Skrev ett inlägg tidigare om artikeln i DN i helgen, men det tycks ha försvunnit, så lägger ut det igen. Han är verkligen i ropet vår jamska hjälte o kompositören PB, som vi så familjärt kallar honom i Jamtland:
Nya tjurhorn till premiären av "Ragnarök"
 |
| Lars Gerdt blåser i sitt långa smäckra nykonstruerade tjurhorn, medan Espen Aareskjold blåser i en sekelgammal Arnljotlur. Foto: Marcus Boldemann |
Plötsligt skorrar det oroväckande i orkestern i andra akten av Richard Wagners opera "Ragnarök". På scenen står Hagen, en listig mörksinnad typ, och kallar på sina mannar, att de ska komma med vapen i hand. Hade ljudet kommit ur stereon hemma hade skulle jag ha kollat om högtalarna var spräckta. Men den ovanliga klangen är direkt inskrivet i partituret av Wagner, som gillade att experimentera med den klassiska orkestern.
- Vi spelar på tjurhorn. Instrumenten har en rå skitig klang. Man måste släppa sina hämningar, gå en musikalisk bärsärkagång, ta fram sin aggressivitet. Och det kan vara svårt för en kultiverad hovkapellist, säger Espen Aareskjold, till vardags trombonist i Operans orkester.
Sedan tidigare har Operan sex lurar, ett slags tjurhorn, de så kallade Arnljotlurarna. I dag har de fått kultstatus. De byggdes i Stockholm för nästan 100 år sedan till Wilhelm Peterson-Bergers vikingadrama "Arnljot".
- Men de flesta av lurarna är stämda i C. Vi har kunnat använda dem på ett ställe i Wagners "Ring", nämligen "Valkyrian". I "Ragnarök" var det stopp. Där ska tjurhornen vara stämda i C, D och Dess. Det betyder att vi bara kan använda en av Arnljotlurarna i "Ragnarök". Men vi ville att det skulle låta så som Wagner föreskriver.
Nu är det så turligt att hovkapellisten och trumpetaren Lars Gerdt också är instrumentbyggare.
- Jag har formgivit mina nya tjurhorn som tidlösa långa raka signaltrumpeter. Det viktiga är att konstruera dem så att de spricker i klangen, säger Lars Gerdt.
Det tog honom sex veckor att bygga de tre tjurhornen i verkstaden på Wallingatan i Stockholm. Han tog guldglänsande plåt som lödde ihop, sedan hamrade ut och slutligen trycksvarvade.
Tjurhornen är inte det enda instrument som är annorlunda i Wagnerorkestern. Här finns till exempel återtagandet av den ofantligt stora kontrabastrombonen som dittills aldrig använts i en symfoniorkester, och de så kallade Wagnertuborna med sin saftiga klang. Här låter Wagner den vanliga hornklangen vandra ner i basen till tubans register, men instrumentet spelas alltid av en hornist. Inspiration till lär Wagner ha fått då han år 1853 i Paris tittade in i Adolphe Sax instrumentaffär, saxofonens uppfinnare.
Bruckner hörde till dem som tyckte om Wagnertubans fylliga klang. Han använder dem till exempel i långsamma satsen av sin sjunde symfoni, den som är skriven till minne av Richard Wagner.
Marcus Boldemann 2007-09-12", men jag vet bestämt att jag läste det i DN i helgen
Eftersom jag bara skrivit Husmorsinlägg en tid måste jag tillägga detta; jag kan ju inte helt lämna mitt konstnärskap därhän bara för att det snart är jul! ;-D
All rosa text, utom denna, är länkar vidare till det som nämns i texten!
- Vi spelar på tjurhorn. Instrumenten har en rå skitig klang. Man måste släppa sina hämningar, gå en musikalisk bärsärkagång, ta fram sin aggressivitet. Och det kan vara svårt för en kultiverad hovkapellist, säger Espen Aareskjold, till vardags trombonist i Operans orkester.
Sedan tidigare har Operan sex lurar, ett slags tjurhorn, de så kallade Arnljotlurarna. I dag har de fått kultstatus. De byggdes i Stockholm för nästan 100 år sedan till Wilhelm Peterson-Bergers vikingadrama "Arnljot".
- Men de flesta av lurarna är stämda i C. Vi har kunnat använda dem på ett ställe i Wagners "Ring", nämligen "Valkyrian". I "Ragnarök" var det stopp. Där ska tjurhornen vara stämda i C, D och Dess. Det betyder att vi bara kan använda en av Arnljotlurarna i "Ragnarök". Men vi ville att det skulle låta så som Wagner föreskriver.
Nu är det så turligt att hovkapellisten och trumpetaren Lars Gerdt också är instrumentbyggare.
- Jag har formgivit mina nya tjurhorn som tidlösa långa raka signaltrumpeter. Det viktiga är att konstruera dem så att de spricker i klangen, säger Lars Gerdt.
Det tog honom sex veckor att bygga de tre tjurhornen i verkstaden på Wallingatan i Stockholm. Han tog guldglänsande plåt som lödde ihop, sedan hamrade ut och slutligen trycksvarvade.
Tjurhornen är inte det enda instrument som är annorlunda i Wagnerorkestern. Här finns till exempel återtagandet av den ofantligt stora kontrabastrombonen som dittills aldrig använts i en symfoniorkester, och de så kallade Wagnertuborna med sin saftiga klang. Här låter Wagner den vanliga hornklangen vandra ner i basen till tubans register, men instrumentet spelas alltid av en hornist. Inspiration till lär Wagner ha fått då han år 1853 i Paris tittade in i Adolphe Sax instrumentaffär, saxofonens uppfinnare.
Bruckner hörde till dem som tyckte om Wagnertubans fylliga klang. Han använder dem till exempel i långsamma satsen av sin sjunde symfoni, den som är skriven till minne av Richard Wagner.
Eftersom jag bara skrivit Husmorsinlägg en tid måste jag tillägga detta; jag kan ju inte helt lämna mitt konstnärskap därhän bara för att det snart är jul! ;-D
All rosa text, utom denna, är länkar vidare till det som nämns i texten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar