hÖsterlensalongen på Gyllengården

I lördags var det vernissage för hÖsterlensalongen [fyndigt namn, eller hur?] en samlingsutställning för konstnärer aktiva på Österlen som är tänkt att komplettera Konstrundan och förlänga säsongen. hÖsterlensalongen "syftar till att skapa ett nytt tillfälle och ny arena för dessa våra konstnärer, att presentera och exponera sig. Vår ambition är att hÖsterlensalongen ska bli till ett intressant evenemang som skapar intresse för besökare både från när och fjärran.

Vårt mål med hÖsterlensalongen är att skapa ett nytt årligt återkommande evenemang på Österlen som behåller och utvecklar Österlen som en konstmetropol", stipuleras det på visitystadosterlen.se.
"Vi startar hÖsterlensalongen 2014 på Gyllengården men tänker oss att framgent kunna expandera och involvera fler utställningsplatser i närområdet där konstnärlig verksamhet av olika genrer kan finnas lämpliga att exponeras." Ett mycket gott initiativ som även jag blev inbjuden till, men inte tyckte mig ha tid att söka till i allt flyttstök.

Gyllengårdens stenlagda gård med planteringar

Den stora begivenheten inom Österlens konstvärld är annars givetvis den riksbekanta Konstrundan, som sparkar igång konstsäsongen ordentligt under påsken. Den fortsätter så på olika vis fram till slutet av sommaren.

Ann-Mari och Hans Wåhlander på Gyllengården funderade över hur konsten kan leva vidare också under hösten med tanke på konstnärstätheten här.

– Det är ju så konsttätt på påsken och sommaren. Det borde hända något på hösten också, som Hans Wåhlander säger till Ystads Allehanda. Det var egentligen Ann-Mari som kom på tanken i samband med en utvärdering av Konstrundan, eftersom det i just Smedtorp finns ett stort intresse för konst och kultur. Det verkade dock inte finnas så stort intresse hos andra gallerier, så Ann-Mari och Hans Wåhlander bestämde sig för att själva ta tag i hÖsterlensalongen, som är tänkt att bli ett arrangemang som återkommer, säger Hans i Ystads Allehanda.

Nästan fullt på parkeringen utanför Gyllengården

Det är verkligen vacker miljö på Gyllengården och ambitionerna för hÖsterlensalongen är höga. Juryn bestod av Frank Björklund, som är konstnär, målare, tecknare, grafiker (med en mängd separatutställningar i Sverige, övriga Europa och USA, Ystad), Peo Nilsson, värderingsman, fd gallerist Galleri Max i Ystad och slutligen Dennis Dahlqvist, känd som konst- och kulturkritiker i bl a SVTs Kulturnyheterna.

Bild av juryn lånad från www.gyllengarden.com

Från vänster Frank Björklund, Dennis Dahlqvist

och Peo Nilsson som "var helt ense om kvalité
och utförande på de antagna verken".

Juryns arbete bestod i att välja ut verk av god kvalité, som kan samverka med varandra i en generös och lustfylld utställning. Den specialinbjudna juryn har gallrat hårt bland de mer än 200 verk som skickats in av ett 50-tal konstnärer. I slutändan blev det 21 konstnärer, som ställer ut ett eller två verk var. Juryn hade tillgång till foton på verken och visste naturligtvis inte vilka upphovsmännen var, precis som sig bör vid en konstsalong. Därför föll s k ”självklara” utställare bort, eftersom det bland de refuserade verken fanns många etablerade konstnärer.

"Det blev en fantastisk uppslutning och förvånansvärt hög kvalité på ansökningar detta premiäråret av hÖsterlensalongen. Juryn har sonderat och plockat bort minst 75% av det inkomna. Den hårda gallringen och det tuffa jobbet har resulterat i att givetvis en hel del etablerade namn fått stryka på foten," skriver juryn själv i sitt utlåtande. Det avslutas också med "Gyllengårdens initiativ och vision om en konstsalong på hösten uppskattas av juryn och vi känner oss förärade över förtroendet."

Via de conti av Agneta Freccero är min favorit i sin
enkelhet. Olja på duk. Freccero presenterar den själv
som "koncentrat av en middag" i utställningskatalogen

– Det var väldigt mycket bra som inte kom med denna gång. Juryn tyckte att det var oväntat hög kvalitet på bidragen. Det var egentligen bara något verk som man inte tyckte var särskilt bra, säger Hans Wåhlander till Ystads Allehanda. Annars handlade det mycket om att rensa bort sådant som juryn menade att vi redan har sett mycket av. Av den anledningen är det få akvareller representerade. [Vilket nog många här verkar tycka är olyckligt.] Å andra sidan tycker jag, som är skolad inom samtidskonsten, mig se tydliga exempel på att just samtidskonst saknas i hÖsterlensalongen och att det försök som gjorts till sådan är mindre lyckat och knappast skulle ha kommit med om det funnits konkurrens bland ansökningarna. Inte ett enda videoverk, som är en så stor genre inom samtidskonsten, finns med.

Vernissagedagen var enormt välbesökt, som du kan se på bilderna.
I vanlig ordning var dock Maja och jag de synbart yngsta där...

Kanske beror det på att konstnärerna tillhör generationer som inte alls sysslar med samtidskonst? De är nämligen födda från 1935 och framåt, där den yngsta konstnären är född 1965. Jag är alltså ung i sammanhanget och skulle nog kunnat få med det sämsta videoverk jag gjort bara för att visa på den tendensen...
Gyllengården i Smedtorp hoppas med hÖsterlensalongen skapa en ny konsttradition på Österlen och i samband med utställningen lanseras också ett "nytt, prestigefullt konstpris, Guldramen", läser jag i Ystads Allehanda.
– Ambitionen är inte att starta en ny Konstrunda. Däremot att ha ett samlat koncept som framöver engagerar ännu fler konstnärer och även andra gallerier. Tanken är också att juryn ska skifta från år till år, fortsätter Hans Wåhlander i Ystads Allehanda.

Direkt när vi kom in såg vi Håkan Fredéns
foto giclée Interiör. Han tog sig också
tid att förklara att det är konstgrafik, som
exempelvis fotopolymer tryckt med en
bläckstråleskrivare på t ex akvarellpapper

– Snacket gick lite grann utifrån den stora Vårsalongen på Liljevalchs och att vi då skulle ha en höstsalong här. Inriktningen ska vara Österlen, att de medverkande har en koppling hit och på något vis jobbar härifrån, säger Hans Wåhlander. Han är väl medveten om årets ytterst snedvridna könsfördelning, som han menar var en slump. Nästa år skulle han inte ha något emot att se tre kvinnor i juryn. Bland årets utställare är däremot kvinnorna i majoritet – med en persons övervikt. hÖsterlensalongen ger en god bild av den bredd som finns i trakten." [Obefintligt med samtidskonst alltså?] Ett annat tillägg jag gärna vill göra angående den "snedvridna könsfördelningen" är att eftersom så många fler kvinnor än män sysslar med konst så torde könsfördelningen bli jämnare om än fler av de utställande varit kvinnor. Jag misstänker nämligen att de var i klar majoritet av de som sökte till hÖsterlensalongen. Så brukar det nämligen vara, vilket du kan läsa mer om i Konsten – så funkar det (inte) från 2009 av Vanja Hermele.

Rot av Håkan Gottberger presenteras
som en Foto Digigraphie, jag fick aldrig
tillfälle att fråga vad det innebär. På
nätet ser det ut som om det är ett foto, som
skrivits ut på t ex textil eller akvarellpapper

De medverkande konstnärerna har, utöver möjligheten att ställa ut under hÖsterlensalongen, också chansen att vinna det nyinstiftade konstpriset Guldramen, som besökarna röstar fram vinnaren av. Priset består av en exklusiv inramning på Ramgården i Lövestad och delas ut på Gyllengården i samband med Österlen lyser (det numer största höstevenemanget på Österlen) den första november.

Gyllengårdens initiativ har fått mycket positiv respons från både konstnärer och konstintresserade.