Lycklig japansk buddhism som gör gift till medicin

"Den grundläggande orsaken till människors olycka ligger i deras tendens att utveckla behov av olika slag. Behov är bojor kring ens hjärta – jordiska önskningar, begär, osv. I lärorna före Lotus sutran, undervisade Shakyamuni [det japanska namnet för Buddha eller Siddharta Gautama, som han hette under sitt liv i Indien, innan han fann visdom under ett fikonträd i Bodh Gaya, östra Indien 1257] människorna om vägen för att frigöra sig från sådana bojor. Andan i Lotus sutran är dock inte att utrota jordiska önskningar. När vi grundar oss på den buddhistiska Lagen, kan vi omvandla jordiska begär – precis som de är – till upplysning." Det läser jag på japanska buddhismen  Soka Gakkais hemsida.

Indisk Lotus i växthuset på Lunds botaniska trädgård 2014.
Näckrossläktet [Nymphaea]. "Den är inte svår att odla under
våra betingelser; man måste bara veta hur".

Lotusen är central inom buddhismen då den symboliserar kroppens, talets och  själens renhet, fast den växer i lera och träck. Blommorna växer på långa stjälkar som om de flöt fritt i det leriga vattnet ”av bundenhet och begär”. Den symboliserar även avskiljning eftersom vattendroppar enkelt glider av den. Den är gudomligt vacker fast den växer i lerig skit. Att göra gift till medicin är en bild av just lotusen som är central inom japanska Soka Gakkai (SGI), dvs att vända varje tråkighet till något positivt; att vanda olycka till lycka, alltså något jag sysslat med i större delen av mitt liv! Soka Gakkai är en buddhistisk fredsrörelse som fokuserar på lycka! Jag fattar inte riktigt varför jag inte skrivit om det tidigare; eftersom jag presenterades för rörelsen redan i november 2015 av en väninna här på Österlen och har deltagit regelbundet  i dess sammankomster i hög utsträckning sedan dess.
Eller rättare sagt så introducerades jag i själva verket till SGI redan i december 1999 när några munkar i Los Angeles gav mig en lapp med mantrat Nam myoho renge kyo, men då trodde jag att det var ett personligt mantra som delades ut till mig att använda vid meditation...

Tina Turner chantar Nam myoho renge kyo

Lotus sutran [sanskrit: Saddharmapuṇḍarīka Sūtra, bokstavligen Sutran om den vita lotusen av den storslagna dharman] är en av de mest populära och inflytelserika mahayanasutrorna [texter som accepteras som kanoniska inom de olika Mahayanabuddhistiska-traditionerna. Dessa finns idag bevarade främst i den kinesiska buddhismens skriftkanon, den tibetanska buddhismens skriftkanon samt i bevarade sanskritdokument] särskilt betydelsefull är sutran inom de mahayanska inriktningarna nichiren-buddhism.

Daisaku Ikedas bok om buddhism enligt Soka GakkaiUnlocking
the Mysteries of Birth & Death: . . . 

And Everything in Between, A Buddhist View Life

som på svenska heter Nyckeln till 

födelsens och dödens gåtor

Sutrans viktigaste budskap är att Buddhaskap, det högsta livstillståndet, handlar om gränslös medmänsklighet, visdom och mod, finns medfött i varje person utan hänsyn till kön, etnicitet, social klass eller intellektuell förmåga. Lotus sutran  är en lära som uppmanar till ett aktivt engagemang med det triviala livet och dess utmaningar. Buddhaskap är ingen flykt från dessa utmaningar utan en outtömlig källa till positiv energi för att gripa tag i och transformera lidandet och livets motsättningar för att skapa lycka. Som SGIs (Soka Gakkais)  president Daisaku Ikeda skrivit: Lotus sutran är egentligen en lära om självbestämmande. Den 'lär oss att inre beslutsamhet kan transformeraindivider till vad de vill; den ger oss det ultimata uttrycket till oändlig potential och den värdighet som finns nedärvt i det mänskliga livet'.” 

