SIDOR

söndag 11 september 2016

Behåll minnet länge!

För några veckor sedan skrev DN om hur vi måste använda vår hjärna och minnet för att de ska fungera optimalt, alltså på samma sätt som med resten av kroppen. Allt detta är sådant jag återkommer ofta till här i bloggen. Jessica Gedin har ett så underbart ort för vad även jag är; vetenskapsgroupie! Hon vurmar för fysik, men i mitt fall gäller det nästan allt överskuggande neurovetenskap med allt vad det innebär. Det är nog knappast en överraskning för dig om du brukar läsa bloggen.
Min titan-hjärna Utopiskt Implantat för Framtiden
– Det är lite av use it or lose it som gäller, använd hjärnfunktionerna om du vill öka chansen att bevara dem, säger Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitetDN. "Tillsammans med Lars-Göran Nilsson, professor emeritus i psykologi, och [DNs] Insidans medarbetare Peter Letmark har han skrivit boken Det åldrande minnet (Natur och kultur) med underrubriken Nycklar till att bevara hjärnans resurser.  ---
Nyberg ... lägger till:  
– Men i boken vill vi lyfta fram att många faktiskt har välbevarade minnesfunktioner högt upp i åldrarna.

bild av boken Det åldrande minnet av Lars Nyberg,
och tips för minnet ur .dn.se
 ...– Kort sagt kan man säga att vi är våra minnenMinnet kommer in så mycket i våra liv, alltifrån att vi kommer ihåg var vi lagt saker till att vi använder minnet i många vardagliga situationer utan att veta om det – som när vi cyklar eller kör bil, till exempel.
[Jag brukar nämna att våra kognitiva förmågor, som ofta misstolkas för att vara intelligens, egentligen är helt beroende av minnet.]
"Mycket i den nya boken bygger på Betula, ett forskningsprojekt i Umeå [där bl a jag finns med] som startades av Lars-Göran Nilsson redan på 1980-talet. I nästan 30 år har forskarna följt cirka 5.000 personer i Sverige för att se hur minnet förändras vid åldrandet.
Huvudfokus i projektet har varit det episodiska minnet, som baseras på erfarenheter. Det handlar exempelvis om att komma ihåg vad man gjorde i går, vad man gjorde senaste julen eller när man senast träffade sin vän.  Det är den minnesfunktionen som oftast förknippas med försämring, både vid åldrande och vid demenssjukdomar.
Tidigare har man trott att det episodiska minnet börjar försämras redan i 20-årsåldern. Men studier i Betulaprojektet visar att försämringen generellt börjar först i 60-årsåldern. [Genomgående mina kursiveringar.]
 – Det känns positivt att kunna lägga fram fakta om det, säger Lars Nyberg.
Också det semantiska minnet, 'faktaminnet' som hjälper oss att komma ihåg kunskaper och fakta som vi lärt oss, är generellt rätt välbevarat under åldrandet.  ...
 – Vi försöker visa hur mångfasetterat det är, både arv och miljö har betydelse, säger Lars Nyberg. Ofta när man pratar om ärftlighetens betydelse får man frågan om det 'är kört'. Men det finns många livsstilsfaktorer som påverkar på sikt...
Träning är viktigt men kanske inte vighet...
fantastiskt vig äldre kvinna men bildens upphov
är höljt i dunkel. Gissar att hon är gammal dansare
 – Fysisk aktivitet är viktigt, i dag vet vi att det betyder mycket för hjärnan. [Vilket jag ofta tagit upp.] Att ha en bra kondition under vuxenlivet verkar öka chansen för att minnet och hjärnan ska åldras på ett bra sätt.  Att ha koll på vikt, blodtryck och blodsockernivåer är inte bara bra för hjärtat utan även för hjärnhälsan, och också där kan fysisk aktivitet spela en roll.
Men även stimulans och utmaningar verkar ha en positiv effekt på  minnesfunktionerna. Att ha haft ett stimulerande och omväxlande arbete tycks exempelvis ha en positiv betydelse för minnet på äldre dagar, säger Lars Nyberg.
– Att hjärnan får utmaningar är en skyddsfaktor. Det är bra att om möjligt undvika att bara gå på rutin, utan försöka hitta stimulans och nya uppgifter. Sociala aktiviteter som umgänge med andra kan också vara en stimulans för hjärnan... Gör man bara det som man redan är superbra på kommer det inte att hända så mycket. Det ska till utmaningar, att man höjer nivån. Det gäller för var och en att hitta det som är utmanande för just den personen...Det finns för lite forskning för att säga något bestämt. Men det finns studier av personer i riskzonen som visat gynnsamma effekter av motion, bra kost, kontroll av hjärt- och kärlsjukdom och kognitiv träning. Minnesträning har bättre effekter på unga människor, men det betyder inte att det saknar effekt hos äldre, säger Lars Nyberg."
Det var väl logiskt? Ät bra, träna bra, ha trevligt och utmana dig själv. Svårare än så är det inte ens vetenskapligt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar