En söt beta för livet att riktigt bita i

Här i Skåne skördas sockerbetorna nu för fullt och efter vägarna syns stora kullar, s k stukor, med betor som både ligger fritt (som nedan) i eller är övertäckta med t ex värmeisolerande Toptex, så att de inte ska frysa och därigenom inte gå att använda av sockerbruken. 

Jag har länge undrat hur en sockerbeta egentligen smakar så
härom dagen hoppade jag ur bilen och snattade mig en
som rullat ut ur en stuka som den nedan. Jo, den är söt!

Sockerbetorna växer till sent på hösten och har rötter som kan nå ner till 2 m djup!
Historiskt började sockerbetor odlas i slutet av 1700-talet, efter att den tyske kemisten Frans Achard lyckades utvinna socker ur en sockerbeta 1789. Det gjorde han genom att riva den i bitar och koka sönder det rivna så att kokningen sprängde betans celler så att sockersaft rann ur den hårda betan. Det första sockerbruket anlades 1801 i dåvarande tyska Schlesien och på 1830-talet misslyckades försök att odla här i Skåne. På 1880-talet kom dock den svenska sockerbetodlingen igång på allvar och Skåne dominerar odlingen ända sedan dess. Sockerbetor bör inte odlas på samma ställe oftare än vart fjärde år (alltså som inom vanligaste växelbruket, som jag ska återkomma till). Detta för att inte skadegörare som rundmaskar/nematoder, skall förökas.

Upptagna sockerbetor förvaras i stukor i väntan på transport till
sockerbruken. Stukorna bör skyddas mot frost eftersom en beta
som frusit inte kan användas för sockerframställning. Därför är
många stukor täckta med t ex värmeisolerande Toptex

Sverige är faktiskt numer nästan helt självförsörjande på socker, tack vare att Sveriges sockerskörd har ökat med 50% sedan 1995. (Sedan 2009 har medeltalet för sockerskörden varit cirka 370 000 ton/år.) På så sätt kan vi ha koll på att det socker vi äter produceras utan en massa gifter och med schyssta villkor. Två viktiga faktorer till den goda svenska sockerskörden är forskning och utveckling av t ex hur mark och sockerbetor bäst samverkar. 

– Att de svenska sockerskördarna ökar innebär en ökad konkurrenskraft på den europeiska marknaden, något som gynnar utvecklingsmöjligheterna för svenska betodlare, säger Kjell Ivarsson, växtodlingsexpert på LRF.

En annan häftig aspekt av sockerbete-odlingen är att Hemoglobin från sockerbetor kan bli blodersättningsmedel. "Doktoranden Nélida Leiva har tillsammans med sin handledare Leif Bülow upptäckt att sockerbetor producerar hemoglobin [som finns i våra röda blodkroppar är det protein som transporterar syre i blodet]. Nu hoppas de att sockerbets-hemoglobinet kan komma att fungera som blodersättningsmedel, något som idag är en bristvara." Skrev Lunds universitet 2014-11-03.
Det är en totalt livsavgörande upptäckt som Bülow säger:
- Ebola-epidemin i Afrika är ett aktuellt exempel där dessa blodersättningsmedel skulle kunna rädda liv.
Forskarnas resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plant & Cell Physiology och avhandlingen hittar du här.