SIDOR

fredag 26 augusti 2016

Klaga till döds (eller lev bättre)!

Jag är inte mycket för att klaga, utan försöker istället lösa saker och ting på bästa möjlighet med tanke på omständigheterna. Det finns liksom inget att vinna på att klaga eller bli bitter. Citatet nedan är verkligen bra och tillskrivs (därför?) alla möjliga personer, men jag väljer att presentera det som ett citat av Buddha:
Att hålla fast vid [bitter] ilska är som att dricka gift
och hoppas att det ska döda någon annan  
bild lånad från quotesgram.com
Jag blev därför riktigt glad när jag härom sistens hittade denna artikel från Science and nonduality.com av Steven Parton, och bestämde mig för att översätta de delar jag delar åsikt om: 
Han börjar med att berätta om tillfällen i livet "när all erfarenhet och kunskap som puttrat omkring i medvetandet kombinerar sig självt så att allt plötsligt hänger ihop som ett gammalt urverk i hjärnan och det känns som om en uppenbarelse blir synlig.
Just det skedde under hans näst sista år på universitetet och det förändrade hans sätt att se på världen för evigt så att han inte mer skulle behöva känna ångest och melankoli utan fann vägen mot lycksalighet, utan att för den delen behöva vara new age-aktigt. Istället handlar det om logiska vetenskapliga bevis för vad han kallar Vetenskapen bakom Lycka.
På den tiden läste han samtidigt på två magisterexamina i Datorvetenskap och Psykologi. 
Vid sidan av dessa intressen hade jag också samhörighet med filosofi från österlandet och and neurovetenskap. Det ledde till en termins studeier besående av två 300-level-psykologikurser, en 300-level-psykologikurs och andra graduate-level [master- och/eller doktorsutbildningar] om artificiell intelligens (A.I.)s gällande både biologi och datorvetenskap. Denna kombination av studier fick min hjärna att snabbt vända sig i dussintals riktningar och när jag satte ihop alla delarna igen upptäckte jag att jag var övertygad om rationella skäl för optimism och att jag måste rensa livet negativitet och från dem i mitt liv som gillar att klaga.  
naturligtvis väljer jag att illustrera med älskade
familjen Addams vid en grav lånad från 4.bp.blogspot.com

1.  “Synapser [Kontaktpunkterna mellan nervcellerna] som som slåss ihop binds samman.  
Detta var den första mening min A.I.-professor yttrade och till denna dag är det fortfarande det mest grundläggande och mest logiska som jag håller fast vid för att fatta beslut i livet. Principen är enkel: Runtom i hjärnan finns samlingar av synapser skilda från varann med tomrum som kallas synapsklyftan. När du tänker något skickar en synaps ut kemikaler över klyftan till en annan synaps så att en "bro" som elektriska signaler kan korsa och bära med sig sin laddning av relevant information (det du tänker på). Det påminner mycket om hur nerver elektriskt bär känslan från t ex din tå till hjärnan så att den känns”. 
Här kommer grejen: Varje gång denna elektriska laddning sker växer synapserna allt närmre varann för att minska avståndet för den elektriska laddningen att korsa över. Detta är ett mikrokosmiskt exempel på evolutionens utveckling av det bäst anpassade. Hjärnan förändrar sig själv fysiskt [neuroplasticitet] för att underlätta för de rätta synapserna att dela kemiska kopplingar och därigenom jobba bättre ihop, helt enkelt att göra det enklare för tankar att utlösas. Alltså, ditt första vetenskapliga bevis: dina tankar förändrar din hjärna och förändrar därigenom hur du uppfattar verkligheten. Låt den tanken sjunka in en stund innan vi fortsätter. för det är verkligen en djupgående logik-bomb. Dina tankar förändrar alltså din hjärna och därigenom förändras också hur du uppfattar verkligheten.  
2.  Kortaste Vägen Vinner Rallyt.  Bortom det otroliga faktumet att din hjärna ständigt anpassar sig och ändras för varje tanke finns ett ännu intressantare faktum nämligen att de synapser du bundit ihop starkast ( genom att tänka på oftast) blir din standardpersonlighet: din intelligens, skicklighet, talang och lättast åtkomliga tankar (vilka mer eller mindre handlar om don förmåga att samtala).
Låt oss gräva ned oss i logiken bakom det. Anta att du har två par som kastar en boll mellan varann. Det ena paret står 10 m ifrån varann medan de andra står 50 m ifrån varann. Den ena kastar bollen till den andra i exakt samma hastighet. Det första par som fångar bollen får bestämma över dina personliga beslut och hur du känner. Vilket par kommer att fånga bollen först? Ren fysik om avstånd, tid och hastighet säger oss att det kommer att bli de som står 10 m ifrån varann. Exakt så fungerar också våra tankar. Genom att repetera tankar, har de synapser som representerar dem fått enklare att nå varann så när tillfället att "fånga dem" dyker upp (att metaforiskt kasta bollen med elektrisk energi), kommer den tanke med kortast väg (den du alltså tänkt oftast) att komma i mål snabbast!
Kloke Gandhi hade så rätt i mycket, särskilt här:
Fienden är rädsla. Vi tror att det är hat,
men det är rädsla.
 Han levde både i Sydafrika
och Indien, två länder som påverkat också mig
3.  Acceptans eller Ånger, Drift eller Lust, Kärlek eller Rädsla.  I slutet av min utbildningsmässiga upplysning kom Österländsk Filosofi in och förklarade enkelt att inga antaganden längre skulle krävas för att stärka hur jag formade min ideologi. Det var enkelt, så fort ett ögonblick närmade sig och gav mig möjligheten att reagera tankemässigt, hade jag två enkla val, oberoende av hur jag än försökte se på det: Kärlek eller Rädsla; Acceptans eller ÅngerDrift eller Lust; Optimism eller Pessimism.  Och nu, mina vänner, har vi två par som leker tafatt. Naturligtvis, insåg jag för mitt eget bästa, att allt jag ville göra var att flytta älskarna närmre varann, så att de alltid skulle slå det rädda och pessimistiska paret. Därför började jag tillämpa en en övning i mitt liv; att älska allt precis som det var, att acceptera det medan jag försökte släppa mitt kontrollbehov. [Alla dessa har jag tagit upp även tidigare så klicka bara på de gröna länkarna för att läsa vad mer jag kommit fram till gällande det!] Buddhisterna säger att universum är lidande och jag tror att det beror på att universum är kaos är det inte möjligt med kontroll. När vi försöker tvinga fram vår drift kommer vi därför att finna otaliga tillfällen då universum inte kommer att lyda. Jag beslutade mig därför för att släppa mina drifter till omgivningen. Jag började praktisera den acceptans buddhisterna pratar om. insikten om Tao, att acceptera det naturliga flödet med optimistisk kärlek, att tänka om varje ögonblick i mitt liv, såväl bra som dåliga, 'tack för erfarenheten och vad det lärt mig, kom igen, ge mig en erfarenhet till  så att jag kan ge det samma kärlek'.  Jag gjorde detta om och om igen [minns att 10 000 h övning gör dig till expert!], så att synapserna för sorg, ånger, pessimism, rädsla,begär, melankoli, depression osv i min hjärna fick allt mindre möjligheter, medan synapserna för kärlek fick mig, mina reaktioner, mina tankar och min personlighet att växa. Därigenom förvandlade jag mitt utgångsläge till
optimism och uppskattning och mina inbillade bördor. Mitt beroende för existensen minskade därmed.  Som jag påpekat föredrar naturen kaos och det gör faktiskt vår hjärna med. Här måste jag påpeka att det här givetvis inte är idiotsäkert, som helt och hållet utplånar negativitet från ditt medvetande; ibland är känslor helt enkelt för tunga och ibland blir paret som fångar den kemiska laddningen negativt, precis som med alla våra muskler, om du övar dina kärlekssynapser nog mycket så kommer du att finna en större inre styrka, som får världen att glimma vackrare och mer frekvent. Du kommer också att upptäcka att du blir mycket lyckligare tack vare bättre hälsa. 

4.  Spegelneuroner [har jag tagit upp flera gånger]. Om du inte redan exploderat av att lära dig allt detta om att du kan ändra verkligheten med dina tankar så det dags med fler överraskningar. [Nåja...] För gissa vad? Det är inte bara dina tankar som kan förändra din hjärna och förändra de där synapsernatankarna hos dem omkring dig kan också förändras. Om det finns någon förmåga som verkligen skiljer oss från våra förfäder så är det fantasin [i frontalloben, som i o f s nyligen visat sig finnas också hos kråkfåglar. Artikeln är från februari..]. Fantasin är grunden till all konst och arkitektur, till (de påhittade) historierna som skapat religionerna som nu kontrollerar livet hos miljarder, ända till punkten där krig utkämpas om vilka sagor som är 'de rätta'. Om vi bortser från just det misslyckandet, låter fantasin oss leva i det förgångna, i framtiden och genom att fly från nuet kan vi använda våra minnen av det förflutna för att förutsäga vad som ska ske i framtiden; dvs jag vet av tidigare erfarenheter att eld bränner huden, så jag kan föreställa mig för mitt inre öga att om jag sticker handen in i elden så kommer jag att förlora hud. Det här är instinktivt  och vi tänker inte ens på att det är därför vi tyder varje symbol för något i vårt vardagliga liv. Det är dock en förmåga som hjälper oss att fungera i vårt komplexa samhälle. Intressant nog funkar det på samma sätt för känslor, inte bara vid händelser. Antagandet är väldigt enkelt: När vi ser någon uppleva en känsla (vare sig det är ilska, sorg, lycka eller annat), så 'prövar' vår hjärna känslan genom att försöka föreställa sig vad den andra går igenom. Och det gör den genom att tända samma synapser i vår egen hjärna så att du kan försöka relatera till de känslor du bevittnar. Helt enkelt empati.
Det är så grupptryck funkar, när en lugn person plötsligt upptäcker att hen står med en högaffel och hotar gruppens fiende så snart de influeras av ett dussin andra argsinta medmänniskor. Det är så vi tillsammans når lycksalighet under t ex en musikfestival, eller är solidariskt sorgsna under tragedier. Men det är också på kvällarna i baren med dina vänner som älskar att tjafsa, om det så gäller deras jobb, man, regeringen eller om deras s k 'vänners' brister eller vad det än gäller som får henom att känna sig bättre och ge dem 'medhåll' när du nickar samtycke och håller med som en robot, rädd för att tänka fritt: 'Absolut. Det är skitsnack.'  Men det är inte skitsnack. Det är livet, det är kaos och eftersom du hela tiden omges med den attityden, så tränar du upp det tänkandet med synapserna i din hjärna. Och, som jag förklarade ovan, var gång synapserna tänds så omformar du din hjärna. Därför är det så viktigt att umgås med människor som stärker dig, för dina vänner överflyttar de där rädda, cyniska, pessimistiska synapserna närmare varann, vilket gör din vanliga standardpersonlighet precis lika bitter som dina polare. Vill du vara lycklig? Umgås med lyckliga människor som därigenom 'kopplar om' din hjärna mot kärlek, inte rädsla som spärrar dig. [{TILLÄGG 11/8 2015 : Jag säger INTE att du inte ska finnas där för dina vänner som har en tuff period och behöver förståelse eller som behöver hjälp att lösa en svår situation. Inte heller menar jag att du inte kan vara kritisk gällande problemen och orättvisorna i världen. Positiv förändring kräver oftast ett kritiskt tänkande.}] 
Se det positiva; Stressad är desserter baklänges
(på engelska åtminstone)
bild lånad från www.rosannadavisonnutrition.com

5.  Stress kommer att ta livet av dig.  Du förstår, grejen med negativitet, ånger, att vara bunden till begär, att bara klaga, med obeständiga ting som alltid kommer att fortsätta ske under livet medan tiden går vidare: det är att det skapar stress. När din hjärna tänder synapserna för ilska gör du ditt immunsystem svagare; du höjer ditt blodtryck, ökar risken för hjärtsjukdom, fetma och diabetes, övermättnad och andra negativa krämpor, som Psychology Today påpekar nedan.
Stresshormonet kortisol är den största fienden för folkhälsan. Vetenskapsmän har vetat i åratal att höjda kortisolnivåer: stör inlärning och minneskapacitet, sänker immunsystemets förmåga och densiteten i skelettet, stärker viktuppgång, höjer bblodtrycket, kolesterolvärdet, hjärtsjukdom… Listan fortsätter i oändlighet. Kronisk stress och höjda kortisolnivåer ökar också risken för depression, mental sjukdom och sänker levnadsåldern. Denna vecka [februari 2016] publicerades två olika studier i Science visar ett samband mellan kortisolnivåer som utlösare för mental sjukdom och sänkt motståndskraft—särskilt under ungdomsåren. 'Kortisol frisätts vid rädsla eller uppenbar stress av binjurarna som en del av flykt eller kamp responsen'— Psychology Today
Behöver du fler bevis för den skada stress ger finns det ett oräkneligt antal fler studier som visar på de negativa effekterna av pessimism, bitterhet och ånger för din hälsa. ---
Om du är uppmärksam på de lärdomar misslyckanden ger finns det ingen anledning för dig att standarden för var dag blir bättre än dagen innan. Gör något nytt varje dag, lär dig något, välj kärlek framför rädsla och gör var dag bättre än dagen innan. Ju mer du gör detta ju mer kommer du att se och uppskatta skönheten i existensen och därigenom kommer du också att bli lyckligare."
Eller med mina ord - istället för att klaga försök att göra något åt situationen; lycka till!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar