Förlamade apor som kan gå m neuroteknologi

Förra veckan rapporterade Vetenskapsradion om ett helt fantastiskt sätt att s a s "direktkoppla till hjärnan" på samma sätt som görs med t ex C I för döva som min systerson Knut. Du kan läsa om det här och min syster Mia berättar mer om C I här.
Det här är något som trots vara möjligt men först nu kunnat göras verkligt.

"Förlamade apor går Ett trådlöst implantat är kopplad förbi
 ryggmärgen, som skadats hos aporna, vilket gör det möjligt
för dem att gå." Bild lånad från Nature

Så här rapporterar Vetenskapsradion: "Ett system för att få apor att kunna gå igen efter att deras ben blivit förlamade har testats av en internationell forskargrupp.
Forskarna har lyckats få musklerna i benet att känna av signalerna från hjärnan trots att det sitter en ryggmärgsskada i vägen. [Genomgående mina kursiveringar.]
Lars Olson är professor i neurobiologi på Karolinska institutet, och säger att det ligger ett stort arbete bakom det här.
– Det är helt unikt att göra det på just det här sättet så att apan kan gå igen. Det är en bedrift.
Forskarna har använt sig av rhesusapor. När ryggärgen skadades på ett par av aporna kunde signalerna [från hjärnan] inte nå fram till det ena benet längre. Därför blev det benet förlamat.

Då satte forskarna  in ett implantat i hjärnan på aporna. Implantatet kan fånga upp och tolka signalerna från aktiviteten hos de nervceller i hjärnan som talar om hur benen ska röra på sig.
Den här informationen skickades sedan trådlöst vidare till andra implantat och inopererade elektroder vid ryggärgen, och de nervceller där som hör ihop med olika benmuskler.
– När apan tänker att nu ska jag gå, så uppstår vissa signaler som avläsningselektrodplattan förstår. Lars Olson säger att det här är något som kan väcka hopp även för människor med förlamning.
En begränsning med det här systemet är visserligen att det än så länge bara återskapar rörelse, men inte känsel i benen. Men han tror ändå att något liknande borde kunna testas på människor som drabbats av en ryggmärgsskada om inte alltför lång tid.
 – Man skulle behöva fortsätta utredningen exakt av var man ska ha elektrodplattan som avläser aktivitet och exakt var man ska stimulera i  ryggmärgen. Men de har tagit ett viktigt steg. Om jag ska gissa skulle det inte förvåna mig om de kanske kommer att försöka om fem år."
Med tanke på hur utvecklingen med C I gått snabbt framåt är jag verkligen benägen att hålla med. Knut fick sitt första C I redan 2003.
Ny teknik uppmärksammar också detta..