SIDOR

måndag 31 januari 2011

Okänd kvinna på plats i Verkligheten

Lånar artikel ur Västerbottens-Kuriren om Anna Odells fantastiska Okänd, kvinna 2009-349701 som jag upplevde på/i VERKLIGHETEN i fredags och lördags:

Okänd kvinna på plats i Verkligheten
Anna Odell har hunnit hämta andan något efter den värsta mediestormen och har fortfarande saker att berätta inifrån psykiatrins korridorer. I dag besöker hon Umeå för att öppna den slutliga versionen av sitt omtalade verk Okänd kvinna.

Ganska precis två år har gått sedan Anna Odell iscensatte vad som skulle utmynna i 2000-talets hetaste konstdebatt - den 21 januari 2009 skedde det i konstsverige numera smått legendariska polisgripandet, bältesläggandet och tvångsmedicinerandet av den psykotiska kvinna som senare skulle visa sig vara konstfackelev i färd med sitt examensprojekt.

Medan debatten sedan dess gått från flammande till småpyrande har Anna Odell fortsatt bygga ut verket "Okänd, kvinna 2009-349701" och nu visas det i sin helhet på Galleri Verkligheten i Umeå. De ursprungliga delarna - filmen från händelserna på Liljeholmsbron och gripandet, dokumentationer av samtalen som Odell hade med psykologer, journalister och jurister under förberedelserna inför iscensättningen, ljudupptagningarna från dagen efter, när överläkaren på St Görans förstår att hon och personalen blivit lurade, journalanteckningar från psykakuten - har byggts ut med inspelningar från rättegången och en 40 minuter filmepilog som bland annat skildrar den mediala bevakningen av konstprojektet, ger återblickar från processen och där filosoferna Lars O Ericsson och Bengt Brylde medverkar i samtal med Odell. De senast tillkomna delarna har visats tidigare på Strand i Stockholm, men detta blir första gången verket ges en samlad presentation, i en cirkelrörelse från entrén och genom galleriets lokaler.

Aggressiv debatt
Egentligen, menar Anna Odell, är det först nu verket nått fram till den punkt där man kan göra någon konstnärlig och politisk värdering av det - även om det nu knappast hindrat många att ha åsikter under resans gång. Visserligen en del av syftet med projektet - att väcka diskussion - men Anna Odell hade aldrig kunnat ana hur stort och polariserat det hela skulle bli.

- Med tanke på all medieuppmärksamhet fanns ju här verkligen chans att nå ut, men det hela blev väldigt aggressivt och inte så konstruktivt. Medielogiken är ju sådan, det finns inget intresse för sansade debatter, säger Anna Odell.

Anna Odells tro på samtidskonstens politiska kraft har dock inte naggats i kanten under de senaste årens turbulens, kärnan i de viktiga verken kommer fram även om det budskapen ibland kan få färdas längs krokigare vägar.

- Konstpubliken är kanske inte representativ för den breda allmänheten, men viktiga budskap har förmågan att rinna igenom ändå, i samtalen mellan människor. Det har jag fått bekräftelse på i mitt verk, många som vårdats inom psykiatrin och deras anhöriga har hört av sig och varit otroligt stöttande, säger hon.

I verket som nu presenteras menar Anna Odell också att saker framkommer som motsäger mycket av den hårda kritik projektet fått. Bland annat visar hon i journalanteckningar hur sjukvårdspersonal ändrat tidsangivelser för att kunna dokumentera att den läkare som krävs för att ordinera bältesläggning funnits på plats, när så inte varit fallet. I inspelningarna från rättegången menar Odell också att det tydligt går att höra hur vårdpersonalen försöker frisera sanningen om vad som hände när hon togs in på psykakuten.

- Det här handlar om att visa de väldigt starka maktstrukturer som för mig har blivit tydliga under arbetets gång.

Nytt projekt under arbete
Anna Odell och "Okänd, kvinna 2009-349701" har pekats ut som ett av de, bland annat i den av Göran Hägglund myntade "verklighetens folk"-retoriken, verk som använts politiskt för att förstärka nykonservativa strömningar inom kulturpolitiken och elda på ett konstförakt hos allmänheten. Anna Odell är väl medveten om den problematiska roll detta ger henne och beklagar också, i sken av detta, att så få av kritikerna velat ta diskussionen vidare.

- Jag har i olika sammanhang bjudit in kritiker från bland annat sjukvården till mera fördjupande samtal, men ingen har varit intresserad, säger hon.

Under Almedalsveckan förra året fick hon dock ett löfte inför publik från debattdeltagaren Finn Bengtsson, psykiater och moderat riksdagsman, om att få visa verket Okänd kvinna i riksdagen om de borgerliga vann valet.

- Han har inte hört av sig, men jag planerar att ringa upp honom - har man lovat något ska man väl hålla det.

Anna Odell har sedan vårutställningen 2009 fortsatt arbeta med sin masterexamen och presenterar nästa år, med ett års fördröjning, sitt examensarbete därifrån, även det med dokumentära och journalistiska inslag.

- Det är ett omfattande projekt, mer vill jag inte säga.

Sara Meidell Publicerad: 28 januari 2011 kl 08:53

söndag 30 januari 2011

Verkligheten och en kär stad

Det fanastiska med att återkomma till en plats som man känner lika väl som sin byxficka och återse människor IRL (i riktiga livet) för första gången på en massa år beskrivs nog bäst med denna stämningsbild från Umeå; lysande hjärtan i parken vid Östra Kyrkogatan!
kärleksfull kvällsbild från Östra Kyrkogatan, Ume'
Fredag och lördag befann jag mig i Umeå,  där jag bodde och trivdes under mina fem år på Konsthögskolan. Jag var där för att uppleva Anna Odells omtalade utställning  Okänd, kvinna 2009-349701 på och i Verkligheten, men det återkommer jag till senare.

Verkligheten är ett ickekommersiellt konstrum i Umeå. Verkligheten öppnade, under det fantastiska namnet, hösten 2001 av främst tidigare elever från Konsthögskolan, Umeå universitet. Verkligheten visar bildkonst, ger utrymme för samtal och tänjer på gränserna mellan konst och verklighet. De blandar känt med okänt, lokalt med internationellt och olika konstformer med varandra. Verkligheten är konstnärer som heter Camilla Påhlsson, Helena Wikström, Ida Hansson, Gerd Aurell, Ludwig Franzén, Moa Krestesen och Mattias Olofsson.
Designhögskolan med skylt om bygget

Arkitekthögskola


Vid Umeå älv där Konsthögskolan och Designskolan huserat i decennier håller nu på att byggas ett Konstnärligt Campus, där det som ska bli Arkitekthögskola nu ser klart ut. Jag trodde först att det var den byggnad som skulle inhysa Konsthögskolan, som varit för trång sedan alla årskurser var fyllda 1992. Elevateljéer har därför fått inhysas i t ex gamla lärarhögskolan, baracker och t o m en "kåkstad" uppbyggd av spånskivor till små ateljébås, inne i muralen, som var den största salen där, ett år.... I Umeå satsas det på kultur och det är antagligen därför som Umeå får förtroendet att bli Europas Kulturhuvudstad 2014!
Kanske återvänder jag till Umeå tidigare än jag trott, Norrlands-
operan sätter nämligen upp Ottelo i februari och mars och som
den Verdi-fantast jag är skulle jag tycka att det vore underbart att se!

lördag 29 januari 2011

Ab-coaster

För några månader sedan funderade jag över varför gym byter ut väl fungerande Crunch Maskiner mot en Abcoaster, som jag upplevde som en sämre maskin i och med att man inte kan lägga på lika mycket vikter på denna.

crunch-maskin
Efter en instruktion av min eminente tränare i morse har jag dock full förståelse för ett beslut som detta. Till saken hör att jag aldrig fått någon instruktion till denna tidigare utan bara försökt göra som den instruktionsfilm som finns på webben visar.
Oj, vad jag fått lära om! Till att börja med ska man inte, som web-filmen visar, hålla i handtagen, vilka gör att man gärna drar sig upp i händerna istället för att använda magmusklerna. Istället bör man knäppa händerna, krumma ihop sig som i en crunch o så dra sig upp med hjälp av magmusklerna i relativt långsam takt. Gör man på det sättet behöver man inga vikter alls, men blir ändå totalt utmattad i de inre magmusklerna, som man ju vill komma åt.
Jag brukar alltid hävda att bara man stretchar ordentligt så får man inte träningsvärk, men trots grundlig stretching lyckades jag inte komma åt dessa muskler ordentligt, vilket innebär en redig träningsvärk i magen.
Men vet ni, det känns bara BRA; jag har ju nu lärt mig att använda nåt jag varit skeptisk till på ett sätt som gjort mig positivt förvånad, vilket inte händer särskilt ofta efter 20 års gymtränande!

fredag 28 januari 2011

"för amatörer"

Amatör betyder "den som älskar", visst är det vackert? Amateur/Amatrice - fantast/den som älskar (på franska).  Om man inte behöver försörja sig på något så är man en som älskar det den gör, eller en amatör. Nästan alltid används dock ordet amatör som något nedsättande, tyvärr. Är man amatörmässig i sitt jobb borde det ju betyda att man älskar sitt jobb och inte att man är oprofessionell, som det nu gör. Därmed inte sagt att man inte kan älska sitt jobb och därigenom ha en amatörmässig(!) inställning till det man älskar att göra.

passande tröja som kan beställas
från http://www.zazzle.se 
"Det är omöjligt att säga hur inspiration uppstår, plötsligt slår den bara ned som blixten i huvudet på en och då gäller det att lyssna." skriver Underbara Clara på sin blogg. Det var när jag läste det jag började fundera över att jag som yrkesutövande (=professionell) konstnär inte kan unna mig "lyxen" att vänta på inspiration, utan att det egentligen bara gäller "för amatörer". Eller som författaren Peter DeVries har sagt: ”Jag skriver bara när jag är inspirerad, så jag ser till att jag är inspirerad varje dag kl 09.00. Jan Guillou uttrycker sig något i stil med: ”Att skriva romaner har inget med inspiration att göra, det är ett nio-till-fem jobb. Att vänta på inspiration är det bara amatörer som har råd med. Som proffs gäller det att sätta sig ner och börja skriva.”
Hur är då det möjligt, kan man fråga sig, att skapa utan inspiration. Kanske kan Östersundskonstnären Annika Perssons tips ur ÖP i november 2009 vara till hjälp:
Man får programmera sig själv, det går inte att gå omkring och vänta på inspiration. Inspiration är för amatörer, det gäller att arbeta sig in i ett slags tillstånd. Annika Persson är verksam konstnär och keramiker sedan början på 70-talet.
Personligen har jag erfarenheten att om man har en rutin att en viss tid på dagarna arbetar man så öppnar man sitt sinne för inspiration och att den slutligen kommer, bara man fortsätter att försöka. Det är nästan lite som med att finna lycka, man måste göra sig tillgänglig för den i vilken form den än kan tänkas komma. Så för att vara amatörmässigt proffsig och fortsätta älska det du gör; se till att ha tid och utrymme för vad än du gör!

torsdag 27 januari 2011

"Med en enkel tulipan"

I förmiddags ringde det på min dörr och när jag öppnade stod min granne Herbert utanför med en bukett tulpaner. Snacka om oväntat besök med present och allt! Han hade t o m köpt mina favoritfärger, fast han påstod att han bara chansade...
När jag var ung tyckte jag att tulpaner var alldagliga och lite simpla, men det var på den tiden det inte fanns så många färger, färgkombinationer och former på dem som numer. Jag älskar verkligen tulpaner, särskilt så här som ett första tecken på att våren faktiskt väntar.
en absolut inte ordinär och enkel bukett lycka!

Nordisk lycka

Så här med lite perspektiv ser jag att det senaste inlägget verkligen inte var lyckligt; förlåt mig! Skyller på att det mest beroende på tonen i Aftonbladets artikel, som inspirerade mig till inlägget.  Det jag borde ha poängterat särskilt är hur fantastiskt det är att de tre Nordiska länderna, Norge, Finland och Norge ligger i topp i världen enligt Legatum-institutet. Därför skriver jag det  inlägget nu istället!


Före Sverige kommer Australien och Nya Zealand, som ju har ett betydligt gynnsammare klimat för lycka, tycker jag. Först på tolfte plats kommer så Island, vilket naturligtvis måste bero på den ekonomiska krisen. Som jag skrev igår låg  Island i lyckotoppen tillsammans med Australien, enligt OECD-statistik 2006 Liksom  2008, då  Island också låg i topp enligt FN. Man brukar säga att pengar inte har någon betydelse för lyckan och det är så sant så länge som man har råd med det basala, vilket uppenbarligen Islänningarna förlorat.
bild lånad från http://skiida.travelblogg.se/ 
Kan också publicera min översättning av ett, för oss Nordbor, lustigt amerikanskt arbete om lycka på Island under titeln  Iceland: Happiness Is Failure - Island: Lycka är att Misslyckas från september 2010:
1. I Island är strävan härdat av ett sinne för humor. Ambitionens gud, som är den främste i USA diskuteras som en sanning vi inte inser förrän det är för sent; han är en falsk gud. 
2.  Kallare klimat är lyckligare. Varför? Det finns en "klara av det eller dö"-teori. I varmare klimat kan vi isolera oss om vi vill. I hårdare klimat, behöver vi varann.
3. “Beroende av varann är modern till all tillgivenhet.”
4.  Ett samhälle som byggts på tjänster och gentjänster utvecklar kärlek. Däremot flyttar många utomlands för att få högre utbildningar, bort från vänner och familj och lever isolerade. De går på lektioner ensamma, går hem ensamma och  pluggar. Den isolering många högskolestudenter drabbas av är överväldigande. 
5.  Island är så litet, ingen förblir en främling i Island. Det är den viktigaste ingrediensen för lycka: att tillhöra ett sammanhang att känna sig delaktig i. 
6. Island delar inflationens smärta. Arbetslöshet känns mycket värre när man är ensam om den. 
7.  Islänningar inbillar sig inte att de är praktfulla eller odödliga när det gäller deras städer. De känner sig obetydliga på det bästa, ödmjuka sätt det ordet betyder. Denna ödmjukhet leder till lycka.
8. De accepterar naturens under likväl som dess hårda dom. De känner sig därför nära naturen och det är en andlig inriktning som resulterar i lycka. 9.  Islänningar älskar sitt språk och deras hälsningar är generösa som “Gå i lycka” verðu saell,” och “kom i lycka,” kom ðu saell.”
10.               Isländska är  “jämlikt och ytterst fritt från anspråk” Tvärtemot som i Amerika, där det elitistiska samhället  har en överklass med doktorer, advokater, datanördar osv, som har egna "språk" som bara de själva förstår. Doktorer och advokater använder det språk du inte förstår så att du ska känna dig hjälplös och beroende av dem är bra för deras affärer.
11.              De känner sig förbundna med landet och får en kreativ energi från det.  Med andliga ord kalla det för Pantheism, tanken att du kan uppleva gud genom naturen. 
12.               De har stil, som alltid är förbundet med glamour. Glamour kommer ur banaliteten av vardagslivet verklighet. (Jmf.  Virginia Postrel i Atlantic article) 
13.              Islänningar kväser avundsjuka genom att dela, till skillnad från Scweitzarna  som gömmer sakerna.
14.               Misslyckanden är inget att skämmas för i Island. Det är OK att misslyckas när man verkligen ansträngt sig. Det är bättre att misslyckas än att inte ens försöka. Island är ett vårdande samhälle, inte ett samhälle av hat. Istället för att misslyckas i Amerika, vilket innebär skam,  stigma, och en evig skymf och vanära. 
15.               Naivitet är bra. Det finns en särskild oskuldsfullhet och godhet hos dem. De är inte så “sofistikerade” på det arroganta och uppblåsta sättet.
16.               Den kollektiva kulturen uppmuntrar kreativitet, vilket tillåter dig att "förlora dig själv" i något större, att du upplever ett“flow.”
17.               Islänningar strävar efter att vara ledsna och glada samtidigt, som en naturlig del av att vara människor.

De flesta punkter stämmer in även på oss svenskar och jag kan bara småle åt de amerikanska tolkningarna av vår "Nordiska exotism")...

onsdag 26 januari 2011

ISLAND deppigast i Norden 2010

Vi är deppigast –  i Norden rapporterar Aftonbladet idag. "Intressant" tänker jag och läser artikeln, men blir samtidigt förvirrad och lite irriterad över  begreppsförvirringen. "Vi är deppigast – i Norden" är rubriken, men det står ingenstans hur lyckliga islänningarna är. Av nyfikenhet söker jag på Iceland och happiness och finner att de 2006 låg i lyckotoppen tillsammans med Australien, enligt OECD-statistik. Även 2008 låg Island i topp enligt FN, "trots det högsta födelsetalet, flest antal skilsmässor och flest yrkesarbetande kvinnor", som the Guardian rapporterade. Det vore intressant att veta hur de ligger till nu efter den ekonomiska krisen, men eftersom  Aftonbladet inte räknar islänningar till oss andra nordbor får man inte veta det där. 


Vidare står det i artikeln att "Sverige ramlar in först på en föga hedrande sjätteplats – och sist i den skandinaviska lyckoklassen"[sic!]. Problemet är dock att Finland, som hör till Norden, men inte till Skandinavien  kommer före oss i Sverige... Hur svårt kan det vara för en journalist att kolla upp så enkla fakta om man mot förmodan inte har full koll på det?


Sökte också ett bra tag innan jag hittade vilken "stor brittisk undersökning" Aftonbladet hänvisar resultaten till, innan jag slutligen fann det i bildtexten, Legatum-institutet handlar det om... Jag kollar nämligen alltid upp källor och länkar till dem  i mina blogginlägg. Där hittar jag Island på tolfte plats i Europa, alltså sist i Norden 2010.
Reykjavik i snöskrud, bild lånad från
http://famouswonders.com/reykjavik/
Tilläggas bör väl att The Legatum Prosperity Index är "världens enda globala bedömning av rikedom  och välbefinnande" enligt deras egen hemsida. 
(Jag vill också inom parentes påpeka att Lyckobloggen, med sina nio "professionella lycko-bloggare" bara rapporterar om vad Aftonbladet skriver med det korta tillägget att "texten bör dock tas med en stor nypa salt…")

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

Barbara Ehrenreich har FEL!

I gårdagens Jakten på lyckan i SVT2 sades en hel del matnyttigt, men även rena idiotier, som jag därför vill kommentera här. Till att börja med så sa Mia  Törnblom det egentligen självklara att man måste öva för att kunna vara lycklig. Det är ju så att man blir bra på just det man gör mycket och därigenom övar på. På samma sätt som jag är övertygad om att alla kan lära sig att t ex teckna, genom att fortsätta att göra det och att få hjälp med hur man främst ser på motiven.
Mia  Törnblom är författare, föreläsare
och vägledare i personlig utveckling
 



När Henrik Fexeus sa att man kan "lura" sin hjärna är det ju egentligen precis samma sak. Det är egentligen inga problem att öva upp hjärnan precis som en muskel genom att träna och helt enkelt "bana in" tankarna på rätt vägar! 
Henrik Fexeus är föreläsare,
författare och programledare.
 
Båda deras påståenden är jag och mitt liv tydliga bevis för. Som ni som känner mig eller har läst  artikeln om mig vet så var jag ett blygt och försiktigt barn, som växte upp och blev en deprimerad tonåring. Efter studenten flyttade jag till Stockholm, där jag arbetade på ett företag som arbetade hårt med positiva attityder. Varje vecka ägnade vi fredags eftermiddagarna åt föredrag eller övningar för att vi alla, ca tjugofem som jobbade där, skulle lära oss att se möjligheterna i varje situation. All denna inpräntning av positiva attityder under tre års tid och omprogrammeringen av min hjärna hjälpte mig att se den ljusa sidan av allt. I och med det slutade jag, givetvis, också att vara deprimerad och blev en gladare och säkert även trevligare person att umgås med.

Jag är också helt övertygad om att det är 
precis dessa positiva attityder, tillsammans med min goda fysik efter att ha tränat på gym åtminstone fem gånger i veckan, som hjälpte mig att återkomma till ett sa pass gott liv som jag lever nu, efter den olycka jag skadades 
allvarligt i julen 1993.

