Omvälvande mänsklig upptäckt

En upptäckta av fem olika människoskallar funna på samma plats i Dmanisi i Georgien ser ut att kunna skriva om vår bild av förmänniskorna. Eftersom de fem skallarna hittats på samma plats tyder det på att de tillhör samma art och bara har individuella skillnader.

bild från svt

Paleontologen Lars Werdelin, 1a intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, förklarar i SVT vad de nya fossilfynden från Dmanisi kan innebära här.

– Man får lite grann en sjunkande känsla i maggropen, om det här stämmer så är det väldigt mycket som måste göras om, till exempel den utställning om människans utveckling som vi har här på Naturhistoriska riksmuseet  så det är väldigt mycket som skulle förändras, om det här stämmer, säger han till SVT.

Människosläktet Homo härstammar från det äldre och mer primitiva släktet Australopithecus. Homo uppstod för runt 2,4 miljoner år sedan i Afrika. Totalt har minst nio arter placerats i Homo-släktet, precis vår egen art, Homo sapiens.  Enligt den nya hypotesen borde alla de tidiga arterna, Homo habilis, Homo rudolfensis, Homo ergaster och Homo erectus (som alla trotts ha uppstått hundratusentals år emellan varann) slås samman till arten Homo erectus. 

ur DN 2013-10-20

Att dessa människoskallar fanns på samma plats tyder på att våra tidigaste människosläktingar var en och samma art, vilket är så omvälvande att historieböckerna kan få skrivas om. Efter fyndet föreslås i en av världens mest inflytelserika vetenskapliga tidskrifter, Science, att alla dessa människosläktingar egentligen var en och samma art. Trots den stora variationen menar forskarna att det är en population, en art:
– Det är just för att de är funna på samma plats, men det finns naturligtvis en massa frågetecken kring det här, de kommer från samma plats men, dog de på samma plats eller har de transporterats dit av olika processer, är de samtida? undrar Werdelin vidare.

Även DN tog upp den här nyheten i söndags, precis som Vetenskapens Värld i måndags.