitt Eureka-ögonblick för att se vad som händer. Det skulle heller inte räcka med att lyckas scanna hjärnan vid ett enda tillfälle, utan om och om igen eftersom det pågår så mycket i hjärnan hela tiden. Vi får följa när han lägger en försöksperson i EEG medan hon löser gåtor.

Beeman har funnit att insikterna uppstår i vår temporallob (kallas även tinningslob), varav vi har en i var hjärnhalva (se ovan) och vår högra temporallob regerar vid en plötslig insikt. Detta pga en strukurell skillnad mellan hjärnhalvorna. Där de i höger hjärnhalva (för högerhänta) är längre än de i vänster hjärnhalva.

Professor John Kounios, Drexel univeristy, Philadelphia, (ovan) har i sin forskning upptäckt att insikten alls inte är så ögonblicklig som den verkar. Detta eftersom det är stor aktivitet i den högra temporalloben precis innan insikten kommer och precis innan kommer en ström av alfavågor från bakhuvudets högra sida. Dvs dit synintryck annars kommer. Alfavågor betyder att ett område i hjärnan "stängs av", så det verkar som om effekten blir att syncentrum stängs av en stund eller rättare sagt att alla distraktioner som synen annars skulle varade därmed tas bort. 

Att synintryckens distraktioner stängts av tror Kounios gör att den vaga idén "plötsligt" dyker upp i hjärnan som en insikt, att det frammanar insikten. Om man kort stänger av alla distraktioner bör det alltså leda till fler insikter och högre kreativitet! När sedan en ström gammavågor kommer "väcks" hjärnan åter till liv och du får därigenom insikten.

Neuropsykologen Rex Yung vid University of New Mexico har studerat hjärnans struktur för att se vad som skiljer intelligens från kreativitet. Han har också utvecklat ett nytt system att mäta kreativitet på samma sätt som intelligens.

Här står han i bilder av våra nervbanor.
Hans forskning visar att den vita hjärnsubstansen är väldigt olik andras hos kreativa människor.

"För intelligens är mer hjärnvävnad alltid bättre" säger han "mer hjärnvävnad, som kopplar ihop olika delar av hjärnan, innebär fler kontakter. För kreativitet är det överraskande nog dock motsatsen som gäller; ju mindre hjärnvävnad desto mer kreativ är personen."

I och med att impulserna tvingas till omvägar uppkommer nya insikter i kombination med impulser som möts på vägen. Det är ungefär samma som jag inbillar mig att det är för mig, som delar av hjärnan slagits ut på till följd av hjärnblödningar. Eftersom tankarna inte kan ta de "vanliga" vägarna krockar de med idéer som annars aldrig skulle ha mötts och kommit till stånd.

"Den kognitiva inbromsning det innebär göt det mer troligt att en idé kopplas ihop med en annan verkar vara en viktig mekanism bakom det divergenta tänkandet" som den finare förklaringen lyder i programmet. Möten som inte annars skulle ha uppstått sker pga omvägarna och leder till insikter, enkelt uttryckt. Intelligens innebär den kortaste och snabbaste vägen medan kreativitet istället är långsam och slingrande eftersom den sällan används.

Professorn i fysiologi Charles Limb vid Johns Hopkins Medicine drar paralleller till improviserande inom jazz-musik, som han också forskar på. Man får se honom fMRI-scanna en musiker medan han improviserar. han finner då att när man är som minst fokuserad på sig själv så improviserar man som bäst och är alltså som mest kreativ.

Den prefrontala hjärnbarken är den nyaste delen i våra hjärnor och den som skiljer oss från djuren. Här finns bl a vår självmedvetenhet, men här finns också vårt abstrakta tänkande och medkänsla. Som Limb funnit så tycks det vara när vi är som minst medvetna om oss själva vi också är mest kreativa. Det verkar som om vi blir mer kreativa ju mindre vi fokuserar på oss själva.

Dr Ritter, som jag berättade om i början, har teorin att nya oväntade upplevelser gör oss mer kreativa och hon visar ett forskningsprojekt där försökspersonen ska förvånas och "ruskas om" i en virtuell värld. Hon vill störa det invanda tänkandet så att hon kan göra nya associationer och alltså bli mer flexibla och kreativa och ökningen i kreativiteten har visat sig ligga på mellan 10 och 15%. Förändrade rutiner förändrar hjärnan, vilket leder till nya kopplingar i hjärnan som ger nya innovativa idéer. Var inte för fokuserad och inte hela tiden. Du bör även meditera eller träna kroppen för att ge hjärnan en paus, så att kreativiteten kan komma till tals!

Inte helt tokigt att delar av hjärnan förstörts av hjärnblödningar alltså!