Skjut inte upp bara till morgondagen

Eftersom min energi är väldigt begränsad efter tre hjärnblödningar jag fick när jag krockade har jag tvingats lära mig att inte vara så rastlös. Ibland är det nämligen inte möjligt för mig att sysselsätta mig med något annat än att sova och det har tagit enormt lång tid för mig att inse och acceptera. Jag har varit van att klara mig själv och det gärna snabbt, så jag har avskytt att "skjuta upp till morgondagen".

Det behöver inte vara kul fast tiden
flyger sin kos, men långsamt går tiden ju
när man är sysslolös och har tråkigt...

Av den anledningen hade jag inte städat bort hela julen Tjugondag Knut och det är heller inget som stressar mig eller ger dåligt samvete. Under Tjugondagen tog jag ned adventsstjärnor och -ljusstakar ur fönstren. Det som syns utifrån m a o. Adventsljusstakarna med levande ljus var nedbrunna och borttagna sedan flera dagar. Bortsett då från den med blockljus, som jag bara arrangerat om, tagit bort kottar, stjärnanis och annat jullikt från och låter stå framme samt tänder på kvällarna. Jag är ju ändå ljusberoende så ljus tänder jag ju ändå. Julgardinerna tar jag ned och byter i ett fönster i taget. Tur då att jag inte tycker om extrema sådana, utan de mest jullika är de med stiliserade julkulor på. De tar jag förstås ned först!

"oadventade" ljus

Alltså; jag skjuter inte bara upp till morgondagen, utan tar det lite pö om pö, så att jag orkar leva ett gott liv. Det är tankar jag vill dela med mig av till er som stressar genom livet utan att verkligen uppleva det. Var inte så hård mot dig själv; imorgon har du oftast nya möjligheter och likaså i övermorgon!

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!