Barbara Ehrenreich har alltså helt fel i sin bok och i TV-programmet; positiva tankar kan hjälpa i princip vem som helst som också är envis, bör jag nog påpeka, ur eller till i det närmsta vad som helst. Jag har alla bevis i alla fall jag behöver på det, så hör av dig om du vill få dem med!

 All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

tisdag 25 januari 2011

Omotiverad?

Då ska jag komma med lite statistik som jag hoppas du får några heta tips av!

De dagar man tränar, vad man nu tycker är roligast som fysisk aktvitet, ökar motivationen med hela 32 %! Kvinnor som tränar minst två ggr i veckan tycker dessutom att de har bättre kontroll på jobbet, jämfört med dem som inte tränar. De hanterar stress 26% bättre än de otränande, är 25% mer effektiva och koncentrerar sig 26% bättre.

Allt enligt amerikansk forskning presenterad i International Journal of Workplace Health Management

Nu lämnar jag det helt och hållet upp till dig att själv dra slutsatserna!
skutt av lycka!

Testa din hjärna

Jag fortsätter att låna ur  Illustrerad Vetenskaps fantastiska serie om Hjärnans Mysterier:

Testa ditt minne, din iq, kunskap o ditt psyke med frågesport på:
http://illvet.se/fragesport-och-test/testa-din-iq

Väldigt intressant och kul (om än inte helt rättvisande kanske)!

bild från
http://illvet.se/fragesport-och-test/testa-din-iq

måndag 24 januari 2011

Exercishallen Norr - vad då KONSThall?

Jag har försökt följa med i alla turerna runt Färgfabriken Norr, som nu precis förvandlats till Exercishallen Norr efter att Färgfabriken i Stockholm dragit sig ur hela projektet. Enligt ÖP 22 januari 2011 eftersom Joachim Granit, som är en av Färgfabrikens två projektledare, i höstas var tydligt missnöjd med att Färgfabrikens representanter inte fått vara med att utforma den EU-ansökan om 2,9 miljoner, som nu avslagits. Denna utformade tydligen Jämtlands Länskultur helt själva på ett uppenbarligen "ej nöjaktigt" sätt.
I ett gemensamt pressmeddelande 2011-01-21 påpekas
att 
Färgfabriken Norr ju faktiskt haft 40 000 besökare till
en arena med avancerad samtidskonst  och att flera
utställningar uppmärksammats även nationellt. Detta
på att vara en KONSThall för företrädesvis samtidsKONST
Vad beror då detta på? Inför 2011 lade Granit och Färgfabriken fram förslag på tre utställningar i Östersund, där mat var ett ämne. Länskulturchef Ingrid Printz säger i ÖP den 22 januari 2011:– Vi kommer åtminstone att öppna ytterligare ett av deras förslag, nämligen innovationer. Den planeras till i höst. Matutställningen kommer man att försöka synka med arbetet med Östersund som mathuvudstad.Dessutom hoppas Printz  kunna jobba med design, kanske mer musik, mer Pecha Kucha och andra aktiviteterExercishallen Norr. Men KONSTEN då, undrar jag som engagerade mig väldigt, både som enskild konstnär och representant för KRO, för att få hit Färgfabriken Norr.
Jag har
 tidigare skrivit om hur just konsten verkar vara den onämnbara konstarten och jag har dessvärre en stark känsla av att 
Jämtlands Länskultur med Printz i spetsen, "råkade" glömma bort just KONSTEN och koncentrerade sig på designmusik, Pecha Kucha och alla möjliga andra aktiviteter i sin EU-ansökan för verksamheten i Exercishallen Norr. Just det gör mig så ledsen och besviken på Ingrid Printz, liksom på hela Jämtlands Länskultur. Ett ställe för samtidskonst är vad en KONSThall handlar om, varför då räkna upp allt annat än just det?

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

En vecka till godo

Nu med bara en vecka kvar av januari har jag äntligen tryckt upp årets Greta-kalender!..
Här är Greta-kalendern på plats i sovrummet!

Berta Hansson anekdot

Godmorgon!  Jag börjar veckan med en lite rolig anekdot om vår Jämtländska stolhet, konstnären och småskolelärarinnan  Berta Hansson, som jag fann i gårdagens Kultursöndag i DN. 1960 besöker kung Gustaf VI Adolf vernissagen till Lilievalchs vårsalong och DN är med när han stannar framför Berta Hanssons glasmålning VintergatanHansson ombeds att komma fram och niga, vilken hon givetvis gjorde. Nigningen blev dock inte alls vad Hansson  tänkt sig eftersom hon dagen till ära satt på sig sin trängsta kjol...
Snopet kan jag tänka.
vår Jämtländska stolhet, konstnären och
småskolelärarinnan
Berta Hansson

söndag 23 januari 2011

stretching

Stretching hjälper musklerna med återhämtningen och motverkar stelhet. Stretching motverkar också träningsvärk, som är biprodukter vila kvarstår i musklerna efter träning.
(se vidare http://www.stretchingovningar.se/fordelar-med-stretching/, liksom nackdelarna på http://www.stretchingovningar.se/nackdelar-med-stretching/)
målbild för ålderdomen

Naturens konstverk

Jag slutar aldrig att fascineras av Moder Naturs egna konstverk! I vinter har det verkligen varit sagolikt vackert med både rimfrost och alla förädiskt vackra istappar. Jag skriver "förädiskt" med tanke på alla olyckor som skett till följd av fallande istappar, men det hindrar ju inte deras skönhet!
Några av mina bilder från min lilla stad i vinter:
på ett vackert gammalt hus på Brunflovägen skvallrar 
isapparna om dålig isolering och värmeutsläpp

På Hamngatan 10 verkar det vara hängrännorna
Istappar i rader på LTs gamla fastighet på Rådhusgatan

 All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!

lördag 22 januari 2011

ur dagens Länstidningen, Östersund

Såhär "skryter" jag i dagens Länstidningen, Östersund utan att ha vett att tycka det är pinsamt!
Klicka på bilden för att kunna se hela artikeln och läsa den!

Minnet o våra fem sinnen

 Idag lånar jag från Illustrerad Vetenskaps fantastiska serie om Hjärnans Mysterier.

Förbättra minnet

Minnen lagras genom att man omformar dem till ord eller bilder, som repeteras i det undermedvetna många gånger.
Denna process kan man förstärka, om man medvetet upprepar till exempel namnet på en person man precis mött, antingen inne i huvudet eller genom att säga det högt för sig själv. ”Det var trevligt att träffa dig, Ulla. Jag hoppas att vi snart ses igen, Ulla.” Samtidigt kan man återkalla ansiktet för sin inre syn, så snart man vänt ryggen åt personen i fråga. Man måste i alla fall så gott det går undvika att tänka på annat, me­dan man försöker minnas namnet.
En annan bra metod för att stärka minnet är att se till att man har en god nattsömn. Under sömnen repeterar långtidsminnet all sin nya kunskap, så att minnena kan fastna. Det deklarativa minnet repeteras under djupsömnen, medan drömsömnen hanterar det procedurala minnet.
inkodningen i hjärnan sker på fler ställen i hjärnan
när man använder fler sinnen vid inlärningen
bild lånad från http://www.beste-tipps-zum-deutsch-lernen.com

       Det funkar också så att ju fler sinnen man involverar när man ska lära sig något, desto bättre kommer man ihåg. Förmågan till inlärning stärks, eftersom fler sinnen stimuleras innebär det att inkodningen i hjärnan sker på fler ställen!

Fyra myter om minnet:
Myt: Det är bra att minnas så mycket som möjligt.
Fakta: Inte all kunskap är användbar, och om man glömmer allt oväsentligt, kan hjärnan betydligt lättare minnas och snabbare hitta fram till de viktiga minnena.
Myt: Vissa saker kan man komma ihåg i all evighet.
Fakta: Minnet behöver friskas upp, så ju oftare man återkallar gamla minnen eller faktiska kunskaper, desto bättre kommer man att minnas dem.
Myt: Vissa har fotografiskt minne, så att de kan minnas alla detaljer i ett scenario.
Fakta: Även om enskilda personer (till exempel vissa som lider av autism) har extremt bra minne, har fotografiskt minne aldrig påvisats.
Myt: Ett gott minne kan bli ännu bättre med medicin.
Fakta: Vissa läkemedel kan stärka delar av minnet, men allt tyder på att det sker på bekostnad av andra typer av minne eller mentala förmågor.