Förväntanseffekten (och envishet)

En rad studier visar att personer tenderar att göra sämre ifrån sig om de får veta att den grupp de tillhör, mörkhyade, blondiner eller kvinnor, brukar vara svagare på den aktuella uppgiften. Det kallas för förväntanseffekten berättar Agneta Herlitz, som är professor i psykologi vid Karolinska institutet för DN i en artikel om att könsskillnaderna i våra hjärnor är små. 

Greta förväntar sig att få komma in när
hon blivit snäll efter att ha varit odygdig...

Av det drar jag slutsatsen att om man istället förväntar sig att det ska gå bra så gör det också det. Om man får veta att den grupp man tillhör är särskilt bra på något så bör ju det innebära att man presterar bättre, på samma sätt. Alltså; förvänta dig det bästa i alla lägen så visar en rad studier att det också blir bättre!

... vid samma ålder, men jag förväntar mig inte att åldras som
Garbo, eller uppnå hennes gudomlighet... Överlämnar det till Greta,
som  faktiskt är döpt efter henne för att hon är så gudomlig!

Men vi människor är ju så olika och jag vet att det inte funkar så på just mig. Efter min olycka var mitt vänstra öga helt slutet pga tre hjärnblödningar som skadat nerverna till ögat. När jag träffade chefsöverläkaren på ögonmottagningen sa han att jag just pga nervskadan skulle tvingas operera ögat för att få upp det. Envis som jag alltid varit fortsatte jag dock att tvinga upp ögat så fort jag hade tid över. Jag tänkte att nerver måste vara som muskler och också gå att träna upp. Dessutom också att "han känner inte mig; utan jag ska allt visa honom". Ett halvår senare när jag var på återbesök hade jag lyckats med att kunna öppna och stänga ögat med musklerna. Dr Kling, som var en äldre herre i 65-årsåldern blev så glad att han haft fel att han omfamnade mig och jag behövde aldrig opereras. Jag motbevisade alltså då inte bara den medicinska vetenskapen utan också Förväntanseffekten.

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!