Uppskattning och syrener

Syrener och syrendoft i varje rum och jag uppfylls plötsligt av sådan tacksamhet. 

För att befinna mig just här i paradiset nu när en ska hålla sig hemmavid.

För den fantastiska hjälp jag får av alla underbara människor.

Har alltid helst velat klara mig själv och haft lättare att själv hjälpa andra än att be om hjälp.

Har förstås fått enormt mycket hjälp av familjen genom åren men att be någon annan har känts svårt.

Att plötsligt inse, så här nära 50, hur snälla de flesta är bara jag släpper garden och visar mina svagheter och okunskap är stort.

Att ha världens snällaste och duktigaste lilla katt och mitt paradis till koloni där jag kan plocka med mig härlighet hem när jag inte hinner vara där och njuta.

Kanske är jag allra mest tacksam över operationen i höstas för att något så enkelt och naturligt inte behöver kompliceras ger enorm livskvalitet?

Detta ihop med känslan att kunna anförtro mig utan att behöva oroa mig för svek i denna konstiga tid. 

Dofterna och smakerna

Att fyllas av ljuvliga intryck från alla sinnen

Grundtrygghet när allt runt omkring förändrats

Närhet är nog tuffast att avstå men att det är lika för alla underlättar.