SIDOR

fredag 14 juni 2013

Vackra iris

Den här vackra irisen är en gammal art som kommer från min mors föräldrahem.
Just irisar är då fantastiskt jugend-likt vackra och ska även vara förebilden till min favoritsymbol, den franska liljan eller Fleur de lis. Namnet iris kommer ifrån det latinska ordet för regnbåge och den finns i ett otal färger. Den har oslats länge och det finns tecken på att den odlats i den egyptiske faraon Thutmosis III:s botaniska trädgård i Karnak redan på 1400-talet f.Kr. Under medeltiden odlades iris-hybrider i klosterträdgårdarna som medicinalväxter, mot bl a mjäll, sår, ascites, astma, bronkit, reumatism och hosta och som hårvatten. Mot acne, kan man använda kompresser doppade i iris-blommeavkok 2-3 ggr/dag i 15 minuter.
Irisar ur knölgruppen trivs bäst i sandhaltig och väldränerad jord, som kan behöva gödslas lite vid både plantering och på hösten. En skäggfri iris trivs däremot bäst på fuktiga växtplatser, som här vid mina föräldrars fontän. De kan t o m växa i grunt vatten skäggfri iris är därför vanlig vid kanterna på många trädgårdsdammar. Skäggbärande iris har jordstammar (rhizomer) istället för knölar och skall helst planteras i en upphöjd rabatt  alldeles i jordytan. Plantera alltid skäggbärande iris i en liten kulle och aldrig i en grop! Jorden bör vara väldränerad och lerhaltig sandjord, är rik på kalk och utan torv. Irisar ska helst planteras rätt långt ifrån varandra för bästa effekt, inte närmare varandra än 3 dm. Många irisar klarar av den svenska vintern och kan därför planteras tillsammans med lite gödning på hösten. Andra sorter bör istället planteras först på vårkanten. Säkrast att fråga vilket redan vid inköpet.
Skötsel:  Under växtperioden bör man hålla efter irisen något och gallra bland blommor och vissna blad så att de inte blir för överväldigande. Eftersom irisen kommer att bli större varje år kan det vara  idé att gräva upp de nya sidolökarna och återplantera dem på en ny plats var ungefär var fjärde år. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar