SIDOR

onsdag 4 januari 2017

Demens och måleri

Forskare ser förändringar hos dementa målare rapporterade DN 30 december och berättade att Alex Forsythe, psykolog vid University of Liverpool enligt The Guardian berättar att han "tillsammans med några kolleger undersökt 2 000 målningar av sju berömda konstnärer. Hos Willem de Kooning..., som senare utvecklade Alzheimers sjukdom, tycker hon sig se förändringar i målningar gjorda redan när konstnärerna var mellan 40 och 50 år.
Forsythe använder sig av en matematisk funktion som kal­las fraktal densitet för att studera förändringarna i måleriet. Studiens underlag är dock litet och resultaten betraktas som preliminära. Inte heller Alex Forsythe, vars rön presenteras i tidskriften Neuropsychology, tror sig ha funnit ett nytt sätt för att diagnostisera demens. Däremot hoppas hon uppmuntra forskare att angripa sjukdomen på nya sätt."
Willem de Kooning-Untitled-XXV som han målade
när han var 73 år. Han diagnosticerades med demens i
sena 80-årsåldern.  Bild lånad från www.widewalls.ch
Jag vill dock dra en parallell till forskning som visar på att kulturella aktiviteter kan hjälpa mot demens och även att konst och kreativitet kan hjalpa dementa till ett bättre liv. Det borde innebära att konstnärer i allra högsta grad skulle kunna fördröja utvecklingen av demens. jag citerar www.kulturellahjarnan.se i september 2014: "Mycket tyder på att man kan motverka och lindra demens med olika former av kulturell stimulans. Videon [du kan se här, eftersom jag skrev om redan i augusti 2012] visar bara ett av många väldokumenterade fall där musiklyssnande kunnat föra svårt dementa personer tillbaka till minnen och kommunikation. Välkontrollerade studier visar att musikterapi generellt är välgörande för dementa, och minskar risken för utbrott av upphetsning och stress.
Även konstvisningar för dementa tycks ha goda effekter. Och regelbundet dansande/rytmiska rörelser stärker inte bara benstommen och minskar risken för benbrott hos äldre. Det förbättrar också rena minnes- och tankeförmågor, och kan därigenom förebygga och fördröja demens."
Jag hörde också om en vetenskaplig studie på nunnor som visade att nunnorna utvecklat demens men tack vare att de höll uppe sina kognitiva förmågor märkte varken de själva eller omgivningen det, utan de levde ett fungerande liv ändå. Det finns gott hopp m a o!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar