 |
| I Johannesburg fanns inte mycket tillit... |
 |
| parakrobaterna Peter Åberg och Saara Ahola Bild lånad från DN-artikeln |
Det är också något som DN tar upp i en ny artikelserie, som inleddes 16/12 med en artikel om att just tillit är det allra viktigaste verktyget för parakrobaterna Peter Åberg och Saara Ahola.Jag citerar: "Peter och Saara är två av den svenska cirkusvärldens skickligaste parakrobater, ett yrke som bygger på maximal [genomgående mina kursiveringar] tillit. Om de under ett kort ögonblick börjar tvivla på vad partnern gör kan det gå riktigt snett, med risk för allvarliga skador. ---
– Saara måste lita på mig och på att jag kan balansera henne i min hand. Det ska kännas som om hon står på ett golv, inte går på en svajig lina. Hon ska också vara säker på att jag fångar henne om något går fel, säger Peter. Samtidigt måste han vara säker på att Saara inte börjar 'sprattla' och 'vifta' om det är på väg att gå snett; han måste lita på att hans partner fullföljer den rörelse som ingår i numret – och att han reder upp situationen.--- DN:s Rikard Loman skrev i sin recension att kvällens stora poäng var att det inte bara krävs muskler, koordination och balans för att göra cirkus, utan att det också behövs mod att förlita sig på att andra griper in när man faller. Utan tillit störtar vi till marken när säkerhetsnät saknas, både i och utanför manegen.--- I fjol var de med med i den uppmärksammade föreställningen Crossroads i Berlin. Då märkte Saara snabbt att gruppen skulle fungera bra ihop.
– Men jag har också lärt mig att snabbt läsa av människor i andra sammanhang, att tolka deras kroppsspråk. Det kanske är ett resultat av att tilliten är så viktig i mitt jobb, säger hon.
– Jag tror att det är mycket viktigt för att alla arbetsplatser ska fungera. Vi måste lita på varandra. Annars riskerar vi att hela tiden gå omkring och misstänka varandra. Det skapar inga bra arbetsplatser och inga bra samhälle, säger Peter. Vad händer då om tilliten sviktar i ert jobb?
Peter och Saara understryker att om tilliten sviktar är det katastrof. Om de inte kan lita på sina kollegor på scenen eller i träning blir allt svårare och skakigare och det bryter ner tilliten ännu mer. – Detta leder i sin tur ofta till att folk blir rädda. Och när folk har adrenalin och blir rädda eftersom de inte har tillit till sina partner blir ofta resultatet ilska. I en sådan situation är det otroligt svårt att prestera hundra procent, säger Peter. ---
– Om jag är rädd för att utföra ett trick, det behöver inte vara ett nytt, beror det alltid på att jag misstror mig själv. Jag skulle aldrig kunna arbeta med en partner som jag inte litar på [säger Saara]. Skulle jag förlora tilliten till Peter för en tiondels sekund fungerar det inte på scenen, och då troligen inte heller privat."
– Saara måste lita på mig och på att jag kan balansera henne i min hand. Det ska kännas som om hon står på ett golv, inte går på en svajig lina. Hon ska också vara säker på att jag fångar henne om något går fel, säger Peter. Samtidigt måste han vara säker på att Saara inte börjar 'sprattla' och 'vifta' om det är på väg att gå snett; han måste lita på att hans partner fullföljer den rörelse som ingår i numret – och att han reder upp situationen.--- DN:s Rikard Loman skrev i sin recension att kvällens stora poäng var att det inte bara krävs muskler, koordination och balans för att göra cirkus, utan att det också behövs mod att förlita sig på att andra griper in när man faller. Utan tillit störtar vi till marken när säkerhetsnät saknas, både i och utanför manegen.--- I fjol var de med med i den uppmärksammade föreställningen Crossroads i Berlin. Då märkte Saara snabbt att gruppen skulle fungera bra ihop.
– Men jag har också lärt mig att snabbt läsa av människor i andra sammanhang, att tolka deras kroppsspråk. Det kanske är ett resultat av att tilliten är så viktig i mitt jobb, säger hon.
– Jag tror att det är mycket viktigt för att alla arbetsplatser ska fungera. Vi måste lita på varandra. Annars riskerar vi att hela tiden gå omkring och misstänka varandra. Det skapar inga bra arbetsplatser och inga bra samhälle, säger Peter. Vad händer då om tilliten sviktar i ert jobb?
Peter och Saara understryker att om tilliten sviktar är det katastrof. Om de inte kan lita på sina kollegor på scenen eller i träning blir allt svårare och skakigare och det bryter ner tilliten ännu mer. – Detta leder i sin tur ofta till att folk blir rädda. Och när folk har adrenalin och blir rädda eftersom de inte har tillit till sina partner blir ofta resultatet ilska. I en sådan situation är det otroligt svårt att prestera hundra procent, säger Peter. ---
– Om jag är rädd för att utföra ett trick, det behöver inte vara ett nytt, beror det alltid på att jag misstror mig själv. Jag skulle aldrig kunna arbeta med en partner som jag inte litar på [säger Saara]. Skulle jag förlora tilliten till Peter för en tiondels sekund fungerar det inte på scenen, och då troligen inte heller privat."
en snöig grind i Östersund
– Det som påverkar tilliten är hur polisen, rektorn på barnens skola, socialsekreteraren och andra i offentlig tjänst uppträder på lokalplanet. Deras agerande är helt avgörande, säger Bo Rothstein. Om företrädare för den offentliga sektorn som vi möter i vardagen uppträder ohederligt leder det till att tilliten i hela samhället eroderas, fortsätter han. Offentliga institutioner måste vara okorrumperade samt präglas av trovärdighet, ärlighet och opartiskhet. Då genomförs politiska beslut på ett rättvist sätt och det påverkar tilliten till andra människor positivt, menar Bo Rothstein. En hög social tillit främjar i sin tur värdefulla saker som till exempel hälsa och större tillfredsställelse med livet.--- Samtidigt lyckas ett samhälle med hög social tillit ofta skapa en bra infrastruktur, ett väl fungerande rättsamhälle [sic! rättssamhälle] och generella socialförsäkringar. --- I USA finns en växande likgiltighet inför det politiska systemet och maktetablissemanget i huvudstaden Washington. Även i Sverige talas då och då om ett ökat politikerförakt. Men det leder inte till minskad tillit i samhället i stort, hävdar alltså Bo Rothstein. ---– Om vi inte kan lita på tjänstemän som ju ska vara hederliga, hur kan vi då lita på andra människor?
Därför är det så viktigt att det i all undervisning finns med en moralisk dimension, menar Bo Rothstein. Tillsammans med professorskollegan Lennart Levi har han föreslagit att kärnvärden som 'etik, korruptionsbekämpning och öppenhet' ska finnas med inom all högre utbildning i Sverige.
– När vi vänder oss till offentliga tjänstemän ska vi kunna vara säkra på att de agerar opartiskt. Men det innebär inte att alla ska behandlas lika. Opartiskhet innebär att alla blir rättvist bedömda och att ingen blir favoriserad på någon annans bekostnad, framhåller Bo Rothstein. --- I en debattartikel i DN den första november i år hävdade Bo Rothstein att ett tillitsfullt samhälle klarar av att ha en stor etnisk mångfald. Hur menar han? – Danmark ligger etta i 'tillitsligan', det är det land där folk har störst tillit sina medmänniskor i hela världen. Ny forskning har studerat människor som kommit till Danmark från exempelvis Turkiet och Bangladesh, där den allmänna tilliten är mindre än fem procent, säger Bo Rothstein. – Det intressanta är att tilliten i denna grupp i efterhand snabbt närmar sig de danska nivåerna. Resultatet styrker hypotesen om att hög tillit beror på om man upplever sig rättvist bemött i ett samhälle med myndigheter som anses rättfärdiga. Motsatsen gäller så klart också."
 |
| Svetlana Aleksijevitj under sitt tacktal, Nobel-föreläsning kan duläsa på svenska här |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar