Kompetens

Det är vad som uppnås när man löst alla komplikationer. Då är man kompetent.

Det är i alla fall vad jag intalar mig när saker och ting inte funkar som jag vill att de ska.

Doften av minnet

Jag har länge varit fascinerat av hur en särskild lukt kan förflytta oss på nolltid inom tid och rum och använder därför gärna lukter i min konst. Eftersom luktsinnet, unikt nog, är det är enda av våra fem sinnen som har direktkoppling till amygdala, som är vårt emotionella centrum i ­hjärnan. Det gör det till ett bra knep att lukta på något särskilt när man försöker lära in något. Då kan man ha med den lukten till t ex en tentamen, vilket gör det enklare för minnet att plocka upp just den kunskapen ur hjärnans vindlingar!

lika skönt, lika varmt, samma katt och svalor igår
men ny intressant läsning ur DN på Greteros gård

Igår hade DN en oerhört intressant artikel (igen) om Artin Arshamian som forskar vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet på just hur minnen spontant aktiveras av lukter.
– Om det finns lukter i omgivningen så kommer de att vara en viktig del i den tidiga inkodningen av minnen, eftersom luktsinnet utvecklas väldigt tidigt, berättar Arshamian i DN.

bild på Madeleinekaka och lindblomste precis som i
Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt
vilken gett upphov till termen Proust-minnen
[självbiografiska minnen som väcks av lukter]
bild lånad från Göteborgs universitet

Arshamian fortsätter: "Sannolikt har [luktsinnets direktkontakt med amygdala] haft stor betydelse, evolutionärt sett, att vi snabbt via luktsinnet kan känna till exempel illamående eller rädsla. Tidigare studier har visat att det är samma områden i hjärnan som aktiveras när vi föreställer oss ett objekt eller ett ljud som när vi ser objektet eller hör ljudet. Också motorisk aktivitet [det vi rör] är viktigt för föreställningsförmågan. Exempelvis blir den inre bilden av ett hus eller en bil mindre tydlig om man inte får röra ögonen under tiden man föreställer sig huset eller bilen. Samma sak gäller för luktsinnet, enligt en av de tre delstudier som Artin Arshamians avhandling baseras på. I studien testades 40 personer som alla var duktiga på att föreställa sig lukter, och som också brukade drömma om lukter." Läs gärna hela artikeln här!

Lite motivation

"Om det är viktigt så hittar du en lösning.
Är det inte det hittar du en ursäkt."

Jag har hittat sådana oerhört inspirerande bilder på olika träningssajter, som jag inte kan annat än dela med mig av. De gäller ju inte alls bara träning utan allt annat i livet också!

bild lånad från twitpic

"Vissa människor drömmer om framgång medan andra jobbar för den". Visst, jag skulle nog också jobba hårt för just han på bilden, ser det ut som.

bild lånad från stayfitnbehappy

"Smärtan är tillfällig, men lägger man av är det för alltid." Fast just i det sammanhanget så kan man ju faktiskt alltid börja om, så att sluta tillfälligt kan behövas bara man fortsätter sedan.

bild lånad från discoverthis

"Önska det inte utan jobba för det" och slutligen

bild lånad från healthontherun

"Om du vill ha ett tecken så är den här skylten just det!"

Vår själ är våra nervkopplingar

Igår avnjöt jag en oerhört intressant artikel som helt summerar min egen syn på neurovetenskapen medan jag var ute med kissekatten. Precis som den danska författaren Lone Frank, som artikeln handlar om, är jag övertygad om att hjärnforskningen är på god väg att revolutionera inte bara vår syn på oss själva utan också vår syn på världen. Vår själ verkar rent vetenskapligt handla om nervkopplingar i hjärnan som vi kan påverka, bara vi vill och har de rätta redskapen.

gårdagens DN lästes i solen med svirrande svalor
och såväl katten som matten var nöjda

– "Det är något stort som vi är med om nu. Det handlar inte om ordinära vetenskapliga upptäckter utan om hur vi kan komma att se världen på ett annorlunda sätt" säger Frank i DN och fortsätter "De nya kunskaperna gör att vi inte längre kan se oss som mystiska varelser med ”själar”. Successivt har vi fått en alltmer realistisk syn på vilka vi är och varför vi beter oss på så många olika sätt."

”En säck neuroner  kan påverkas inte  bara utifrån, utan också inifrån. När man
inser det kan man  inte längre använda biologin som en krycka eller ursäkt för
sina handlingar. Man  kommer inte att kunna  luta sig tillbaka och ursäkta ett
olämpligt uppförande med att ’jag bara är sån’, ’det ligger i människans natur’
eller den ynkligaste ursäkten av dem alla: ’Man är ju  bara människa’. Med den femte revolutionen [Neurorevolutionen] är vi  inte längre ’bara  människor’. Vi blir människor med avgörande kännedom  om oss själva och man  kan säga att
det fönster till hjärnan som håller på att öppnas ger var och en av oss ett moraliskt ansvar  på en annan nivå än vi  hittills har upplevt.”
Ur  Neurorevolutionen av Lone Frank  foto: Sveds Signe Söderlund ur DN 

Precis som jag själv insåg efter olyckan berättar Frank att "Jag erfor plötsligt att det inte var världen som var hemsk utan att det bara var min hjärnas kemiska version av den som var det. Successivt började jag förstå att vi är vad våra neuroner säger åt oss att vara." Det är något som särskilt slog mig när jag upptäckte hur mycket bättre jag mådde av medicinen jag började äta 1995. Det var ju de som ändrade kemin i just min hjärna.
Läs gärna hela artikeln här, det kommer att ge dig många nya insikter!

Lättnad

Jag känner en oerhörd lättnad över att det var köpta frysta jordgubbar från Marocko och Egypten och inget annat, som troligen låg bakom hepatit A-smittan, som innebar rådet att koka bären innan man äter dem. Det innebär att jag kan göra min hemgjorda yoghurtglass av både hallon och björnbär utan oro hädanefter!

Det är så oerhört enkelt och gott att jag påminner om det igen.
Yoghurtglass
Mixa bara ihop lika delar frysta hallon/björnbär/mango eller nästan vad som helst och turkisk yoghurt. Smaka av med socker, honung eller vaniljsocker och mixa allt till en smidig mjukglass som kan ätas direkt och är grymt god. Här med ett basilika-blad som ger en god smakbrytning. Man kan också t ex ringla över honung, strössla på mandelspån, riven choklad eller vad du nu önskar.

Njut helst i solen!

Kallat vid sina rätta namn

Kattskit i vällingen? nej, russin är det faktiskt här...

Ingen har nog sagt det bättre än Lus-Mia i Madicken: "Fint som kattskit i vällingen". Saker och ting bör kallas vid sina rätta namn (och inte låtsas vara russin).

Scen ur Du Är Inte Klok Madicken. 

2,35 in i klippet börjar scenen med sandal-bråket mellan Lus-Mia och Madicken. Snälla Abbe däremot, räddar hela situationen. Honom kunde Madicken alltid lita på!

Lus-Mia och Madicken ur Madicken på Junibacken

Elitism handlar inte bara om att tro att många andra är sämre och att några är bättre än andra. Det senare kan ju faktiskt stämma i vissa sammanhang med tanke på att erfarenheter och utbildning gör vissa mer lämpade än andra för vad det nu än gäller. Elitism är också frågan om ett exkluderande. Om man t ex uppmanar alla "som tänker visa något att skicka in vad de ska visa, var och när det pågår" så är det inget annat än elitism som gör att man struntar i att ta med sådant man inte tycker passar. Kasta inte sten om du står i glashus! De det berör förstår vad jag menar och ni andra behöver inte fundera vidare över det utan istället glädjas åt klippet ur Du Är Inte Klok Madicken!

Dags igen, men "Hä löns väl int’ förklar’" ?

Då är det tydligen dags att försöka förklara igen, men det känns ganska lönlöst, för som Ingemar Stenmark sa "Hä löns int’ förklar’ för dem som int’ begrip"... Detta med anledning av Christer B Jarlås artikel i dagens ÖP. Debattinlägget Jarlås hänvisar till i sin artikel kan du läsa här och mitt eget förtydligande av det hittar du här. Det är något som inte Jarlås tycks ha gjort innan han skrev, tyvärr. Vi har nämligen aldrig någonsin "krävt förbud".

Jag är inte den enda som ansträngt mig för att förklara för honom och hela allmänheten varför KRO/KIF Jämtland-Härjedalen agerade på Birger-dekorationerna i stan. Att vi inte anser att det är rättvisande att presentera Stadsparaden som just konst eftersom det konstnärliga inskränker sig till att dekorera en förgjuten figur. Att det inte handlar om att vi vill kritisera de konstnärer och andra som deltar, utan tycker det är tråkigt att det inte är ett mer originellt konstnärliga utsmyckningar som pengarna går till. Debatten initierades av Åsa Maria Hedbergs debattinlägg i pressen 30 mars och redan där påpekas att "vår stads demokratiska spelregler" åsidosatts, eftersom  "Nämnden för samhällsplanering har inte ens haft ärendet uppe och i skrivande stund finns inget beslut taget i annan instans heller. En tjänsteman på kommunen har satts att leta fram hela 40 platser för utplacering av plast-Birgrarna på uppdrag av en enskild politiker". Jag håller med om, och påpekade redan innan debattinlägget skickades, att "skit" är ett väldigt hårt ord att använda, men eftersom vi ville ha uppmärksamhet till debattinlägget godtog jag det.

KajsaTuvas Birger finns på Stjärntorget. Nu kan det verka
som om man måste ha dubbelnamn som konstnär i Jämtland,
men det är faktiskt bara hon, Åsa Maria och jag som har det. Fast
jag också är äldst känner jag mig inte heller som en trend-setter ;-)

En kollega påpekade att "om vi som Yrkesverksamma konstnärer skulle vilja ställa upp något på kommunal mark, så skulle vi aldrig få göra det." Jag ska hänvisa till den här debatten för att bevisa henom fel när vi får det nejet! När vi fick kännedom om Stadsparaden förstod vi att det var för sent att påverka något (som trots saknat politiskt beslut om) det redan arbetats på under längre tid. Jag vill även minnas att Åsa påpekade det i pressen men kan inte hitta det så kanske var det på radion(?). Vi kände ändå att vi måste peka på att det faktiskt finns såväl kompetens som kreativitet nog i vår närmiljö för att framställa unika konstnärliga gestaltningar istället för att "köpa konceptet" Stadsparaden rakt av. När jag la upp bilden ovan på Facebook undrade en vän i en annan stad om jag är i Sundsvall. Det tycker jag säjer det mesta om icke-originaliteten med Stadsparaden.

I dagens artikel skriver Jarlås bl a "Sammantaget blev det en skön och variationsrik samling småodjur som nu ska ta över innerstan. Den märkliga konstnärsprotesten i våras syntes inte alls till på vernissagen i lördags. Och kanske har yrkeskonstnärerna som krävde förbud sansat sig och insett att om de själva ska kunna anlitas måste de erbjuda något alternativ och inte bara kalla andras initiativ för skit. [Min kursivering och jag undrar om Jarlås på allvar menar att han trott att vi skulle ha saboterat invigningen eller vad förväntade han sig?] Så till nästa sommar hoppas jag att länets konstnärer kommer med fler roliga förslag för att göra centrala Östersund till en ännu roligare plats."
Jag tackar så mycket för den inbjudan och hoppas att det också kommer att finnas pengar till vad än för konstnärliga upptåg vi beslutar oss för att driva till nästa sommar och gärna i samarbete med både kommun, företag och allmänheten i stort, om min och även Jarlås önskan nu uppfylls!

Halvvägs!

Nu vet jag!

I söndags slog det mig helt plötsligt, efter månaders grubblande, vad jag inte vill med mitt liv.

Den här skylten och den nedan är konstnären Mikael 
Richters verk , medan den högst upp bara är ett eget montage

Det känns helt ok faktiskt.

Fler av  Mikael Richters skyltar hittar du här!

Nu är då bara frågan exakt vad jag vill egentligen, men jag är i alla fall halvvägs i beslutsprocessen.

Personlighet och smink

Tro mig som verkligen har försökt det mesta på sminkfronten genom åren. "Hur mycket smink du än lägger på kan det inte dölja en ful personlighet."

Om du inte vill se ut som en transvestit, vill säga, det kan kanske också vara eftersträvansvärt för vissa?
Min filosofi om smink skrev jag här, men viktigast är ju att med en vacker personlighet så lyser den igenom så säkrast är att helt enkelt bli snäll. Genvägen dit är att försöka vara nöjd med det som är och det blir man genom att njuta av vardagen och därigenom också bli friskare och fridfullare! Det låter väl enkelt? Mindre smink och mer njutning bara.

Hänryckande favoritgubbar

Den här helgen fick jag så (slutligen) den hänryckning som egentligen var planerad till pingst. Nu är det "färdighänryckt" för i år, men vad gör det egentligen när så mycket annan njutning ligger framför mig?
Mina absoluta favoritgubbar är, trots mitt gubbharem som tunnats ut alltmer det senaste året, (givetvis) jordgubbar. Snart är tiden inne att åter få avnjuta dem och jag laddar med att dela med mig av lite tips ur Buffé nr 5.

"Jordgubbar är ett mycket populärt sommarbär som passar in i de allra flesta sällskap och tillfällen. Garnera tårtan med de röda gubbarna, doppa dem i mörk choklad, gör en het salsa till grillpartyt eller ät jordgubbarna rätt och slätt som de är. Med eller utan vaniljglass."

Sån här fakta är jag grymt intresserad av
och måste därför låna den fina historien ur
ICAs kundtidning Buffé nr 5, 2013

"Kort fakta om jordgubbar: Jordgubbar (Fragraria [sic! Fragaria!] ananassa Duch) är släkt med vilda smultron. Jordgubben är en så kallad skenfrukt och det saftiga fruktköttet härstammar från blombotten. De egentliga frukterna är de små nötterna på jordgubbens yta.  Det finns många sorters jordgubbar vissa sötare än andra. Bäret ska kännas fast och spänstigt och ha djupröd färg. Hållbarheten är kort i rumstemperatur, så förvara jordgubbar svalt. Förutom det klassiskt svenska sättet att äta gubbarna med socker och grädde går de också bra att marinera och använda i sallader och mat. Skär jordgubbar i skivor och marinera dem i mild vinäger. Servera som sallad till t ex kallt kött.  Ursprung: Sverige, Holland, Belgien, Italien, Spanien, Portugal.  Säsong: Mars till november.  Förvaring: 2–4°C.

Hantering: Färska jordgubbar förvaras bäst osnoppade [låt det gröna sitta kvar] och i kyla. Är de snoppade bör de ätas omedelbart eller frysas in.  Sköljning: Svenska jordgubbar behöver bara sköljas om det är jord på dem. Låt det gröna sitta kvar när du sköljer jordgubbarna.  Då behåller de sin smak bättre.  Infrysning: Frysta jordgubbar bör förvaras kallare än -17 °C. Bäst resultat får du om du skivar dem (jag mosar dem istället med gaffel)  innan och lättsockrar bären.  Ättemperatur: Rumstempererade eller solvarma jordgubbar smakar bäst. Då framträder den goda smaken."

Dessutom har jag märkt att jordgubbar håller sig bättre om man varken sköljer eller snoppar dem, utan istället gör det alldeles innan de serveras.

Så mycket njutning att se fram emot nu, mmmmm!

Snart lika smart som min smart-phone

Jag införskaffade för ungefär ett halvår sedan en android eller smart-phone, som de lätt nedlåtande också kallas. För jag har sällan känt mig så korkad och just osmart som under de dagar jag lade ned timmar på att lära mig den och t ex ändra ringsignal.

en samtida svensk umgängesform; två människor som sitter
bredvid varann utan att umgås, utan istället ägnar sig båda
helt och hållet åt sina egna smart-phones för virtuell interaktion

Trots att jag bad om hjälp av smartare vänner på Facebook och lyckades lägga låten jag vill ha till ringsignal i mobilen gick det aldrig, utan jag valde till slut en av signalerna som redan fanns i menyn. Härom dagen dök plötsligt alternativet att göra melodin till ringsignal precis när jag höll på att lyssna på den. Nu verkar jag alltså äntligen vara smart nog för min smart-phone, som kunnat välja ringsignalen jag suktat efter i månader. Det känns trösterikt!

Änglatrumpet

Maja hade i många år en Änglatrumpet som var nästan 2 meter hög och som fick övervintra på glasverandan hos våra föräldrar. När de flyttade ned till Österlen fick även den flytta med och planterades ut i deras trädgård. Dessvärre klarade den inte sin första utevinter, även om denna skedde på det varmaste stället i Sverige så var vintern där ovanligt bister och definitivt inte frostfri, som Änglatrumpeten kräver.

En ny Änglatrumpet inhandlades därför nyligen, som här ovan är vackert placerad på Majas balkongbord.

Änglatrumpet heter också Datura, Belladonna och Spikklubba så nu förstår du nog hur giftig denna skönhet också är!

Maja är den som vet bäst hur man ska sköta sin Änglatrumpet, så gå gärna in på hennes blogg och fråga vad som inte står här. Änglatrumpeter är mycket vatten- och näringskrävande och de växer fort. En Änglatrumpet får aldrig torka ut helt, men den får inte heller bli stående i vatten, vilket innebär att man kan få vattna några gånger om dagen. Som gödning gav Maja långverkande näringspinnar eftersom naturgödsel är alldeles för långsamverkande för de hungriga Änglatrumpeterna. Ett kväverikt gödselmedel före midsommar och efter det ett gödselmedel med mer kalium gör susen. Man bör sluta gödsla ungefär en månad innan man tar in den för övervintring.  Änglatrumpeterna vill stå ljust, varmt och vindskyddat. Mitt på dagen bör de få skugga så den inte torkar ut.

lika stor som den här Änglatrumpeten på
Jordgubbslandet var Majas med 

Släktet Datura tillhör familjen potatisväxter eller Solanaceae. Namnet kommer från sanskritens dhattūra.  Arterna är klassificerade som delirianter och har kramplösande, narkotiska egenskaper samt vidgar luftrören. Spikklubba har använts inom trolldom och folkmedicin under lång tid, då den är mycket giftig. Speciellt frön, blad och blommor innehåller bl a atropin, som är muskelavslappnande och används som kramplösande läkemedel. Allvarliga förgiftningar har inträffat vid medicinsk användning (och då växten prövats i missbrukssyfte). Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är dock ovanliga. Symtom: Muntorrhet, ansiktsrodnad, hjärtklappning, yrsel, vida pupiller, dimsyn, oro och hallucinationer. I allvarliga fall eventuellt även medvetslöshet och kramper. Åtgärd: Om mer än en smakbit förtärts, ge medicinskt kol, bege till sjukhus och kontakta Giftinformationscentralen.

Varning! Klorinkryddade babymorötter, någon?

Nu kommer ännu en varning från Matfusket, som hänvisar till Gunnar Lindgren, universitetslektor och miljöforskare vid Göteborgs universitet. En varning jag faktiskt aldrig trodde skulle behöva göras eftersom jag varit övertygad om att matvaror fick behandlas med Klorin, men så illa är det, visst.

bild lånad från Matfusket

Babymorötter låter ju gulligt oskyldigt men de framställs tydligen genom att man tar fula och brutna morötter som knappast kan säljas. De krossas, mals och processas till att bli just babymorötter. Sedan badas de i just Klorin för att de ska bli glatt orangea. Fy sjutton vad vidrigt!

Snopet utan imponerande limousine

En gång i världen åkte jag limousine var och varannan dag. Visst låter det imponerande? Riktigt lika imponerande är det nu inte när jag berättar vidare att det var under mina sjukresor när jag var dagpatient på rehab och när jag hade färdtjänst. Då tyckte han som körde limon att det var kul att köra mig eftersom de flesta andra var äldre och väldigt svaga, medan jag är nyfiken och har svårt för att hålla tyst.

Jag tog t ex  färdtjänst till kroki-kvällar (snabba teckningar av naken modell) på Härke KC när jag gick konstskolan. Vid ett tillfälle hade jag fått åka limousine varje gång i över en vecka, så när en kille som också var med och tecknade inte hade skjuts erbjöd jag honom gentilt sådan (under förutsättning att det skulle finnas plats givetvis). Vi stod så och väntade, men istället för en limousine svängde en färdtjänstbuss in på gårdsplanen och i den åkte två rullstolsburna också med. Han fick alltså skjuts, men snopet nog inte alls så imponerande sådan som jag hade hoppats kunna erbjuda. Nåja, man blir aldrig bättre än man gör sig.

Frivilligt ned på knä

Det är inte ofta jag tvingas ned på knä, men när det handlar om att avnjuta doften av såpskurat trä inför balkongens inoljning är jag en redig husmor. Eller tvingas och tvingas; jag gör det ju helt för min egen skull.

Min gode far är en hejare på att "tralla" balkonger och har därför byggt perfekta trätrallar till alla balkonger där jag bott.

bild lånad från digitaltmuseum

För att den ska hålla sig snygg år efter år måste den dock oljas in med träolja inför varje sommar. Det gör man när temperaturen inte understiger 10 grader, för då torkar den inte riktigt utan blir kladdig.

då gäller det att hålla både fötter och tassar från balkongen
så oljan torkar in i trallen. Under tiden är rummet
överbelamrat med balkongmöbler och växter.. Inte så mysigt.

 I helgen tänkte jag minsann avnjuta solen där ordentligt! Då kryper jag glatt runt och gnor husmoderligt för att det ska bli riktigt rent och njuter samtidigt av såpdoften.

Blomster i södra Norrland

Jag får dagliga rapporter om hur fantastiskt sommaren framskrider på Österlen och som vanligt ligger vi en bra bit efter i södra Norrlands inland och fjälltrakter.

Jag kan dock rapportera att häggen nu blommar här så nu är vi i den tid så många älskar; den mellan hägg och syren. Personligen så är jag än mer förtjust i tiden mellan syren och schersmin dels för att det brukar vara varmare då och dels för att schersminen blommar så länge.

Även pärlhyacinten blommar (liksom markrosorna, som du ser bladen till...)

Nej, några körsbär blommat inte här än, men jag drömmer om när de kommer att göra det!

Mimikry ett faktum i sociala nätverk

"Jens Krause undersöker hur djur anpassar sig till omvärlden –
något som också kan appliceras på människans beteende i
sociala medier. Foto (ur DN): Sveds Signe Söderlund

DNs Insidan  publicerade en intressant artikel om Jens Krause, som är forskare och professor i beteendeekologi vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Han är känd för sina studier av kollektivt tänkande och kollektivt beteende och artikeln handlar om vårt beteende på internet. "Vårt beteende i sociala medier påminner en hel del om hur fiskar agerar i stim" menar han där.

artikeln ur DN 2 maj

"vi kan se att när ett visst antal individer ger uttryck för en ny opinion i någon fråga, eller byter beteende, kan det trigga andra och plötsligt ändrar hela stimmet riktning, säger han och skrattar. För att illustrera vad han menar använder han en välbekant situation som många varit med om, nämligen att sitta i en publik som börjar applådera en föreställning eller liknande. När några börjar klappa observeras det av andra som imiterar beteendet och snart klappar hela publiken. När forskare efteråt frågat enskilda individer varför de klappade har de svarat att det var för att alla andra gjorde det, inte nödvändigtvis för att de tyckte föreställningen var bra. ---Samma följa John-beteende gör att applåderandet avtar efter ett tag. Någon eller några slutar klappa, det observeras av andra som slutar och så vidare tills det slutligen upphör. 

Det finns även forskningsstudier som visar att det vi säger när vi pratar med varandra ofta är upprepningar av vad vi just har sett och hört, enligt Jens Krause  I de sociala nätverken ser man tydliga kluster med människor som har attityder som liknar varandra, eller som på olika sätt delar samma världsbild eller åsikter, lite som ett homogent fiskstim alltså. När vi säger att internet kopplar upp oss med hela världen är det således bara delvis sant. Vi är väldigt lika våra vänner, också på internet, enligt Krause." Som i de flesta sammanhang söker vi alltså likasinnade och ägnar oss av en typ av mänsklig mimikry. Detta fast vi så gärna ser oss som moderna individualister, även på sociala nätverk. Intressant!

Busenkla Pain au Chocolat

av färdig smördeg snor du ihop så här enkelt:

härligt krsipiga Pain au Chocolat som på en bistro i Paris

Pain au Chocolat 8 st
250 g kyld smördeg 
25 - 50 g mörk choklad med apelsinsmak 
1 ägg 
mandelflarn 
Sätt ugnen på 225°C. Rulla ut den kylda smördegsplattan. Dela i 8 rektanglar. Fördela chokladen i ena kortänden på varje smördegsbit. 

en halv chokladruta räcker gott för mig

Rulla ihop och lägg på bakpapper på en plåt. Pensla med uppvispat ägg och strö över flagad mandel. Grädda i ca 20 minuter, då du sänkt ugnen till 225°.

Odlandets mirakel

I år är det första gången sedan jag var barn som jag inte har satt ett enda frö, bortsett från kattgräs. Ändå har jag den oerhörda lyxen att uppleva miraklet. Titta på de här bilderna:

Efter varje vinter när jag grävt upp min Klematis ur vinterförvaringen i en rabatt ser den så ynklig ut som till vänster. I augusti har den så utvecklats till den fantastiskt översvallande skönhet du ser till höger. Jag blir så rörd bara av att tänka på hur jag i augusti kommer att kunna avnjuta den rika blomningen t o m på min skuggiga balkong! Är det inte fantastiskt så säg?

Svekfullt

bild på svekfull höjdare lånad från Aftonbladet

Varje dag jag inte orkar bege mig till gymmet så känner jag att jag sviker mig själv. Eller egentligen är det ju inte jag utan mina krafter som sviker mig. Jag vill ju kunna stå för det jag säger! Just därför avskyr jag, som jag skrev härom dagen, enormt när jag även tvingas svika andra. Vid många tillfällen har jag också känt deras besvikelse och deras (om än halvkvävda eller tysta) anklagelse för att jag tagit på mig mer än jag klarar. Ändå är jag alltid oerhört noga med att varje gång jag t ex ombeds att vara ledamot i en styrelse försöka förklara noga att pga mina hjärnblödningar kan jag bli så vansinnigt orkeslös att jag bara måste sova.

"Besvikelse - för ibland när man förväntar sig 
något så händer det bara inte"
bild lånad från www.sodahead.com

Det påstås då inte ska vara något problem, men ändå verkar folk glömma bort det på de månader det ofta tar innan det första gången sker så att jag tvingas svika. Flera gånger har jag fått försöka besvara anklagande kommentarer som att "ni unga verkar orka mindre än vi äldre" och då är det länge sedan jag tänkte på mig själv som just ung. Känner mig både antik och barnlik men inte ung.

Ren kärlek

... hyser jag nu när försommaren är inne. Även för mina ting, som jag skrivit om tidigare. Här är några av mina nuvarande kärlekar:

 Min älskade cykel får nu bära mig dit jag ska; en sådan frihetskänsla!

Vackert violett Violino-pelargon i blom i mitt fönster ska få flytta ut på balkongen när sommaren kommer.

Det har börjat spritta upp nya skott i alla övervintrade klematisar nu.

Och så älskar jag schyssta lökar som blommar om år efter år

som flocktulpanerna ovan och särskilt försommaren som nu tassar in i min lilla stad!

Precis som nyfikna fröken finemang ovan och så min musa, som tyvärr är så avlägsen, givetvis.

Värderingar och tvekan/tvivel

Det har varit väldigt mycket (och välbehövlig) debatt om den upprörande tingsrättsdomen i Umeå där en 16-åring våldtagits med bl a en flaska av tre män och de ändå friades. Nu har domen (givetvis) överklagats, vilket jag hoppas kommer att innebära ett rättvisare domslut. Jag intresserar mig mycket för det här, bl a eftersom jag ville bli advokat, läst juridik och även praktiserade på en advokatbyrå som ung. (Innan olyckan satte stopp för alla mina akademiska framtidsplaner bortsett från konsthögskola.) Dessutom bodde jag i Umeå under fem år när jag gick just konsthögskolan och har verkligen försökt att förstå sammanhanget här.

Jag har inte fått tag i själva domslutet, utan bara läst, lyssnat på och sett vad de som gjort det rapporterat. Bl a Hanne Kjöllers ledare ur DN i lördags, som dessvärre inte ligger på webben. 

bild lånad från Västerbottens folkblad

Kjöllers ledare skiljer sig så mycket från den uppfattning jag hade sedan tidigare att jag knappast är den enda som lagt märke till det. Precis som hennes titel, Vid tvekan ska rätten alltid fria, säger så är huvudregeln att "det skall vara bevisat bortom rimligt tvivel” att gärningsmannen är skyldig för att hen ska dömas i en svensk domstol. Om det finns minsta tvekan/tvivel om vad som skett ska hen alltså frikännas. Det är konservativt men också en garanti för att inga oskyldiga ska dömas, dvs en form av rättssäkerhet. Men varför Kjöller i inlägget hänvisar till citatet (enligt ett vittnesmål, alltså från en av de tre männen, då kvinnan efter penetreringen upptäckte blod på lakanet, ska ha sagt:) ”Denna fucking flaska har förstört min fitta!”? Just det citatet gör att i a f jag uppfattar henne som att hon bryr sig mindre än om hon t ex börjat gråta eller istället ropat "ni har skadat mig i underlivet". Det är alltså just det som för mig (och säkert även andra) ger tvivel, eftersom det tyder på att hon inte alls (just då i a f) upplevde sig som grovt utnyttjad. Det kommer dock uppenbarligen från en av de åtalade, så varför Kjöller hade med det övergår mitt förstånd. Om det nu inte, helt enkelt, är avsett att så tvivel mot 16-åringen istället för mot förövarna. Det förändrar dock definitivt inte skuldbördan. Det tål att tänkas på! Jag har tidigare haft stort förtroende till Hanne Kjöller och har hänvisat till hennes artiklar ett flertal gånger här.

ordinär vinflaska som inte alls har med detta att göra

I samband med det läste jag även ett debattinlägg skrivet av Lotta Sonemalm, förbundssekreterare Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR och Zandra Kanakaris, vice ordförande Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR, som ger ytterligare ett perspektiv av händelseförloppet. Egentligen har dock bara de fyra närvarande full kännedom om vad som skedde. Det bör vi också verkligen försöka komma ihåg! Det jag framför allt vill uppmärksamma i debattinlägget är följande "Domen i Umeå bygger på och befäster en syn på tjejers sexualitet som något som bokstavligt talat erövras  [min kursivering] av killar. Det går inte att tolka domen på något annat sätt än att den uppmuntrar killar att ignorera motstånd [min kursivering]. Tingsrätten visar ett oacceptabelt lågt förtroende för dessa unga mäns förmåga att vara lyhörda inför vad en sexpartner inte vill genom att praktiskt taget idiotförklara dem. Följaktligen är det svårt att hålla dem ansvariga för sina handlingar och hela lagstiftningen sätts ur spel. När tingsrätten ger grönt kort för att tjejens försök att visa att hon inte vill kunnat tolkas som 'en inledande tvekan' - som de tre killarna hade att övervinna [min kursivering]- underminerar de hela sexualbrottslagstiftningen. Vad är då våldtäkt i lagens mening? I en ömsesidig relation mellan jämlika parter är det riktigt, men sådana är inte alla relationer. De sexuella aktiviteterna måste sättas i ett sammanhang. --- Alla tre killar är nära vänner. Förutsättningarna för ett jämlikt och ömsesidigt sexuellt utbyte där man 'naturligen' och spontant kan göra saker med varandras kroppar utan att fråga är inte de bästa."

Det är för mig självklart att tre killkompisar bara kan ljuga ihop nåt för att skydda varann. Även om det är brottsligt så sår det just det eftersträvade tvivlet. Det är ju precis tvivel som krävs för att inte dömas, om du hänger med i mitt resonemang här. Det är så mycket värderande så fort det handlar om (särskilt unga) kvinnors sexualitet. Nu anmälde 16-åringen det hon råkat ut för och ska också ha berättat för en vän att hon blivit våldtagen. Jag vet inte, men det jag läst tyder på att om hon nu inte kände sig våldtagen medan det pågick så insåg hon vad som skedde när hon började blöda i underlivet även om hennes respons vid tillfället nu var att ropa  ”Denna fucking flaska har förstört min fitta!”, som det påstås att hon gjorde. Som vi alla vet är en rättegång av den här typen definitivt inget man utsätter sig för om man inte verkligen känner att det skulle göra situationen bättre. Varför återger och återupprepar då jag det, kan man undra. Det är ett försök att ta bort laddningen i orden och att få alla att verkligen förstå att det vittnesmålet måste ha givits av någon av de åtalade. Kjöllers ledare är väl egentligen ingen ursäkt, utan en förklaring,  fast den sår tvivel hos de som läser den. Därför har jag skrivit till Hanne Kjöllers redaktionsassistent och frågat  om varför det beslutet togs. (Förbannat; min hybris har åter slagit till; hjälp!) Därför finns också en bild av Kjöllers ledare nedan:

ur lördagens
ledare i DN
finns även nedan

Vid tvekan ska rätten alltid fria

Åtskilliga medier rapporterade i torsdags om våldtäktsdomen från Umeå tingsrätt. Alla tycks rörande överens om att det var fel att fria.

Tre män och en kvinna. En vinflaska som körts in och ut i hennes vagina. En blödning som uppstått. Självklart, menar många debattörer, är det våldtäkt.

Men när jag läser domen blir bilden en annan. De tre männens berättelse av vad som hände stämmer ganska väl överens med kvinnans beskrivning.

Hon berättar att hon låg på sängen och hånglade med en av männen.

Den andra kom in i rummet och ”bad henne att suga av honom”, vilket hon gjorde. Den tredje mannen, som också kommit in i sovrummet, filmade med sin mobilkamera. Han slutade när han blev ombedd att göra det.

De två första männen lämnade rummet och den tredje, han som filmat, bad också om oralsex vilket kvinnan sa nej till. Den första mannen kom tillbaka med en vinflaska och frågade ”Vi kan väl använda den här?”. Kvinnan berättar att hon inte tänkte eller sa något speciellt, men att hon ”stängde igen benen, men X särade dem och började föra in flaskan i hennes underliv”. Efter en stund konstaterade mannen att det blödde ur hennes underliv. Hon, och man nummer 2 – som också kommit tillbaka – bad X att sluta, viket han också gjorde.

Alla inblandade, inklusive kvinnan, är överens om att hon inte sagt nej förrän vid detta senare tillfälle när X också slutade. Den juridiska frågan är inte om kvinnan ville eller inte, utan om de tre männen förstod att hon inte ville.

Enligt ett vittnesmål ska kvinnan efter penetreringen, och vid upptäckten av blod på lakanet, ha sagt: ”Denna fucking flaska har förstört min fitta!”

Detta uttalande, tillsammans med resten av beskrivningen av kvällen, framkallar inte bilden av en kvinna som var så paralyserad av skräck att hon inte vågade protestera. Tvärtom hade hon sagt nej tidigare och dessa nej hade respekterats. Rätten skisserar flera tänkbara scenarier. Ett, som rätten beskriver som ”mindre rimligt”, är att hon hållit ihop benen men att männen inte tolkat det som brist på samtycke utan på ”blygsel eller inledande tvekan”. Kanske inte världens bästa formulering.

Men faktiskt heller inget tecken på att det var fel att fria männen./ Hanne Kjöller