Tvivel (med visst hopp)

"Tvivel är en källa till styrka" säger min kloka vän. Mitt problem är dock att när jag är berövad tryggheten av att jag klarar det mesta blir jag så svag mentalt att jag knappt orkar försöka ens.

Jag har gått från att ha varit övertygad om att jag ska klara av också sådant experter påstår är omöjligt, vilket jag gjort flera gånger, till att tycka att allt jag gör nu misslyckas. Det känns inte ens som om de är några steg på vägen utan bara nederlag.

"Bottnen blev den solida grund som jag började återuppbyggandet på"
/ J K Rowling (bild lånad från www.pinterest.com)

Tänk om det är så enkelt att jag, som varit så aktiv så länge nu hunnits fatt av det experterna varnat för så att ja nu bara verkligen måste vila upp mig ordentligt så ska allt bli bra sedan? Hoppas verkligen på det! Nu har jag i a f fått hoppet åter. Det hade jag aldrig trott någonsin skulle lämna mig och jag tror att det är tack vare det jag klarat så många motgångar...