”Det är inte själviskt att älska sig själv,
ta hand om dig själv och gör din lycka
till en prioritet. Det är nödvändigt!”
/Nichiren Daishonin, 1222-1282

President Daisaku Ikeda är en "fredbyggare, buddhistisk filosof, utbildare, författare och poet. Som den tredje presidenten för den buddhistiska rörelsen Soka Gakkai (SGI) i Japan, grundare och president för the Soka Gakkai International (SGI), liksom grundare av flera internationella institutioner som stödjer fred, kultur och utbildning, har han dedicerat sig till att stödja rörelser för  hållbar kultur och fred.  Centralt för Ikedas engagemang har varit övertygelsen om kraften och nödvändigheten för dialog. Han har träffat många ledare, kulturfigurer lärjungar från hela världen för att  diskutera olika vägar att övervinna de utmaningar som gäller mänskligheten. Han har också publicerat dialoger som gäller sonderandet av viktiga frågor i samtiden med över 80 sådana individer. Han har särskilt ansträngt sig för att bygga tillit och stötta kulturella utbyten gällande historisk delning och konflikt.  Ett kärnfokus i Ikedas fredsaktivitier har varit målet om kärnvapennedrustning". Soka Gakkai International (SGI) var en av de organisationer som tilldelades Nobels fredspris 2017.

Historia hämtad från www.ssgi.se
"1930 - Soka Gakkai grundas Soka Gakkai (bokstavligen, 'Värdeskapande förening') började 1930 som en studie-grupp av reformistiska pedagoger. Dess grundare Tsunesaburo Makiguchi (1871-1944) var en författare och pedagog, inspirerad av Nichiren Daishonins buddhism och passionerat hängiven till reformen av det japanska utbildningssystemet. Hans teori om värdeskapande utbildning, vilken han publicerade i bokform 1930, är ​​centrerad kring tron på varje individs obegränsade potential och ser utbildningen som en livslång strävan efter självkännedom, visdom och utveckling. Publiceringen av den första volymen av Makiguchis Soka kyoikugaku taikei (Teorin om Värdeskapande pedagogik), den 18 november 1930, markerade grundandet av Soka Gakkai.
1935 - Social reform Makiguchis betoning på självständigt tänkande över rutinmässig inlärning och själv-motivation över blind lydnad utmanade direkt dåtidens japanska myndigheter, som såg utbildningens roll som formning av fogliga anställda till staten. Makiguchi och hans närmaste medarbetare Josei Toda (1900-1958) började utveckla Soka Gakkai från dess ursprung av en grupp pedagoger hängivna utbildningsreformen till en organisation med ett bredare medlemskap med fokus på spridningen av buddismen som ett sätt att reformera samhället.
1943 - Kampen mot regeringens förtryck Den militaristiska nationalismen uppstod i Japan på 1930-talet och kulminerade vid Japans inträde i andra världskriget. Den militaristiska regeringen påtvingade statsideologin Shintoismen på befolkningen som ett sätt att förhärliga sitt angreppskrig och slog ner alla former av oliktänkande. Makiguchis och Todas vägran att kompromissa sin tro och stödja regimen ledde till deras arrestering och fängelse 1943 som ’tanke-brottslingar.’
1944 - Tsunesaburo Makiguchis död Trots försöken att övertala honom att frångå sina principer, höll Makiguchi fast vid sin övertygelse och dog i fängelset 1944. Efterkrigstidens återuppbyggnad (1945 - 1958)

Grundmålet inom buddhism är att inse
mänsklighetens fred och lycka /Josei Toda

1945 - Aktiv, socialt engagerad Buddhism: Josei Toda överlevde detta eldprov och släpptes ur fängelset några veckor innan krigsslutet. Toda hade även i fängelset studerat Lotus sutran och chantat Nam-myoho-renge-kyo intensivt och kommit till den revolutionära insikten att Buddha är själva livet. Han kom till den djupa övertygelsen att det var hans uppgift att sprida budskapet om Lotus-sutran så mycket som det var möjligt och beslöt att ägna resten av sitt liv åt detta arbete. Han beslöt sig även för att återuppbygga Soka Gakkai mitt under efterkrigstidens förvirring i Japan och utökade sitt uppdrag från utbildningsområdet till nytta för samhället som helhet. Han främjade en aktivt, socialt engagerad form av buddhism som ett medel för självuppskattning, d.v.s. ett sätt att övervinna hinder i livet och fylla på inre hopp, tillit, mod och visdom. Han använde termen ’Mänsklig Revolution’

för att uttrycka den centrala idén av Nichiren Daishonins buddism - att alla människor kan förändra sina liv till det bättre och nå upplysning i detta liv. Detta meddelande genljöd särskilt bland de utslagna i det japanska samhället och innan Todas död 1958 fanns det cirka en miljon medlemmar."

”Att vara oförskräckt vad som än sker, det är roten till all sann lycka.
Att röra sig beslutsamt framåt oavsett vad som ligger framför en -
det är anda, beslutet som leder till mänsklig seger”.
/ Daisaku Ikeda